Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - ice-lining ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ice-lining
F Talspråk. 622 r Lågt språk.
identify
ländska (språket), ^-lining, s. extra yttre
bordläggning på fartyg under färder i arktiska
farvatten. ~-man, s. förfaren isvandrare,
vägledare på isfärder; ishandlare ei.
-ut-körare. ~-maSter, s. på nordpoisfarare en som
lotsar genom isen. ~-pack, s. packis.
~-pail, s. isburk. ~-pit, s. isgrop, hög af
sågspån o. d. görande tjänst som
iskällare. ~-plant, s. bot. isblomma
(Mesem-bryanthemnm crystallinum). ^-plough,
S. isplog för att skära skåror i isen. ~-Safe, S.
isskåp. ~-Saw, s. issåg. ~-skin, s. »is-
hud» dets. sora lining. ~spar, S. min. gla-
sig fältspat. ~-Spur, s. isbrodd. ~-table,
s. slätt isstycke, litet isflak. ~-tOngS, s.
pl. redskap liknande stenklor för
upptagande af iskäiiar-is ur sjön; istång for
bordet. ~-Watßr, S. isvatten i alla bet.
ichneumon, iknii’mon, s. zool. faraoråtta
(Herpestes Pharaonis); ichneumon (en
rofstekel, äfv. ~-fly). ^ i (J a 11, -’ldån, a. af
föreg, (senare bet.); S. rofstekel af
ichneil-monidernas familj.
ichnographic(al), lknograf’ik(al), a. af följ.
ichnography, - -’-fi,is. by g. grundplan,
horisontel genomskärning.
ichnological, iknoiodj’ikal, a. af föij.
ichno-logy, –’-dji. s. läran om fossila fotspår,
ichor, gr., i’kor, s. myt. gudablod; med.
färglöst var, blodvar, -vatten. ^OUS, -us, a.
med. varig, tunn, serös.
ichtyic, ik’tiik, a. zool. fisk-,
ichtyo-, gr., ik’tio, i sms. fisk-. ~col(la),
-kol(’å), s. fisklim. ~graphy, -og’rafi, s.
fiskbeskrifning. ~id, -jd, a. zool. fisklik,
närmande sig fiskarna, ^logical,
-lodj’i-kal, a. iktyologisk, jfr foij. ~logy, -ol’odji.
s. zool. iktyologi, läran om fiskarna.
phagous, -ofågus, a.fiskätande, ^phagy,
-of’adji, s. fiskätande. ~SIS, -io’sis, s. med.
iktyos (hudsjukdom, skroflig hud).
icicle, l’sikl, s. istapp, ispigg.
icily, i’sili, ad. isigt, kallt biid. icineSS, -nes,
s. isighet, kyla, isande köld äfv. biid.
icing, -sing, prt. af ice; s. kandering,
glacering af bakverk o. rl.
ickle, lkl, s. prov. se icicle.
icon †, gr., i’kon, s. numera blott i sms. bild,
beläte. ^oclast, –’oklåst, s. bildstormare,
äfv. bild.: nedrifvare af »afgudar»,
förstörare af falska bländverk. ^OClaStiC,
-oklas’tik, a. bildstormande, jfr föreg.
ographic, -ografik, a. ikonografisk, jfr
föij. ~0graphy, -nog’rafi, s. beskrifning
på (antika) bilder (: skulpturer, målningar,
gemmer etc.). ~0later, -nol’atur, s.
bild-dyrkar e. ~olatry, -nol’atri, s. bilddyrkan.
~0l0gy, -nol’édji, s. läran om
framställning i (sinne)bild; se vid. ~ography.
icosahedral, lkosahe’dral, a. geom.
(regelbundet) tjugusidig. icosahedron, -hè’drun,
S. geom. ikosaëder (regelbunden tjugusidig solid
figur).
icosandria, iat., eg. gr. lkosån’driå, s. pl. bot.
klassen ikosandria. ~n, -iån, iCOSandrOUS,
-drüs, a. tillhörande ikosandria, med
tjugu (ei. flere) ståndare fästade på
blomfodret.
icteric, lkter’ik, 5. med. medel mot gulsot;
a. (äfv. ~al, -ål) gulsots-; lidande af
gulsot; nyttig mot gulsot; ~ disease,
gulsot. icteroid, ik’turojd, a. gul (som af
gulsot), icterus, lat. -’-rus, s. med. gulsot,
äfv. bot. ss. växtsjukdom; zool. amerikansk
gylling, jfr oriole.
icy, l’si, a. isig, af is, is-; iskall, isande äfv.
bild.; ~ mountain, isbärg; the (/)~ Ocean
(el. Sea), is. poet. Ishafvet.
I’d, id, smdr. af I WOuld (el. I had, jfr d. o.),
ide, id, 5. zool. id (Cyprinus ei. Leuciscus
Idus).
idea, ide’a, s. idé, begrepp, tanke;
föreställning, mening; the hvilken idé!
hur kan man komma på en sådan idé?
{to have) a great (ei. high) ~ of, en hög
föreställning (tanke) om..; I have no ~
{of..), det har jag ingen idé om, jag kan
ej föreställa mig det (huru det förhöll sig, huru
det gick till); in i tanken, i begreppet;
{to do something) under the ~ of .. .-ing,
i tanke att därigenom kunna . . . -al, a. fil.
ideel; idealistisk filosofi etc.; ideal(isk);
som blott finnes till i föreställningen,
inbillad, »drömd»; s. ideal. ~leSS, -les,
a. idélös, utan idéer, ^lism, -ålizm, s.
m. idealism. ~list, -ålist, s. idealist;
fantast, svärmare, ^listic, -alis’tik, a.
idealistisk. ~lity, -al’iti, s. idealitet.
lize, -aliz, va. idealisera; vn. bilda (sig)
idéer, ^lizer, -aliz.ur, s. en som gör upp
idealer. ~lly, -ali, ad. ideelt, i tanken.
~logiC, -alodj’ik, a. ideologisk, "wlogue,
-alog, s. ideolog,
identical, iden’tikal, a. vetensk. identisk;
enahanda, en och samma; ifrågavarande;
rätt; liktydig (: ~ in meaning);
likalydande {note etc.). ~neSS, -nås, 5.
identitet, egenskap att vara enahanda, jrr föreg,
identifiable, identifi’abl, a. som kan
identifieras. identification, -fika’sjun, s.
identifiering, uppvisning af tvänne begrepps
fullkomliga öfverensstämmelse;
igenkännande (t. ex. af person, ss. gärningsman).
identify, - -’-fi, va. {imp. o. pp. -fied, -d)
identifiera, m. bringa under ett begrepp,
uppvisa enheten af tvänne begrepp; med
säkerhet igenkänna ei. bevisa ngn, ngt vara
den(det)samma som... (t. ex. Stolen property).
à: fate, å: far, å: fall, å,: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: her, 1: fine, i: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
