Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - grinder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hessian-fly
F Talspråk. 548 P Lågt språk.
hibernaculum
malare etc.; injölnardräng; skärslipare;
färgrifvare; univ. skoi. si. se coach o. crammer,
äfv. »plugghäst»; jfr ock organ-—;
kvarnsten; oxeltand; bärg. malrntnggare
(krossverk) ; pl. F tänder i aiimht; —’s asthma, —’.s
phthisis, "v’srot, sliparlungsot(andtäppa).
~ery, -uri, s. Si. skoarbetares
materialier; — warehouse, Eng. dets. som finding
-store, Am. —ing, -mg, prt.; a.; s. målning;
slipning; färg-rifning; »pluggande»;
förtryckande, anfäktande;/»/, slipgorr.
—-ing-mill, s. handkvarn; slipverk. —ing
-Slip, 5. oljesten, brynsten. — ing-StOne,
s. se grindstone; äfv. kvarnsten. —ingly,
-ingli, ad. förtryckande, plågande, grymt,
grinner, grin’ur, grinare etc., jfr grin.
grinning, grin’ing, prt.; s. grin. —|y, -li, ad.
med (ett) grin, med en (ful) grimas,
grip, grip, l. s. prov. rännsten, dike.
grip †, grip, 2. se griffin, (1).
grip, grip, 3. s. grepp, tag, jfr gripe;
egendomligt handtag ss. mystiskt
igenkänningstecken; mek. fångsax för fallborr
(jord-borr); va. se gripe o. grasp; vn. sjö. hugga
fast om ankaret. —-Sack, s. Am. liten
nattsäck, handkappsäck,
gripe, grip, va. hårdt gripa, fatta om, hålla
fast; klämma, knipa; orsaka knip i
magen hos; trycka, smärta; vn. gripa;
knipa; vara tryckande om fattigdom o. d.; hafva
knip i magen (kolik); vara girig, »skinna
och skafva», »gnida och skrapa» för att få
pengar; sjö. lova, vara lovgirig; s. grepp,
tag; handtag, fäste, kafle (of a sword);
kramning, klämning; våld, klor bild.;
(för)tryck, smärta; med. (ofta i pl.) knip j
(-ningar), kolik; mek. broms; byg. se clip o.
band; sjö. se forefoot; se vid. griping, sjö.;
sjö. akterspegelns byggnad under vattnet;
pl. sjö. båtbrokar. —r, -ur, s. gripare etc.;
förtryckare; blodsugare biid.; »skinnare»,
»skafvare» biid.
griping,gri’ping,^?^.; gripande etc., jfr gripe;
a. (rof)girig, hård af girighet, sniken;
tryckande fattigdom; sjö. lovgirig; s.
knip-ning (äfv. med.: knip i magen); sjö.
loV-girighet. ~ly, -li, ad. hårdt, girigt,
sniket; med knip, med (mag)smärtor.
gripper, grip’ur, s. (jfr grip, 3.) gripare
(särsk.: fasthållande maskindel, t. ex. på en
snällpresscylinder); Irl. rättstjänare, »grip-
hummer». gripping, -ing, prt. af grip, 3.;
s. gripande etc. gripple †, gripl, s. se gripe;
a. hårdt fasthållande; girig, sniken,
gris †, fr., gris, 5. gråverk af sibirisk ekorre,
grisamberf, gris’ambur, s. se ambergris.
grise †, (1.) se grees; (2.) se grice.
griseous, gris’eus, a. (ljusfärgad och)
grå-fepräcklig.
grisette, fr., grizët’, s. grisett.
griskin, gris’kin, s. digris; ryggraden af
ett svin.
grisled, griz’ld, se grizzled.
grisliness, griz’lines, s. gräslighet,
ohygglighet, hiskligt utseende, grisly, -li, a.
(1.) gräslig, ohygglig, hisklig att skåda,
skräckinjagande gnm anblicken; (2.) se
grizzly; — bear, se grizzly bear.
grison, fr., gri’sun, grizong’, s. zool.
sydamerikansk järf (Gulo vittatus).
grist, grist, s. mäld; brygg, gröpe, skrotadt
malt; munförråd, lifsförnödenheter,
proviant; vinst, fördel; tekn. garns
finhetsgrad; to bring — to one’s mill, »hälla
vatten på ngns kvarn», skänka fördel åt
ngn. —-mill, s. mjölkvarn,
gristle, gris’1, 5. brosk, gristly, -i, a. brosk-
artad, broskig.
grit, grit, s. gröpe; (oftast i pl.) (hafre)gryn,
jfr groats; grus, grof sand; geoi. en hård
grof sandsten (äfv. —-röck, — Stone); gry
(struktur i sten), Am. äfv. bild. ; VU. kl’asa,
knastra, gnissla; va. F knastra ei. gnissla
med (the teeth)-, clear (good) —, godt gry.
—tiness, -inés, s. sandighet,
grusaktig-het. —ty, -i, a. sandig, grusig; grynig;
Am. F morsk, som har »godt gry i sig»,
grizelin, griz’elin, se gridelin.
grizzle, griz’l, s. grå färg, grått; F
gråhårsman; pl. grå (löst brända) tegel. —d, -d,
a. grå. gråspräcklig. grizzly, -i, a.
gråaktig, stötande i grått; s. (propr. : G) F
skämts, i st. f. the — bear, den
nordamerikanska grå björnen (Ursus ferox).
groan, gron, vn. stöna, stånka; sucka (for,
efter; to med infin., efter att...; under,
under en börda); kvida, jämra sig; klaga;
knaka (och knarra) om timmer; va. (med down)
nedtysta gnm missnöjdt mummel; s. stönande,
stånkande: missnöjdt mummel,
brummande ss. opinionsyttring; djupa suckar; kvidan,
jämmer(rop). ~ing, -ing.prt.; s. se föreg.;
jagt. dofhjortens skri. — ful †, -ful, a.
beklaglig, jämmerlig,
g roat, gröt, s. gammalt engelskt mynt (: 4
pence)-, biid. liten penning, styfver,
vit-ten; lappri. —’s-WOrth, s. en groats
värde ; struntsumma, lappri.
groatS, grots, grots, s. pl. hafre- (ei. hvete-)
gryn; tekn. gröpe.
grobian, grob’ian, s. F grobian, tölp.
grocer, gro’sur, s. specerihandlare,
kryddkrämare ; —’s itch, hudklåda i händerna
hos kryddkrämare o. d. orsakad gnm handteringen af
sötvaror; —’s store, kryddbod. —y, -i, s.
(pl. —ies, -iz) kryddbod Am.; (oftast i pl.)
specerier, en kryddkrämares varor;
spe-cerihandel ss. affär (: ~y-business).
à: fate, å: far, a: fall, å: fat, å: f.ist, i: mete, è: met, à: her, 1: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
