- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
614

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - huddle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

huddle

F Talspråk. 614 P Lågt språk.

humanist

(ofta med up); v7i. trängas, skocka sig (i
oordning); s. (larmande, oordnad)
folkhop; folkträngsel; virrvarr; ~ on, kasta
(»slänga») på sig (kläder); fjäska (på)
med. -ur, s. en som kastar saker i

oordning; fuskare, stympare. huddling,
-ing, prt.; a. hafsande, hafsig,
hue, hu, 1. S. förföljelserop (cg. förr vid
hets-jagt på judar) i uttr.: ~ and cry, jur.
brottslings efterlysande; förföljelse;
polistidning; to raise (make, set up) a ~ and
cry after, efterlysa; börja förföljelse mot
(äfv. against)-, »nedskrika» i tidningar o. d.
hue, hu, 2. s. hy; färg, färgton,
färgskiftning is. om mellanton som närmar sig en
primärfärg. ~d, -d, a. färgad, med färg, ~leSS,
-lës, a. färglös,
huer, hirår, s. en som varskor med rop,

särsk. jfr balker, conder.
huff, håf, s. anfall af vrede, stuckenhet,
misshumör, »fnurra»; öfvermodigt utfarande
mot ngn; inbilsk person, storskräflare;
spel. blåsning af en bl icka i damspel; lok. P knep ;
va. uppblåsa; himdsfottera, kujonera,
behandla med öfversitteri; spel. blåsa (a
man at draughts, en bricka i damspel),
taga en schackpjes; jfr föreg. bet. borttaga en
pjes för motståndaren; VU. Svälla,
Uppblå-sas; brösta sig, förhäfva sig (at, öfver,
mot); morska sig, spela öfversittare;
spel. blåsa en bricka; to give one a
fara ut häftigt (och öfvermodigt) mot
ngn; to take ~ (be in a blifva (vara)
stött (at, öfver); to be upon the ~ about,
vara uppblåst öfver; skryta med ... ~er,
-ur, s. storskrytare, öfversittare. ~ineSS,
-ines, s. uppblåsthet; skräfvel;
oförskämdhet, näsvishet. ~ish, -isj, a.
uppblåst, öfvermodig; skrällande,
oförskämd. ~ ishness, -lsjnes, s. jfr finess o.
r^ish. -i, a. F uppblåst, uppsväld

(t. ex. bread)-, lättretlig, i dåligt lynne; |
skräflande; nosig, näsvis,
hug, hug, s. famntag, omarmning; (lif)tag
i brottning; va. omfamna, trycka (fast, tätt)
till bröstet; biid. hålla fast vid, med
kärlek omfatta, ömt omhulda, nära; sjö.
hålla nära, »kär» (the shore, the wind)-,
Cornish käringkrok, krokben i
brottning; ~ one’s self, lyckönska sig,
smickra sig (at, for, öfver, till, med),
huge, hüdj, a. ofantlig stor, ofantlig,
väldig; F betydlig; F dugtig. ~neSS, -nes, s.
ofantlig.storlek, väldighet, jättestorlek.

hugger-mugger, hug’urmflgur, s. P
hemlighet, löndom; lönrum, smygvrå;
oor-dentlighet, slarf; a. lönlig, hemlig;
oordentlig, slarfvig; klen, ömklig, dålig;
ad. lönligen, hemligen.

hugging, håg’ing, prt. (af hug)-, s.
omfam-ning.

Huguenot, fr., hu’genöt, 5. kyrkohist. bugenott.
~ism, -izm, S. hugenotternas (reformerta
kyrkans) lära, grundsatser,
hulk, hulk, s. fartygsskrof; aftacldadt
(kas-seradt) fartyg (särsk. upplagdt ss.
fångskepp ei. magasinsfartyg), holk;
blockskepp (armed ponton; F bild.
åbäk-ligt skrof, gammalt skrof, äfv.: gubbstut.
~ing, -ing, ~y, -i, a. F stor och tjock,
grof (växt), åbäklig, lunsig; klumpig,
drumlig.

hull, hål, 1. s. fartygsskrof; va. skjuta
genom skrofvet; vn. drifva redlöst för vind
och våg (äfv. to lie a to strike a
lägga bi för topp och takel (utan segel);
~ down, (adv.) (om fartyg) i sigte, men med
skrofvet under horisonten,
hull, hål, 2. s. skal på nötter etc.; (ärt)balja;

va. skala säd o. d.; sprit.a ärter,
hullabaloo, hulabålo’, 5. »kolorum», oväsen,

döfvande larm.
huller, hul’ur, s. sädesskalare äfv. -maskin,

jfr följ. sms.

hulling, hul’ing, prt. af hull (1. O.) 2.; .5.
skalning af säd. ^-machine, s.
sädesskalningsmaskin. ~-mill, s. gröpkvarn.
hullO(a), hulö’, se holloa.
hullOCk, hul’ok, s. sjö. (litet) stormsegel (bit

af ett segel för hvilken nian ligger bi under storm).

hully, håri, 1. a. med skal ei. baljor,
hully, håri, 2. 5. ålrysja.
huloist, hu’loist, se hyloist.
hulst, hulst, hulver, hårvår, 5. bot. se holly.
hum, hum, vn. surra; säga hm; otydligt
mumla, brumma; gnola; sorla bifall; va.
gnola; otydligt frammumla; mumla (sorla)
bifall till; P »leka med», smickra, genom
inställsamhet drifva med, narra; 5. bins
o. d. surrning; sorl; (bifalls)mummel,
bifallssorl; P narri, drift, jfr vn.; interj. hm!

and haws, stammande i talet af
förlägenhet, tillgjordhet el. d.; to put a ~ Up07l F,

... spela ngn ett puts, drifva med ngn.
~bird, ss. humming-bird. ~Strum, s. prov.
mungiga; F klink (dålig musik),
human, hu’man, a. mänsklig, människo-;
(is. i pl.) människa; even kings are
(but) en kung är icke mer än en
människa, han häller; we are ali vi äro
alla svaga människor, »att fela är
mänskligt». ^kind, 5. (utan best. art.)
människo-slägtet. ~e, -mà’n, a. mänsklig, human,
människovänlig; humanistisk. ~eneSS,
-ma’nes, s. humanitet. ~iCS, -’lks, s. pl.
läran om människan ei. mänskligheten.
~ism, -izm, s. människonatur,
mänsklighet; humanistisk bildning. ~ist, -1st,

à: fate, å: far, å:-fal], å: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: her, i: fine 1: fin, i fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free