- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
564

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hall ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

glofoe-amaranth

r Talspråk. 564 P Lågt språk.

glossology

hall, hål, s. hall, sal; förhall, vestibul;
domestikrum; sessionsrum, tingsstuga,
rådstuga; församlingslokal; saluhall;
(präktigare) herrgård, slott; Cambr. univ.
dets. som college; Oxf. univ. ett slags college
utan donationer; univ. gemensam
matsal; univ. måltid i en — (F äfv. för —-time),
—-clock, s. rådstuklocka (ur), —-day, s.
sessionsdag. — -dinner, s. publik middag
i en hall. —-mark, s. guldsmedsstämpel;
biid. hallstämpel. —-marked, a.
hallstämplad. —age, -ådj, s. afgift för varor
som säljas i en saluhall.

halleluiah, hallelujah, håiëio jå, 5.0. interj.

halleluja (lofsång),
halliard, se halyard.
hallier, hål’iur, s. ett slags fågelnät.
hallOO, hålo’, interj. o. s. hallå! va. ropa på,
högljudt kalla (på); uppmuntra med rop;
jaga under höga rop; vn. hojta, ropa
högt, ropa »hallå». —ing, -ing, s. högt
ropande, hallåande, hojtande,
hallow, hal’o, va. helga, (in)viga; hålla
helig; s. † helgon (i All-^>s). —ed, -d, pp.;
a. helgad (— be thy name); helig. (H)~
-e’en, (H)~-even, .<?. Skotl. dagen före
allhelgonadag. (H)~-fair, s. skoti.
marknad i november. (H)~maS, s.
allhelgonadag.

hallucination, hålos!nå’sjun, s. med.
hallucination; falskt sinnesintryck, sinnevilla,
synvilla; misstag, förblindelse, blunder,
felsteg.

hallucinator, hålo’sinåtur, s. en som lider
af hallucinationer; en som ofta begår
misstag. —y, -1, a. beroende på ei.
orsakande hallucination,
hallux, hål’åks, 5. anat. Stortå,
halm, håm, se hauhn.

halo, hå’lö, s. ring kring solen ei. månen;
anat. se areola; (helgon)gloria äfv. biid.; va.
o. vn. poet. omgifva med (som) en gloria,
halogen, hårödjën, s. kem. saltbildare. —-

OUS, -odj’ënus, a. kem. saltbildande,
haloid, hå’iojd, a. kem. liknande koksalt: s.

haloidsalt (äfv. —-Salt),
halophyte, håi ofit, s. bot. Saltört i allm. bet.
halsèr, ha’sur, se hawser.
halt, halt, 1. a. halt, lam; vn. halta äfv. om
vers, liknelse o. d., stappla; vackla, tveka;
s. haltande, haltning; — between two
sides, wid. halta på båda sidor,
halt, halt, 2. vn. göra halt, stanna; va. låta
göra halt; s. mil. halt, rast; interj. mii.
halt! —er, -ur, s. (1.) en som haltar,
tvekar; (2.) † en som gör halt.
halter, hå’ltur, (3.) s. galgrep, -snara;
grim-ma; va. lägga snara ei. grimma på. —
—Sack †, s. galgfågel, »ohängd kanalje».

-Sick †, a. värd att hänga. —-Strap, s.

grimskaft.

halteres, gr., håltè’rèz, s. pl. zool. sväng-

kolfvar hos insekter,
halting, ha’ltmg, prt.; a. haltande (äfv. biid.
jfr halt: — speech, — verses etc.);
vacklande; s. (1.) haltande; vacklande;
tvekan; (2.) rastande; halt, —-day, s.
rastedag. —-place, s. rastställe,
halve, hav, va. halfvera, dela midt i tu;

ti mm. hophugga (hopfoga, skarfva på längden)
bjälkar med bladning, snick. hopplatta. —d,
-d, pp.; a. bot. se dimidiate. —S, -z, s. pl.
(&thalf) halfvor; halfstöflar; to cry —,
fordra hälften såsom sin andel (: — /
hälften hvar!); to go —, taga hälften
hvar, dela lika, »dela som bröder»,
halving, prt.; s. halfvering; timm. bladning,
snick. hopplattning.
halyard, håPjård, -jiird, s. sjö. fall.
ham, håm, s. knäveck is. på kreatur, has, lår;
rökt skinka (: cured —); va. röka kött, särsk.
skinka; to sit on one’s — s F, sitta på huk.
—pie, s. skinkpastej. —shackle, va. hälla,
tjudra kreatur genom att sammanbinda
hufvudet och enaframbenet; bild. fjättra,
snärja. —String, s. hassena; va. hasa,
afskära hassenan på. —Strung, pp. (af
föreg.) hasad.

hamadryad, håm’ådriåd, s. (pl. äfv. iat.

—es, -èz) antik, mytol, skogs- ei. trädnymf.
hamadryas, håm’ådriås, s. zool. ett slags

babian (Cynocephalus hamadryas).
hamate, hå’màt, a. krökt i ändan,
hak-formig; invecklad. —d, -ëd, a. krökt jfr
föreg.; besatt med krokar,
hame >fc, håm, l. s. se haulm.
hame, håm, 2. s. Skotl. hem, jfr home. —
-secken, -sëkn. —-sucken, -suckn, .<?. skoti.

jur. (jfr hemsöka) hemgång.

hame, håm, 3. s. bogträ, oftast i pl.: lokor,
hamiform, hå’miform, a. naturv. hakformig(t)

krökt i ändan.
Hamitic, håmifik, a. hamitisk (af iiam,

Noaks son).

hamlet, håm’lët, s. liten by. —ed, -ëd, a.
boende i en by, van att lefva i en by ci.
»på landet»; inskränkt till en by, som
»gräft ner sig på bondlandet»,
hammer, håm’ur, s. hammare af aiia slag:
slägga, knoster, stamp, hejare etc. ofta i
st. f. sms. ss. fall-— etc.; auktionsklubba;
eldstål på flintlåsgevär; hane på
perkussions-gevär, på kanoner; va. (ut)hamra, smida (ut);
räcka stångjärn; bulta äfv. wid.: »dunka in»,
inprägla ngt (into, i ngn; in, in); spika
upp; vn. hamra (on, på); bild. »dunka»
(at, på, med); ifrigt gå på med ngt,
arbeta oroligt; vara ifrig, upptagen, upp-

A: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, ë: mete, è: met, èi her, i: fine, 1: fin, 1: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free