- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
530

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gnarly ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gnarly

r Talspråk. 530 P Lågt språk.

knastig, knutig; biid. vresig, tvär,
gen-störtig.

gnarr, når, -i, se gnarl, ojy.
gnash, nash, vn. gnissla med tänderna,
skära tänderna (äfv. [ss. va. i] ~ the teeth).
~ing, -ing, prt.; s. tandagnisslan (~ of
teeth).

gnat, nåt, s. zool. (jfr knott) mygga (Culex).
—flower, se bee-flower, —snapper, S.

zool. flugsnappare (Muscicapa). —WOrm,
s. mygglarv,
gnaw, nå, va. gnaga (på); (för)tära, fräta äfv.
wid.; vn. gnaga (at, on, på); »mola» (t. ex.
om en tand). ~ed, -d, pp.; a. bot.
naggad. ~er, -ur, s. ngn, ngt som gnager,
gnagare särsk. zool. ~ing, -ing, prt.; a.
gnagande; frätande, tärande,
gneiss, ty., nis, s. geoi. min. gnejs. ~ic, -ik,
a. af gnejs, gnejs-. ~0id, -ojd, a,
gnejs-artad, liknande gnejs (om gnejsgranit o. d.).
~0Se, -6s, a. gnejsartad, gnejs-,
gnome, n6m, l. s. jordande, dvärg som bor
i bärg, bärggubbe; dvärg, pyssling, liten
vanskaplig människa,
gnome, n6m. nè’mè, 2. s. tänkespråk.
gnO-miC(al), nom’ik(ål), a. innehållande
tänkespråk, sententiös, ordspråkslik; se vid.
gnomonical.
gnomon, gr., n6’mon, s. geom. etc. gnomon;
säjare, (stift på) solvisare; solur. ~ic(al),
-’ik(ål), a. tillhörande solvisare. ~iCS,
-’iks, s. pl. konsten att förfärdiga solur,

jfr dialling.

Gnostic, nos’tik, s. kyrkoh. gnostiker; a.

gnostisk, ^ism, nos’tisizm, s. gnosticism,
gnu, nu, 1. S. zool. gnu (»hästantilop» i s. Afrika,

Catoblepas gnu),
gnu, nu, 2. s. prov. dragjärn i ändan af
plogtistel.

go, go, vn. (imp. went, went; pp. gone, gon)

gå i allm. bet. : sv. (jfr dock Walk), Vara i
gång, i rörelse (äfv. t. ex. om maskiner; om
hjärtat: klappa); röra sig, förflytta sig,
begifva sig (from, to); färdas, fara, resa
(t. ex. by rail[way]; by steamer, etc.; in a
carriage: åka; in a ship: segla [äfv. om
fartyg, t. ex. ~ in ballast]; on foot; on
horseback: rida, etc.); gå (mots, komma el. stanna), gå
bort (äfv.: dö; särsk. i pass., jfr gone); komma
bort (jfr föreg, parentes); om ngt i tiden förgå;
om tid gå, lida, förflyta; gå: lyckas (bra,
ilia; with, ined; äfv. för person), utfalla; gå,
nå, sträcka sig (from, to); räcka (till;
jfr ned. ~ far); syfta, leda, föra (into, in
i; towards, mot, till ett mål, ett resultat); gå
och gälla, anses (for, för), räknas (jfr äfv.
ex.: ~ to...); vara gångbar om mynt etc.; gå
(under ett namn, by, af, jfr ~ by o. ~
under); gå (bort), säljas (for, för ett pris, etc.);

vara (lefva i ett tillstånd; in terror; with
child, jfr c.; with fruit: med lifsfrukt; äfv.
utan sådant tillägg:) gå hafvande, gå drägtig
(särsk. med en tidsbestämning); is. F blifva (med
ett adj.: distracted, mad, wild; pale, white
etc., jfr ex.; a loser, den förlorande:
förlora; for a soldier, soldat; ofta nästan: taga
tjänst, tjäna [som]); ljuda, höras, om
ordspråk o. d. lyda, låta; hand. si. göra
konkurs; va. gå, tillryggalägga en väg
(sträcka); F göra undan, göra ifrån sig;
»stå» risk, taga (shares etc.); si. punga ut
med; S. gång, väg; (i alla följ. betydelser F el.
mer el. mindre si.) omgång; gifning i kortsp. ;

rörelse; handling, tillvägagående,
förfaringssätt; händelse, »tillställning»; högsta
modet, jfr ex.; bullrande nöje, »lifvadt
skoj»; glas, sup; »kärna», »ruff», »gry»,
uthållighet; fart, »schwung»; ~ and
(infin.) (förr utan and) F, gå (»åstad») och...;
~...-ing, ei. ~ a ...-ing (jfr a, 2.) gå och...
(t. ex. tigga), gå ut för att (t. ex. jaga: gå utpå
jagt); ~ far, rsj a long (ei. great) way, gå
långt; räcka långt; förslå, räcka bra till
(»ett godt stycke»); hafva stor verkan,
väsentligen bidraga (towards, till ett
måls vinnande); (in)verka; hafva att
betyda, gälla mycket (with, hos); ~ a long
way, äfv. ta’ mycket, trötta, vara
tröttsam; as far as that såvidt det har
någonting att betj^da; till en viss grad;
F »för resten», hvad det »anbelangar»; ~
near, nalkas; vara nära (... -ing ei. to o.
infin., att...); ~ wrong, gå på tok; bli
ruinerad; förfalla, komma på villovägar
(: ~ to the bad); he is not a bad dancer, as
dancers ~ (in these times), han dansar
icke illa i betraktande af huru de flesta
dansa nu för tiden (i detta o. dyl. ex. as... s ~
etc.: jämfördt med andra af samma art i lika
förhållanden, ungef. : »SOm folket är mest»);
as the phrase (slang, etc.) som man
plägar säga (med ett själfsvåldigt
uttryck); as the story enligt hvad man
berättar; as things as the zoorld
såsom vanligen plägar tillgå, som det
vanligen går till här i världen; jfrföij.;
as times i betraktande af
tidsomständigheterna, jfr ex. ofvan; here si. nå
välan 1 nå så kör dål how it? huru
går det (with, med); F huru står det till?
(jfr ex. under enemy) hvad är klockan ? who
there? mil. wer da? o* pale, blekna,
skifta färg; ^ white, hvitna; ofta dets. s.
föreg.; ~ yellow, gulna; to let sjö. låta
gå; släppa; to leave (let) ^ of P, släppa,
låta bli; ~ about, gå omkring (hit och
dit) (på, i); göra en omväg; komma
omkring, blifva (vara) allmänt utspridd om

k: fate, k: far, å: fall, k: fat, à: fast, è: mete, è: met, I: her, 1: fine, 1: fin, i: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free