Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - good ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
good
F Talspråk. 536 P Lågt språk.
gooseberry
att ...;/or »för godt»; på allvar, för alltid
(jfr ex. under ali); helt och hållet, en gång
för alla; i god riktning, till det bästa
(to influence for i god mening, i god
afsigt; till ngns bästa; she had heard of
him several times, but never for ~
(always for evil and mischief), hon hade
hört honom omtalas flere gånger, men
aldrig hört ngt godt om honom; Fm
coming bach for ... för att stanna; to
return for ~ from a boarding-school,
skoi. si. ... fullbildad, »fullärd» in ~
(: in ~ earnest), på fullt allvar; in
and evil, through ~ and ill, i godt och
ondt, i lust och nöd; to come to leda,
föra till ngt godt; slå sig väl ut; lyckas,
gå (till), trifvas, förkofras; ...to the
(räkna, hafva, så o. så mycket) (sig) till godo
(: till öfverlopps ei. till sin fördel is. framfor
cn medtäflare, vid jämförelse, spel etc. ).
^-breeding, - S. god uppfostran (visande sig i)
belefvenhet, fint sätt; bildning;
folkvett, takt. ~-by(e), - s. o. interj. farväl
is. på längre tid (to bid ^-conditioned,
–-a. i godt stånd. ~-day, - s. o.
interj. god dag; farväl; to give ~ to,
hälsa (god dag) på en mötande; bjuda
farväl; biid. gifva en god dag, låta fara,
lemna. ~den †, -den’, ~-e’en †, -è’n, ~
-even(ing), - -’-, s. O. interj. god afton. ~
-feeling, - -’-, s. hänsynsfullhet, takt. ~
-fellowship, s. sällskaplighet; godt
sällskap; trefligt (muntert) sällskap,
gladt lag. ^-for-nothing, a. oduglig; s.
odåga (: ~ fellow); a ~ boy, en odåga
till pojke. (G)-Friday, s. Långfredag.
(GM-King)-Harry (ei. -Henry), 5. bot. »God
Henrik», mjölkrot (Chenopodium Bonus
Henricus). ^-humour, - -’-, s. godt lynne;
gladlynthet; godt mod. ^-humoured,
- a. godlynt, gladlynt. ’v/Rian s.
»kära far»; min vän el. d. till mansperson ;
husbonde, ^-manners, - -’-, s. pl.
belefvenhet, lefnadsvett, god hållning,
städadt skick. ~-mannered, - -’-, a.
belefvad; »städad , som har ei. visar
folkvett, »skick». ~-nature, - S.
godsinthet, naturlig välvilja, hygglighet. ~
-natured, - -’-, a. godsint, godmodig,
hygglig, snäll, beskedlig; välvillig äfv.
iron.; af naturen väl utrustad ei. gynnad;
godartad. ~-night, - s. o. interj. god
natt. ~-nOW †, interj. hvad nu då! ~
-sense, - s. godt (naturligt) förstånd;
sundt (praktiskt) omdöme. ~-Speed, s.
o. interj. god lycka (på färden), god
framgång. ^-temper, –’-, s. godt, lugnt,
fridsamt lynne, ^-tempered, –’-, a,
godmodig, af ett jämnt, lugnt lynne.
wife, s. husmoder af folket, bondgumma.
~-will, - -’, s. god vilja, välvilja;
villighet; raskhet, nit, energi, drift, F »kläm»,
»fart»; jur. hand. de »kunder», ali »handel»
en affär (bod) har att påräkna; afträde el.
Öfverlåtande af en affär, afträdessumma.
woman )j<, s. »kära mor», jfr ~man; jfr vid.
nu-wife. ’ving, -ing, s. (1.)
allmosesam-lande (to go a ~) ; (2.) sjö. se googing.
ish, -isj, a. ganska god, tämligen bra
(betydlig etc., jfr goodly). ^HneSS, -lines, s.
fägring, behag. ~ly, - li, a. (homp. ~lier,
-liur; sup. sliest, -liëst) vacker, präktig,
härlig; treflig, behaglig; tämlig(en)
betydlig, stor, riklig(t tilltagen). ~neSS,
-nës, S. godhet i allmht, jfr good; si.
ersättningsord f. God (t. ex. ~ knows, Gu’ vet; ~
gracious! kors bevara mig! for sahe,
för Guds skull); äfv. P i jämförelse utan
egentlig betydelse ss..- as poor as så fattig som
»det som aldrig var»,
goodgeon, gud’jun, sjö. se googing.
goods, gudz, s. pl. gods, egodelar; hand.
varor; fraktgods; i sms. is. jämv. gods-(-engine,
-lokomotiv; -shed, -magasin; -station;
-traffic; -train, -tåg; -truck, -vagn, etc.).
^-carrying concern, speditionsaffär.
gOOdy, gud’i, s. (pl. -dies, -z) se good-woman;
F (is. i piur.) (jfr »godtor») namnam, slisk;
a. se föij. ^-goody, ~ish, -isj, a. F pjoll-
rigt from ei. moralisk, pjunkig.
googing,2 gud’jing, go’d-, s. sjö. fingerling.
gOOle, gol, s. öppning i en dam mot hafvet,
ränna bildad af tidvattnet,
goosander, go’sandur, s. zool. storskrake
(Mergus merganser),
goose, gos, s. (pl. geese, gës, jfr d. 0.) zool.
gås (Anser) äfv. biid.: dum människa;
(tailor’s pressjärn; ett förr brukligt
tärningsspel (liknande »ormspel»); va. teat. si.
uthvissla; a green kokk. gåsunge;
biid. ung enfaldig människa, »gulnäbb»,
dum gås; to cook one’s ~ F, »göra kål
på», »expediera» ngn, jfr under cook.
Cap, s. gås wid. ~-C0rn, s. bot. en art tåg
(Juncus squarrosus). ~-flesh, s.
»hönsskinn» (tillfällig skröflighet i huden). ~f00t, S.
bot. svinmålla (Chenopodium album).
grass, 5. bot. snärjmåra (Galium Aparine).
~neck, s. gåshals ; tekn. järn ei. rör böjdt
i S-form, sjö. svanhals (hake på en bom etc.).
squill, s. gås(ving)penna. ~-skin, se ~
-flesh. ~-Step, s. mii. på stället marsch
(marschöfning). ~"tOngiie, S. bot. rölleka
(Achillea Ptarmica). ~wing, s. sjö. extra
bomsegel tillsatt i lä; skothornet (nedre
hörnet) på ett uppgigadt undersegel,
gooseberry, gåz’bëri, 5. (pl. -ries, -z)
krusbär ; «krusbärsbuske(: ~-bush, Ribes gros-
Å: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, <!;: mete, ë: met, è: her, i: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
