Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hit
r Talspr&k. 598 r Lågt språk.
hobnobbing
hafva turj lucky lyckträff; lyckligt
påfund, träffande infall (: good to
mind one’s begagna sig af tillfället;
to look to one’s se sig väl före.
hitch, hitj, s. ngt som hakar i, krok, hake;
sjö. stek (slinga); gruf. mindre förkastning;
ryck, knyck, hakande i, fastnande,
plötsligt kort uppehåll i en rörelse; bild. hinder,
»hållhake», »fnurra på tråden»; »halo,
lucka (t. ex. i bevisföring); F liten tillfällig
hjälp, »handtag» i en förlägenhet; va. hugga
tag i, gripa i; fasthaka, upphaka; fästa;
häkta på, häkta fast, sjö. hugga en hake (to,
i, om); rycka upp, flytta ei. draga upp
med ett ryck; sjö. sticka på ei. ihop ändar;
vn. röra sig ryckvis; stöta, hoppa; linka;
haka i, hänga upp sig, fastna, insnärja sig;
slå i sko om hästar; bild. samsas, draga järnt
i arbete med ngn ; ~ the buoy. sjö. fiska bojen;
~ a horse. binda en häst; there’s the
däri ligger knuten. ~el †, -el, se hatchel.
~er, -ur, s. ngn, ngt som hakar (i) etc.;
båtshake. ~ing, -ing, prt.; s. hakande i,
fastnande etc., jfr ofvan. ~ing-pOSt, s.
bind-påle för hästar. ~ing-Strap, s. grimskaft.
hithe †, hidh, 5. numera i sms. (båt)hamn.
hither, hidh’ur, ad. hit; a. hitre, närmare.
~mOSt, ad. närmast hit. ^tO, ctd. hit,
härintill; hitintills. ~ward(S),-wurd(z),
ad. hitåt.
hitter, hit’ur, s. ngn, ngt (slag o. d.) som
träffar, slår, jfr hit. hitting, -ting, prt. af hit.
hity-tity, hl’ti-tlti, se hoity-toity.
hive, hiv, s. bikupa; bisvärm; svärm, hop,
talrik (stimmande) samling människor;
va. stocka bin; bild. innesluta, instänga,
förvara; bild. samla i förråd; vn. skocka
sig tillsamman; skocka sig ihop under
samma tak, i samma hus; bo tätt
tillhopa. ~-bee, 5. bi som håller sig i kupa.
~-d00P, s. flyghål, fluster. dross, s.
förvax. ~leSS, -lës, a. utan kupa.
-ur, s. en som stockar bin.
hives, hivz, s. pl. med. se croup; ett slags
vattkoppor hos barn.
hizz †, hiz, se hiss.
ho, 1. hoa, ho. interj. hoj! åhoj! hallå! ptro!
ho †, hè, 2. s. håll, gräns, återhåll,
hoar, hor, a. hvitgrå ss. af frost; gråhårig;
s. gråhårighet; grå forntid; rimfrost (arv.
~-frOSt). ~hOlind, s. bot. hvit andorn
(Marrubium vulgäre), jfr horehound.
hoard, hord, 1. s. plank omkring bj’gge.
hoard, hord, 2. s. (i hemlighet samlad) skatt,
förråd; va. (äfv. med up) samla i förråd, is.
hemligt hopspara; lägga på kistbotten;
~ away, förvara, gömma undan,
uppstapla; of money, besparingar. ~er,
-ur, s. samlare, sparare, (penning)hop-
skrapare. ’-ving, -ing, prt.; s. (1.)
samlande (jfr hoard, 2. va.)} is. zool. af
vinterförråd om djur; (2.) se hoard, 1.
hoariness, ho’rmes, s. hvithet, gråhårighet.
hoarse, hirs, a. hes; skroflig, sträf om ljud;
to fall bli hes. -n, va. o. vn. göra
(blifva) hes. ~neSS, -nes, s. heshet,
hoarstone, ho’rston, s. gränssten, råmärke,
hoary, h6’ri. a. gråhvit, hvit af rimfrost; grå
af ålder; gråluden af mögel; bot. gråhvithårig.
~-f00tman, s. zool. en nattfjäril (Lithosia
caniola). ~-headed, a. gråhårig,
hoastman, ho’stman, s. lok. Newcastle
kolhandlare i stort,
hoax, h6ks, s. skälmstycke, puts, »drift» med
ngn, mystifikation; va. drifva med ngn,
spela ngn ett puts, mystifiera. ~er, -ur,
s. F putsmakare.
hob, hob, 1. s. hjulnaf; kaminhäll,
»spiskant» på hvardera sidan om eldöppningen (på
hvilken mat sättes för att hållas varm).
hob, h6b, 2. s. nisse, alf, (elak) tomte (afv.
^goblin); prov. bondtölp.
hob, héb, 3. vn. i uttr. r^-ci-nob, and-nob,
so hobnob.
hobbadehoy, hèb’ådèhoj, hobbedyhoy, -ëdi-
hoj, se hobbledehoy.
hobble, hob’l, vn. linka, halta äfv. bild. om vers
etc.; slingra; va. hälla, tjudra, binda ihop
fötterna på; sätta i bryderi †; s.
haltande, linkande; bryderi, klämma; tjuder,
fotklamp. ~-bush, s. bot. en
nordamerikansk art olvon (Viburnum lantanoides).
~dehoy, -dèhoj, ~tehoy, -tehoj, s. F
pojk-slyngel, spoling (14—21 år). -ur, (1.)
s. en som haltar; bild. stympare. hobbling,
-ing, pvt.; s. haltande, linkande.
hobb-lingly, -mgli, ad. linkande; tafatt, hobbly,
-i, a. gropig, knagglig väg.
hobbler, hob’lur, (2.) s. förr »rusthållare» ;
lätt kavallerist,
hobby, hob’i, 1. s. zool. lärkfalk (Falco
sub-buteo).
hobby, hob’l, 2. S. mindre, men stark häst,
klippare, passgångare; käpphäst äfv. wid.:
vurm, favoritämne; bild. »åsna», »ök».
~"h0rse, s. (jfr föreg.) käpphäst äfv. bild.;
bild. »åsna».
hobgoblin, se under hob, 2.
hobit †, hob’it, se howitzer.
hobier, se hobbler, (2.).
hobnail, hob’nal, s. hästskosöm; skospik;
F drummel, tölp. ~ed, -d, a. försedd
med söm etc., broddad; med. ojämn i
kanten om lefvern.
hobnob, hob’nob, vn. sitta mellan skål och
vägg, dricka och skåla; imper. ss. interj.
(eg. tag eller låt bli) skål I ^bing, -ing,
prt.; s. drickande (och) skålande.
à: fate, å: far, å: fall, å,: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: her, 1: fine, i: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
