Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - heel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hessian-fly
F Talspråk. 586 P Lågt språk.
hibernaculum
give ... one’s »vs, lemna ... bakom sig; to
go ~s over head, störta sig, rusa
besin-ningslöst äfv. biid.; to have the of, F
springa (segla etc.) om ei. från, lemna
bakom sig; to Mek up one’s nus, slå
bakut; P vända näsan i vädret, dö (äfv. to
turn up one’s ~s); to show the nus (a fine
pair of ojs, el. a pair of clean ~s), lägga
benen på ryggen, springa (sin väg: ta
till fötters), jfr äfv. to give etc.; to trip up
one’s n*s, sätta krokben för ngn; to be at
the ojs of, hänga i hälarna på; följa i
hack och häl (äfv. to come at the of)-,
out at (the) eg. med hål på
strumporna; trasig, utfattig, i torftiga
omständigheter; (to be, grow) afsigkommen;
to set at one’s ringakta, trampa under
fötterna; to lay by the sätta i
stocken, sätta black på, fjättra, hålla
fjättrad äfv. biid.; to tread (closely) on the
of, trampa ngn i hälarna, följa ngn i hack
och häl; to come to eg. om hund krypa
till sin herres fötter; bild. falla till fota;
to take (betake one’s self) to one’s
taga till fötters. —ball, s. skomakares
beck(kula). ~-peg, s. skopligg, -stift,
—piece, s. sista, nedersta stycke af ngt;
klackjärn; klacklapp; va. klacklappa,
—plate, s. bakplåt på gevärskolf. —pOSt,
s. dörrstolpe; spiltstolpe. —ring, s. ring
omkring ändan på ett skaft (t. ex. liering).
—rope, s. sjö. göling, särsk.
uthalnings-göling. —Stiffening, s. bakkappa. ~
-tap, s. skom. klacklapp; F skäggskvätt;
va. klacklappa; no —$/ drick i botten!
—tip, s. klackjärn. —tool, s. hake
(svarfstål). ~er, -ur, stridstupp som vet att
begagna sporrarna. ~ing, -ing, (1.) prt.;
s. kläckning; sjö. den fyrkantiga nedre
ändan af en mast.
heel, hel, 2. vn. sjö. (jfr »hälla») »ligga
öfver», kränga (a-port, a-starboard, over);
s. krängning, öfverhalning; slaksida; nu
by the stern, sjö. vara styrlastig (ligga
djupare på aktern). ~ing, -ing, (2.) prt.; S. se
föreg. S.
heer, hèr, s. ett mått på linnegarn om 600
yards.
heft, hëft, s. (1.) t se haft; (2.)
ansträngning att lyfta ngt; lok., Am. F tyngd; Am. F
hufvudmassan af ngt; va. lyfta upp; lyfta
pa ngt för att undersöka tyngden.
Hegelian, hedje’lian, a. fil. hist, hegeliansk;
s. hegelian. ~ism, -Izm, s. fil. hist,
hege-lianism.
hegemonic(al), hëdjëmon’ik(ål), a. ledande,
herskande, som har hegemonin,
hegemony, hedj’emoni, –’–, s. hegemoni.
Hegira, hëdji’ra, hed’j(i)ra, s. Muhammeds
flykt till Medina 622 e. Kr. (utgångspunkten
för muhammedanska tideräkningen).
heifer, hèf’ur, s. kviga.
heigh †, hi, interj. hej! —ho, -ho, interj.
(uttryckande leda, trötthet) åh-hå! (uttryckande
öfverraskning) håhå!
height, hit, s. höjd i alla sv. ordets bet. äfv.
konkret (: kulle, bärg); hög ställning,
upphöjdhet; höjdgrad; höjdpunkt, hög ei.
högsta grad; astron, polhöjd, latitud †; ~
of water, vattenhöjd, vattenstånd; ingeniör,
fall, tryckhöjd; measuring
höjdmätning; ... was at its nu, ... var på sin
höjdpunkt; in the nu of, på höjdpunkten
af, midt i; in the ~ of summer, (midt) i
högsommaren; to the nu of ...feet, till
en höjd af ... fot. ~en, -n, va. höja;
förhöja; förstora, förvärra. ~ener, -nur,
s. ngn, ngt som förhöjer etc. ~ening,
-ning, s. förhöjande; förbättring ei.
förvärrande.
heinOUS, ha’nus, a. afskyvärd, nedrig,
skändlig (crime, sin etc.). ~neSS, -nes, s.
afskyvärdhet, nedrighet, skändlighet,
heir, ar, s. arfvinge, arftagare (äfv. bild. of
one’s virtues; to an honourable name; to
salvation); va.% ärfva; ~ at law, laglig
arfvinge; ~ of body, bröstarfvinge; ~
under a will, arfvinge genom testamente,
—apparent, s. rätt el. ostridig arfvinge,
bröstarfvinge, arfvinge i rätt
nedstigande led. —apparency & s. en heir
apparent’s ställning, rätt. <%Joom, s.
lösören åtföljande den fasta egendomen
som gå i arf; slägtklenod.
—presumptive, s. (för tillfället)’närmaste arfvinge
(i brist på bröstarfvinge; sådan är broder, kusin etc.).
~dom, -dum, s. arfvingeskap. ~eSS, -ës,
s. kvinlig arfvinge; (särsk. rik) arftagerska,
^less, -lës, a. utan arfvingar, ^ship,
-sjip, s. arfsrätt; arfvingeskap; ~
movables, Skoti. förr lösören som arfvingen
fick taga efter fritt val jämte
arf-godset.
heiver, hè’vur, S. kolhuggare i stenkolsgrufvor,
held, hëld, imp. o. pp. af hold.
helenin(e), hèrënin, s. kem. inulin.
heliac, ~al, hëil’åk(åi), a. astron. utgående
ur ei. kommande in i solens strålar;
tippel. nedgående samtidigt med solen. —
ally, -ali, ad.; to rise nu, 0m en stjärna åter
blifva synlig, sedan hennes ljus varit
förtaget af solens,
helical, hel’ikal, a. spiralformig. helicoid,
-kojd, a. spiralformig; 5. mat.
spiralformig yta. helicometry, hëlikom’ètri, 5.
mat. spiralers uppritning ei. mätning,
heling, he’ling, s. betäckning; taktäckning;
täcke.
à: fate, å: far, a: fall, å: fat, å: f.ist, i: mete, è: met, à: her, 1: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
