Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hyades ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hungry >{< Mindre brukligt. 619 † Föråldradt. hurry-skurry
Hyades, hi’adez, Hyads, hi’adz, s. pl. astron.
sjustjärnorna,
hyaena, se hyena.
hyaline, hi’aiin, -lin, a. glasaktig; naturv.
färglös och genomskinlig, hyalite, -lit,
S. min. glasopal.
hyalo-, hi’alo-, i sms. glas-, —graphy, -g’rafi,
s. etsning på glas, glasgravyr. —id, -jd,
a. anat. glasartad, —type, s. fotografi på
glas.
hybernal, etc. se hibernal, etc.
hybrid, hi’brid, hib’rid, 5. naturv. hybrid,
bastard (between, mellan) äfv. büd. aiim.:
mellanting; a. hybrid, uppkommen
genom blandning af två olika arter;
uppkommen af tvänne olikartade element;
utgörande ett mellanting. — isation,
-izå’-sjun, s. hybridisering. —ise, -iz, va.
hy-bridisera, frambringa en hybrid genom
blandning af två olika arter. —ism, -lzm,
—ity, -’iti, s. hybriditet, tillstånd att vara
hybrid. —OIIS, -lis, a. se hybrid.
hydra, hi’dra, s. myt. astron, hydra; zool.
vattenorm ; ett slags slempolyp (sötvattenspolyp);
bild. ett mångfaldigt och svårutrotligt
ondt. —-headed, a. bild. månghöfdad.
hydrant, hi’drant, s. vattenkastare,
vattenpost, krän på en vattenledning.
hydraulic, hidra’lik, a. hydraulisk; —
cement, hydrauliskt cement; — press,
hydraulisk press; — ram, hydraulisk vädur,
—al, -äl, a. se föreg. —On, -on, s.
vattenorgel. —S, -s, s. pl. läran om vatten i
rörelse; vattenbyggnads-(lednings-)lära.
hydric, hi’drik, «. kem. väte-, hydride, -drid,
s. kem. väteförening,
hydro-, gr., hldro-, i sms. (i hvilka senare
hufvudordet behåller sin accent, utom då det är enstafvigt)
vatten-; kem. väte. –barometer, s. ba- i
rometer angifvande vattentrycket nytjad
för djupmätning i hafvet. — Carbon, s.
kolväte. —Cele, -sèl, s. med. vattenbråck.
—CephaluS, -sef’aliis, s. med. vatten i huf- j
vudet. —-chloric, a. kem. af väte och klor;
— acid, saltsyra. —-CyaniC, a. kem. af
väte och cyan; — acid, blåsyra.
—-dynamic, a. hydrodynamisk, jfr foij.
—-dynamics, s. pl. hydrodynamik (läran om
vätskor i rörelse). —-extractor, S. tekn. hy-
droextraktor. centrifugal-torkmaskin tor
tyger o. d. — -fluOHC, a. kem. ; — acid,
fluorvätesyra. —gen, -djèn, s. kem. väte.
—graphic, a. af foij. s.; — office,
sjökarte-kontor; — map, sjökort, karta öfver
vattenled, strömdrag, sjö etc. — graphy,
-g’rafi, s. vattenbeskrifning; sjomät- i
ning(skonst). —id, -dröjd, a. zool. hydra- j
lik om vissa polyper. — lOgy, -l’6djl, S. läran j
om vattnet, dess egenskaper, fördelning |
etc. — mancy, -mansi, s. sätt att spå gnm
vatten, —mel, -mel, s. honungsvatten,
-meter, -m’ ëtur, s. fys. hydrometer
(instrument som anger vätskors specifika vigt etc.). —-
metric(al), -met’nk(al), a. hydrometrisk.
—metry, -m’etri, s. hydrometri (konsten au
mäta vätskors specifika vigt etc.). — ßatfiy, - p’athl,
s. med. vattenkur. —phid, -fid, 5. zool.
vattenorm. —phobia, -fo’bia, s. med.
vattuskräck. — phobic, -fob’ik, a. af föreg.
—-phoby, -fobi, se r^phobia. — phore,
hydrofor (vattenupphämtningsapparat för
djup-profver). —phyte, -fit, s. bot. vattenväxt;
alg. — pic(al), -p’ik(al), a. vattusots;
vattusigtig. —piCS, -p’iks, s. pl. med.
medel mot vattusot. —ps †, -ps, — psy, -psi,
s. med. vattusot. —-Salt, .5. kem. haloidsalt.
—scope, -skop, S. hydroskop (instrument
som angifver gasers vatteumängd); förr vattenur.
—Stat, -’-stat, s. ångm. ett slags
säkerhetsventil. —Static al , a.fyS.hydrostastisk,jfr
följ. —StatiCS, s. pl. fys. läran om vätskors
jämvigt. —tic, -drot’ik, a. (o. s.) med.
vat-tenfördrifvande (medel). —tical,
-drot’i-kal, a. se föreg. —US, -drus, a. särsk. kem.
innehållande vatten; vattenaktig; vattnig.
hyemal, hie’mal, hiem’al, a. vinter-,
hye-mation, -ëmà’sjun, s. is. naturv.
öfvervint-rande.
hyena, hie’na, s. zool. hyena.
hyetograph, hi’ètogråf, s. karta ei. grafisk
framställning utvisande olika orters
regnmängd. — I C, -’ik, a. jfr föreg.; — map,
se föreg. s. —y, -tog’rafi, s. regnlära.
hygeian, hidjè’(j)ån, a. med. hygiensk,
hörande till hälsovård, hygieist, hi’djeist, s.
se hygineist. hygiene, hi’djien, -djén, s.
hygien, sundhetslära, (allmän)
hälso-(vårds)lära. hygienic, -djiën’ik, a.
hörande till hälsoläran, jfr föreg., hygiensk.
hygienist, hi’djienist, s. läkare som
företrädesvis sysselsätter sig med hygienen,
j hygro-, gr., hi’gro-, i sms. vätska, fuktighet,
—graph, "graf, s. instrument som
angifver växlingar i luftens fuktighetsgrad.
—logy, -l’6dji, s. med. läran om kroppens
safter; fys. läran om fenomen beroende
af luftens fuktighetsförhållanden.
—-meter, -m’et&r, s. (luft)fuktighetsmätare.
—metric(al), -méfnka], a. hygometrisk:
hörande till hygrometrien ; uppsugande
fuktighet ur luften, —metry, -grom’etri,
s. hygrometri, (läran om) bestämning af
kroppars is. luftens fuktighetsgrad.
—-SCOpe, -skop, s. hygroskop
(fuktighets-angifvare). —SCOpiC, -skop’ik, a.
hygroskopisk, jfr föreg.; som uppsuger fuktighet
i ur luften; angifvande fuktighet i luften
I genom beläggning på ytan (— glass).
è; note, å: do, 6: nor, i: not, A: tube, å: tub, å; bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
