- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
572

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hard ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hard

r Talspråk. 572 r Lågt språk.

hare-hearted

with him ei. he is ~ put to it: hail har
svårt att reda sig); äfv. han är i fara;
it will go ~ but /..., det skall stå hårdt åt,
om icke jag ...; to {get) grow hårdna;
~ ali, roddsport. styft alle man; hold
håll! stanna! stopp! to live lefva fort,
lefva högt; to look ~ at (ei. a person ~
in the face), titta stint på ...; to plead
ifrigt, enträget bedja (for, om); to
press ansätta hårdt äfv. (: bestorma)
med böner; to think ^ (: to bear ei. have
a ~ opinion, ei. ~ thoughts) of a person,
hårdt bedöma, hysa en dålig tanke om
ngn; ~ by, hardt nära; ~ down, se a-lee;
~ up F, svårt ansatt, i förlägenhet, illa
i knipan is. för pengar (for, för, om,
angående, t. ex. amusement : »renons» på
nöjen); sjö. se nv-a-weather. ~-a-lee, —ad.
o. interj. sjö. (ror) dikt i lä, ned med rodret,
^-a-port, —ad. o. interj. sjö. (ror) hårdt
babord. ~-a-Starboard, ad. o. interj. sjö.
(ror) hårdt styrbord, ^-a-weather, ad.
o. interj. sjö. (ror) dikt i lovart, hårdt upp
med rodret. ^bak6, s. ett slags knäck.

se hornbeam. ~-bitt6fl, a. bild.
bitande, skarp i orden. ~-bOught, a.
dyrköpt. abound, a. hårdlifvad, förstoppad.
~-earned, a. surt (med svett och möda)
förtjänad, förvärfvad. ~-faCed,
~-fa-voured, ^-featured, a. med grofva (ei
bistra) anletsdrag, grymt ful,
frånstötande. ~-faVOliredneSS, .<?. anletsdragens
grof-het, frånstötande fulhet. ~-farilig, a.
lefvande på skral kost, slitande ondt.
~-fem, s. bot. Lomaria spicant ei.
Blech-num boreale. ~-fish, s. Skoti. saltad och
torkad torskfisk i aiimht.

a. se

r^-handed; biid. snål, njugg, nidsk. ~
-fought, a. tappert utkämpad ei.
om-kämpad, hårdnackad (battle), -^-frozen, a.
stelfrusen, kälad. ~-gOt(ten), a.
svårför-värfvad, jfr vid. earned. ~-graSS, s. bot.
namn på flere gräs (af slägtena Sclerochloa,
Ophiurus, Ægilops etc.

Am.

bot. Spiræa tomentosa. ~-handed, a.
som har hårda (»barkade») näfvar; biid.
hårdhänd, tryckande, tyrannisk. ~head,
s. stöt med hufvudet, »dansk skalle»;
wid. slughufvud; Am. lok. se menhaden. ^
-headed, a. slug, förslagen, ^-hearted,
a. hårdhjärtad, obarmhärtig, grym. ~

-heartedness, s. hårdhjärtenhet,
hårdhet, obarmhärtighet, grymhet, ^-labour,
s. jur. straffarbete; med. barnvärkar. ~
-laboured, a. med möda och flit
utarbetad. ^-mouthed, a. hårdmynt,
styf-mynt eg. om häst; svår att styra, biid.
stel-sint; biid. grof i mun. ~-nibbed, a.
hård-spetsad, hård

om skrifpenna.

^-pressed, ~

-pushed, se nu-run. ~-reared,a. uppfödd

med ei. van vid knapp kost. ~-roed, a.
romstinn. ^-rubber, se ebonite. ~-run,
a. F hårdt ansatt, i svår förlägenhet,
illa i knipan (for money etc.). ~-Set, a.
häftigt förföljd, hårdt ansatt, äfv. jfr föreg.;
stel, orörlig. ~-S0lder, s. tekn. slaglod.
~-tack, s. sjö. si. skeppsbröd (»knallar»).
~-visaged, se faced. ~ware, s.
järn-och stålvaror, ^wareman, s. järnkram
-handlare. ~-witted, a. trög att fatta,
dum. ~-W0n, se <^~got. ^WOOd, s. hårdt
träslag i aum.; a. i sms. om trädslag med hårdt
trä, gifvande hårdt virke, ^-working, a.
sträfvande och arbetande, (altför)
arbetsam, trägen, sträfsam. ~en, -n, va. göra
hård; härda metall o. d., (äfv. människor against,
mot, t. ex. smärta; to, mot klimatet: vänja
vid ; äfv. till arbete); bild. stålsätta själen;
förhärda; vn. hårdna (into, till); härdas,
blifva van (to, vid); förhärdas, förhärda
sig. ~ened, -nd, pp. härdad; a.
förhärdad (in guilt). ~ener, -nur, s. ngn el.
ngt som härdar, ^ening, -ning, prt.; s.
härdning; hårdnande. ^ier,-iur, a. komp.,
~iest, -lest, a. superi, af ^ihead †,
-lhëd, ^ihood, -lhud, s. oförskräckthet,
tapperhet, käckhet, djärfhet (äfv. i dåüg
mening:) oblyghet. ~ily, -ill, ad. djärft,
dristigt, käckt. ^ineSS, -inës, s.
härdighet; fast mod, fasthet, ståndaktighet;
tapperhet; oblyghet, jfr uihood; † se
nuship. ’v/ish, -isj, a. tämligen hård. <v,|y,
-li, ad. hårdt, strängt; med
svårighet;-näppeligen, knappast. ~neSS, -nes, s.
hårdhet (i alla bet., jfr hard, a.) äfv. wid. (: ~
of heart). ~ship, -sjip, s. vedermöda,
besvärlighet; svårighet; nöd, betryck; hård
medfart, hård behandling; förtryck,
oförrätt; to suffer (great) slita (mycket)
ondt. -i, a. härdig äfv. om växt; här-

dad; kraftig, uthållig, fast; modig,
tapper, oförvägen; okufligtapperhet o.d.; djärf,
oblyg, halsstarrig )}C; s. ett smedsverk-

tyg’ 4

hardock, ha’rdok, s. bot. en art ängssyra
(Rumex); ei. namn på hästhof (Tussilago).

hare, hår, s. hare (Lepus); first catch your
~ (fullständigare : catch your ~ before you
jug him), ordspr. ofta ungef.: skjut björnen
innan du säljer skinnet; to make a ~ of,
göra narr af, drifva med ngns okunnighet.
~-and-houndS, s. »schnitzeljagt» till fots
(en lek). ~bell, s. bot. blåklocka
(Campanula rotundifolia); äfv. blådrufva (Scilla
nutans ei. Hyacinthus non-scriptus). ~
(-)brained, a. tanklös, ostadig, flyktig,
yr, tokig, vild. ~foot, s. zool. ripa
(Lagopus scoticus); se vid. foot. ~-hearted,

ki fate, ki far, 4: fall, ki fat, ki fast, 4: mete, è: met, I: her, i: fine, i: fin, i: fir.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free