Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hemp-palm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
harehound
>j< Mindre brukligt. 578 † Föråldradt.
harness-èask
trahit). —-palm, s. bot. ett slags kinesisk o.
ja-panesisk palm (Chamærops excelsa). —
-Seed, s. hamp-frö. —-seed-Oil, s.
hamp-olja. —ed, -t, a. beklädd, lindad etc. med
bampa. —en, -n, a. af hampa, hamp-.
—ie, -i, s. Skoti. skämts, galgfågel, slyngel;
yrhätta: a. slyngel-(ei. slyn)aktig, yr,
yster. —y, -i, a. hampartad, tågig.
hemstitch, se under hem. 1.
hen, hen, s. höna (äfv. is. i sms. hona af åtsk.
andra fågelarter än hönsfåglar, t. ex. ^u-sparrow
ei. sparroio-—, sparfhona). —bane, s. bot.
bolmört (Hyoscyamns niger), —bit, ’ s.
bot. åkerplister (Laminm amplexicaule);
äfv. Veronica hederifolia. —-COOp, s.
hönsbur, —-driver, se harrier. —-egg,
s. hönsägg, —-fish, s. zool. ung bredtorsk
(Morrhua lusca). —-harm, —-harrier, —
-harrower, 5. zool. hönshök, blå kärrhök
(Circus cyaneus). —-hearted, s. rädd (af
sig), feghjärtad. —-house, hönshus.
—hllSSy, s. se cotquean under cot. —peck,
va. F om en hustru tyrannisera, kujonera sin
man, hålla under toffeln. — pecked, a. F
kujonerad, under toffeln stående; to be
stå (ei. komma) under toffeln.
—-peckery, -pëkuri, 5. Ftoffelvälde. —roost,
s. ställe der hönsen flyga upp om kvällen,
hönsvagel. — sfOOt, se hedge-fumitory. —
-WOman, s. hönsgumma,
hence, hëns, ad. härifrån; härefter; häraf,
af denna anledning; — it is that, häraf
kommer det sig att; from öfverflödigt
i st. f. ensamt —. —fOPth, -’ - -’, —
forward, ad. hädanefter,
henchman, hënsj’mån, s. lifpage, liftjänare,
-sven, lakej,
hendecagon, gr., hëndëk’ågo n, S. geom.
elfva-hörning.
hendecasyllable, hëndëk’åsiiåbi, metr.
elfvafotad vers.
hendiadys, gr., hendi’adis, s. gram. hendiadys.
henna, arab., hen’a, S. henna (en buske,
Law-sonia inermis ; el. smink, färgämne af dess blad),
hennery, hen’uri, .9. Am. hönshus,
henxman †, henks’man, se henchman.
hep, se hip. —-briar, –bramble, —-tree,
— WOrt, .5. nyponbuske,
hepar, lat., hè’pår, s. äldre kem. en förening
af svafvel med ett alkali; — sulphuris
(iat, sul’furis), svafvellefver,
hepatic, hepat’ik, a. (äfv. —al, -ål) af lefver,
lefver-; lefverbrun; kem. förr hepatisk;
innehållande svafvelväte, jfr föreg, ord; s.
lef-versjukdom; medicin verkande på
lefvern; — air, — gas, vätesvafla (gas). —OUS,
-us, a. bot. lef verbrun; lefverflikig.
hepatite, hè’påtit, s. min. hepatit,
lefver-sten. hepatization, -tfza’jun, s. kem. jfr
föij. †; med. en kroppsdels sjukliga
förvandling till likhet med lefvern, jfr föij.
hepatize, -tiz, va. kem. impregnera med
vätesvafla; fysiol, med. fylla lungorna med
förbrukade ämnen o. därigenom göra dem
lika lefvern.
hepatO-, he’pato-, .<?. i sms. lefver-. ~Cele,
-sel, s. med. lefverbråck. —graphy,
-tog’-råfi, —logy, -tol’odji, s.
lefverbeskrif-ning, läran om lefvern,
heppen, hëp’én, a. lok. behändig, nätt,
passande,
hepper, hep’ur, se parr.
hepta-, gr., hëp’tå-, a. i sms. sju. —chord,
-kord, s. mus. sjusträngad lyra. — de, -tàd,
s. sjutal. —glot, -glot, s. bok på sju språk,
—gon, -gon, s. geom. sjuhörning; fort.
slutet verk med sju bastioner. —gonal,
-g’onål, a. sjuhörnig. — gyn, -djm, s. bot.
växt med sju (fria) pistiller. —gynia,
-djin’ia, s. pl. bot. ordningen heptagynia.
—gynian, -djm’ian, —gynous, -djlnus,
a. bot. med sju pistiller. — hedral,
-hè’-drål, a. geom. sjusidig. —hedron,
-hè’-dron, s. geom. sjusidig solid figur.
merous, -m’urus, a. bot. sjutalig.
dria, -n’dria, s. pl. bot. klassen heptandria.
—ndrian, -n’drian, a. bot. med sju
ståndare; s. växt tillhörande klassen
heptandria. —ndrOUS, -n’drus, a. se föreg. a.
—ngular, -ng’gulur, a. sjuhörnig.
heptarch, gr., hep’tark, s. heptark,
styresman öfver en afdelning af en heptarki.
—iC, - -’ik, a. tillhörande ei. bestående
af en heptarki. —ist, - -’ist, a. se
heptarch. —y, -1, s. heptarki; sjumannavälde;
förening af sju riken (is. den af sju
sachsiska riken i England i medeltiden),
her, her, pers.pron. (objeJctsf. af she) henne;
poss. pron. (förenad form) hennes; sin.
—-Self, - -’, pers. o. reflex, pron. (hon) själf,
(henne) själf; sig (själf),
herald, hër’åld, s. härold; vapenhärold (~
at arms), heraldiker (under riksheraldikern);
biid. utropare, förkunnare (t. ex. of
another’s fame), budbärare; bebådare,
föregångare; zool. en nattfjäril (Gonoptera
libatrix, äfv. —-moth); va. högtidligen
förkunna, utropa; poet. bebåda;
(högtidligen) införa (into, i); (#)—s’ College, ett
kollegium bestående af de nio
(riks)-härolderna under presidium af
riksheraldikern (Earl-Marshal). —- crab, 5.
zool. en japansk krabba (Huenia
heral-dica). —ic(al), - -’ik(ål), a. härolds-;
heraldisk. —ry, -ri, s. se föij.; heraldik,
bla-sonneringskonst, kunskap om (adliga o. d.)
vapen; (adlig) vapensköld†. ~ship,-sjip,
s. bärolds befattning.
è: note, 5: do, o: nor, t: not, à: tube, à: tub, å: bull, tb: thing, dh: this, w: will, z: lias.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
