- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
584

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - heaven-directed ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hessian-fly

F Talspråk. 584 P Lågt språk.

hibernaculum

sande himmelen ei. försynen, ^-directed,
a. sträfvande mot himmelen; ledd af
himmelen, ^-fallen, a. (af)fallen från
himmelen. ^-forsaken, a. »öfvergifven»;
»långt bort från ali ära och redlighet»
om en aflägsen bygd. ~-gate, S. himmelens
port. ~-gifted, a. himlasänd, skänkt af
himmelen, ^-kissing, a. poet. höjande
sig upp till himmelen om bärg. ^lineSS,
-lines, s. himmelsk härlighet,
himmelsk fröjd. ~ly, -li, a. himmelsk;
gudomlig; »välsignad»; ad. himmelskt;
från (af) himmelen; ~ bodies,
himlakroppar. ’N.ly-minded, a. himmelskt
sinnad, gudaktig, from. <^<ly-mindedness,
s. himmelskt sinne, gudaktighet.
ward, -wård, ad. mot himmelen,
heaver, he’vur. s. en som hafver, lyfter etc.;

sjåare; häfstång, sjö. handspak, bärling.
heaves, hevz, s. pl. se under heave.
heavier, hev’itb, kompar. heaviest, -lèst,
superi, af heavy, heavily, -ill, ad. tungt,
mödosamt; svårt äfv. bild., jfr heavy;
våldsamt; trögt, långsamt; enformigt,
tråkigt; med tungt hjärta, bittert; to go off
hand. hafva trög afsättning; to hear
vara tunghörd. heaviness, -inës, s.
i aiim. egenskap att vara tung, tyngd äfv.
biid.; svårighet; tungsinthet,
nedslagenhet; tröghet; tråkighet etc., jfr heavy.
heaving, he’vlng, prt. af heave; s. häfning;
rörelse upp och ned; hafvets, bröstets
hafvande; flämtning, kippande; sjö. hyfning
(halning etc., jfr heave)) ~ and setting, ßjö.
dufning och sättning: stampning,
heavy, hev’i, l. a. tung i alla sv. ordets bet.;
svår (to, för; misfortune, task e tc.; äfv. sjö.:
gale, sea)) djup suck; dryg; stor,
betydlig, stark, häftig (t. ex. clap of thunder)
fall of rain, skyfall; fall of snow,
snöfall, yrväder; fre, (gevärs)eld), grof,
»plump»; tung, stark, fyllig (ale, wine);
nedtyngande, nedslående (news)) lerig,
klimpig (soil), tunggådd, svårframkomlig
(road)-, mödosam, besvärlig; enformig,
tråkig; (ned)tyngd, belastad (with, med),
ned-(be)tryckt, nedslagen; tungsint; trög

äfv. i andligt afseende, Ovig, »tungrodd»;

slö, sömnaktig, slapp; tjock, tät, mörk
luft, moln; svårsmält (on the stomach); ej
jäst, kladdig om bröd o. d.; hand. trög
afsättning; trögsåld (: ~ of sale): ad. tungt
(mest i sms., tung-); s. (pl. -vies, -z) tung
dragon; teat. si. »bofven» (äfv. the ~ man))
~ do P, förskräckligt oväsen; ~
expenses, dryga kostnader; ~ face, groft
ansigte; ~ fire, mil. häftig kanonad;
(be)-skjutning med groft artilleri; ~ hours,
»långa» timmar (af ledsnad); ~ metal, äfv. art.

tungt artilleri, svåra projektiler; biid. F
»tungt gods», stor förmåga (a man of ~
metal), äfv. konkret; ~ oil, tekn. kreosotolja;
~ sea, äfv. störtsjö; ~ wet, si. blandning af
öl och porter; ~ at heart, tung till
sinnes; it lies ~ at her heart, det hvilar
tungt på hennes sinne; ~ with child %,
se motsv. under big; ~ with sleep,
SÖIM1-tyngd (eye)) to (be) fall ~ upon a
person, förfara strängt mot ngn, »låta ngn
veta att han lefver»; it (is) hangs (lies,
sits) ~ upon me, det ligger tungt på mitt
sinne; to hang (lie) ~ on, äfv. ligga (ngn)
till last; to lie (weigh) ~ on, tynga på,
besvära; (före)falla ngn tung. ~-armed,
a. tungt beväpnad. ~-Cavalry, s. tungt
kavalleri, ^-handed, a. klumpig,
tafatt. ^-headed, a. tjockhufvad, dum.
~-hearted, a. tungsint, <v-laden, a. tungt
lastad; nedtyngd, betungad. ~-Spar, s.
min. tungspat. ~-weight, s. is. sport,
person ei. djur som har ei. bär öfvervigt,
heavy, he’vi, 2. a. behäftad med heaves.
heazy, he’zi, a. prov. hes.
hebdomad f, hëb’domåd, s. vecka. ~al,
-dém’ådal, a. ^vecko-. ~ary, -dom’adari,

a. se föreg.; s. kat. kyrk. kapitelsmedlem el.
klosterbroder som har »veckan»,
heb-domatical †, -måtfikål, a. se föreg. a.
hebetate, hëb’ëtåt, va. förslöa; a. slö bild.
hebetation, -ta’sjfm, ,<?. förslöande;
slöhet, dumhet (äfv. hebetude, -tud).
Hebraic, hebra’ik, a. hebreisk. (h)~ally,

-ali, ad. på hebreiskt sätt särsk. om skrift:
(att läsas) från höger till vänster. (h)~ize,
-isiz, va. göra till hebreiska.
Hebraism, he’braizm, s. hebreisk (språk-)
egenhet. Hebraist, -ist, s. en som är
hemma i hebreiska. Hebraistic, -ist’ik,
a. tillhörande, liknande hebreiska
språ-ker, hebreisk,
hebraize, hè bråiz, se hebraicize.
Hebrew, he’bro, s. hebré; hebreiska; a.
hebreisk. ~ess, -és, s. hebreisk kvinna.
Hebride(ei. -i-)an, hëbrld’ë(-i-)ån, a.
tillhörande ei. kommande från Hebriderna; s.
invånare på Hebriderna.
hecatomb, hëk’åtom, -tom, S. grek. antik,
he-katomb.

heck, hèk, s. (i aiimht prov.) foderhäck;
katse-gård; krökning i en ström; dörr hvars
öfre del är genombruten (äfv. ~-door);
dörrklinka; spinn. se fiy; väf.
skellägg-ningsapparat; to live at ~ and manger,
Skoti. »må som pärla i guld», »lefva som
hvar dag vore den sista». ~-box, s. väf.
skärbräde.

heckle, hèk’1, va. se hackle) äfv. häckla wid.,

plåga el. ansätta ngn (särsk. en parlaments-

à: fate, å: far, a: fall, å: fat, å: f.ist, i: mete, è: met, à: her, 1: fine, 1: fin, i: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free