Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - frenzical ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frenzical
F Talspråk.
494 P Lågt språk.
friar
frenzical, fl’ëll’zikå.1, sc föreg. frenzied, -zid,
angripen af vansinne; yrande; fattad af
ursinne, se for öfr. föreg, frenzy, -zi, s.
vansinne, vanvett; ursinnighet, vildt raseri,
frequence †, fré’kwëns, s. (folk)samling,
trängsel, frequency, -i, s. frekvens, ofta
förnyadt upprepande, tät förekomst,
talrikhet, vanlighet; stort tillopp †, jfr föreg,
frequent, frè’kwënt, a. ofta förekommande
(: of ~ occurrence), vanlig, allmän; tidt
och ofta upprepad, idkelig; till trängsel
uppfyld †; mycket omtaladt; va. (–’)
ofta besöka; umgås med. ~ation,-a’sjun,
s. ofta upprepadt besökande, flitigt
umgänge. ~ative, -’åtiv, a. gram.
frekventa-tiv; s. frekventativt verb. ~er, -’ur, s.
flitig besökare. ~ly, -li. ad. tidt och ofta,
»jämt och samt». ~neSS, -nes, s. frekvens,
ngts ofta förekommande ei. ofta
upprepande; vanlighet; täthet, idkelighet.
freSCO, it., frës’ko, s. poet. skymnings-svalka,
-dunkel, skugga †; svalkande
läskedryck)^; alfreskomåleri, fresk; va. (afv.
to paint in måla alfresko (^-painting),
fresh, frësj, a. frisk; sval; färsk i aiia bet.,
särsk.: osaltad; ny; nykommen; oerfaren,
»grön»; liflig, blomstrande färg; stark,
ut-hvild; nykter, fastande; si. »lifvad» af
starka drycker, »ankommen»; s. (pl. ~es,
-ëz) (vatten)källa; flod, vattendrags
upp-svällning af stark nederbörd; töväder ; pl. Am.
strömning af sötvatten i hafvet utanför
flodmynning, brackvatten; ~ breeze,
svalkande vind; sjö. frisk bris; ~ fish (eg.
färsk fisk), och ~ milk (eg. söt mjölk), F Se
r^man; ~ supplies, nytt förråd; ~ water,
friskt vatten; färskvatten, sött vatten;
se vid. sms.; o, from, nyligen kommen från
(ur); to start in börja på »ny kula».
(Anm. ~ i många sms. med pp. kan återgifvas
med: ny- [: nyligen], t. ex. ^-killed,
ny-slagtad.) ~laid, a. nyvärptägg. ^-looking,
a. med friskt utseende, kry och rask.
t^man, s. nybörjare, is. univ. F student
första året vid universitetet, »recentior».
~-shot, s. en stor flods utflöde i hafvet.
a. sötvattens-sjöman etc. ~en, -n,
va. friska upp; färska upp; taga bort
sältan ur, urvattna; göra vatten sött; sjö.
friska: flytta på (t. ex. tåget i kiys för att
hindra skam filning); skifta ballast; vn.
blifva frisk, sval; mista sältan, blifva
söt om vatten; fl’iska i om vinden. ~6t, -et,
s. Am. flod, öfversvämning, uppsvällande,
jfr fresh, s. ~ly, -li, ad. friskt etc., jfr
fresh, a.; nyligen; ~painted, nymålad.
~ness, -nes, s. friskhet, svalka; »nya»
(stärkta) krafter; kraft, hurtighet,
liflighet; färskhet, nyhet; oerfarenhet.
fret †, fret, 1. se frith.
fret, frët, 2. va. gnaga, skafva (bort); (bort-)
nöta; fräta, tära; försätta vätska i rörelse,
i svallning, i jäsning; krusa vattenyta; biid.
reta, förtreta,förarga; vn. skafvas,nötas;
fördärfvas, frätas, (bort)täras; falla af;
biid. äta sig, fräta (into, in i); svalla,
brusa (upp), jäsa, äfv. biid.: blifva förargad,
rasande, uppretas; gräma sig (äfv. ~ one’s
self); vara vid retligt lynne, vara
trumpen, vresig; vara elak om barn; s.
svallning, brusande, jäsning; tekn.
efterjäs-ning; krusning på vattenytan; bild. oro,
dåligt lynne; förtret, förargelse; med.
reform, skorf; pl. F knip, slitningar i magen;
ofta pl. bärg. afnötta ställen i en flodbank
nedanför hvilka malmlemningar (sten
och grus) samlats, hvilka leda till
finnande af malmstreck; to put in(to) a
förarga, reta, försätta »ur humör»; to be
on the svalla, sjuda, jäsa; vara vid
dåligt lynne,
fret, frët, 3. s. byg. o. her. gallerformig el.
flätlik (i räta vinklar) prydnad; byg.
meander, à la grecque; genombrutet arbete;
tvärband på gripbrädet å en guitarr o. d.;
va. förse med ~; utskära, utarbeta i
genombrutet arbete; göra strimmig. ^
-Cutting, s. utskärning af genombrutet
arbete, ofta dets. s. oj-sawing. ~-SaW, s.
sticksåg; löfsåg. ^-Sawing, s.
löfsåg-ning. ~W0rk, s. flätverk, gallerverk ss.
ornament, jfr fret; à la grecque;
genombrutet arbete, löfsågning; hålsöm;
glasmosaik.
fretful, frëfful, a. retlig, knarrig, gnatig;
snarsticken; trumpen, fräsig, fnurrig.
~neSS, -nes, s. retlighet; dåligt lynne,
vresighet.
frett, frët, s. bärg., se fret, 2. S. bärg.
fretted, frët’ëd, (I.) pp. (af fret, 2.) skaf ven,
nött, anfrätt; krusad om vattenyta; retad;
(2.) pp. (af fret, o.) prydd med flätverk
etc., jfr fret, 3. s.; genombruten;
(upphöjdt) randad, Strimmig; a. her. om
sköldemärke inflätadt (with, med ett annat, så att det
ligger delvis öfver, delvis under detta). fretten,
-tn, a. (eg. pp. †) skafd; is. i sms. ärrig (t. ex.
pock-o^), fretter, -tur, s. ngn ei. ngt som
gnager, retar, förargar, fretting, -ting,
prt. af fret, 2. (o. 8.); a. gnagande;
frätande; förarglig; s. förargelse, dåligt
lynne, fretty, -ti, a. se fretted (2,).
friability, friabil’iti, s. lätthet att smula
sig, löshet, sprödhet,
friable, frl’abl, a. som lätt smular sig, lös,
Spröd. ~neSS, -nës, S. se föreg. s.
friar, frl’år, s. (tiggar)munk; broder (såsom
munks titel); boktr, munk, blindt ställe där
à: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, I: her, i: fine 1: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
