Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - identity ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
identity >jc Mindre brukligt. 628 † För&idradt. ignoblenésö
identity, idèn’titi, s. identitet, fullkomlig
öfverensstämmelse, sammanfallande;
egenskap att vara enahanda (den ei. det
samma som ngn, ngt annat); to disclose one’s
yppa hvem man är; to prove one’s
identifiera sig, legitimera Sig (genom
handlingar etc. bevisa att man är den man uppger sig vara).
ideogram, ld’eogram, se följ.
ideograph, ld’eograf, s. sinnebild, symbol;
bomärke, fabriksmärke. ~ic(al), -’ik(al),
a. ideografisk, jfr foij. ~y, -og’rafi, s.
ideo-grafi, begreppsskrift,
ideological, ideolodj’ikal, a. ideologisk, jfr
-gy. ideologist, -ol’odjist, s. en som är
hemma i ideologi ei. anhängare af
ideologien, jfr följ. ideology, -ol’odji, s.
ideologi, idélära; si. hist, fransk sensualism,
ides, ldz, s. pl. rom. ant. iduS (viss dag i månaden,
i somliga den 15:de, i andra den 13:de).
idiocrasy, ldiok’rasi, se idiosyncrasy, idio-
cratic(al), -kratfik(ål), se idiosyncratic.
idiocy, ld’iosi, s. idiotiskt tillstånd, för-
ståndsslöhet, fånighet.
idiolatry, ldiol’atri, själfförgudning.
idiom, id’ium, s. idiom; språkegenhet; ett
språks anda; dialekt, språkgren,
munart. ^atiC(al), -omat’ik(al), a. idiomatisk,
egendomlig för ett språk ei. en munart.
idiopathic(al), idiopåth’ik(åi), a. med. idio-
patisk (själfständig, primär om sjukdom el.
sjukdomssymptom). idiopathy, -op’athi, s. individens
egen känslobestämdhet; med.
själfständig, primär (: ej af andra sjukdomar orsakad)
sjukdom.
idiosyncrasy, idiosin’krasi, s. idiosynkrasi,
individuell egendomlighet is. yttrande sig i
medfödd afsky för vissa föremål,
idio-syncratic(al), -krat’ik(al), a. idiosynkra-
tisk, jfr föreg.
idiot, id’iot, (-ut), s. idiot, fåne; olärd
person †. ~Cy -si, se idiocy. ~ic(al),
-’ik(al), ~ish -isj, a. idiotisk. ~ism,
-lzm, s. se idiom; se idiocy †.
idle, idl, a. gagnlös, tom, fåfäng, onyttig;
oanvänd, ej upptagen af arbete om tia,
person: overksam, sysslolös; lat; utan
allvarsamt syfte), skeende blott för ro
skull; vn. % latas, lata sig; va. (med away)
sysslolöst förnöta, latas bort tid; ~ dog,
lathund; ~ excursion, lusttur, utflygt; ~
head, tomt hufvud, håg som blott leker
på onyttiga ting; ~ hour, ledig stund,
fritimme; ^ reading, läsning för att
förkorta tidén, »läsning på lediga stunder»;
~ talk, tomt, fåfängt tal; löst prat; ~
words, tomt prat, jfr ~ talk; to lie
ligga obegagnad, obrukad äfv. om jord; to
sit sitta med händerna i kors. ^
-headed, ^-pated, a. tomliufvad, tank-
lös; enfaldig; förryckt †. <v-wheel, s.
mek. mellanhjul i en kugghjulsutvexling
af 3 hjul. ~neSS, -nès, s. gagnlöshet,
onyttighet, tomhet; syslolöshet; lätja;
to eat the bread of äta sitt bröd i
lätja. ^r, -ur, s. dagdrifvare; latmask,
lätting; flanör; en som är ledig från
arbete; mil. icke-kombattant; sjö. »frivakta-
re» (ss. steward, kock, Engl. äfv. timmerman etc.);
mek. se wheel. idling, -ing, prt.; a.
sysslolös, overksam, fåfäng; s. dagdrifveri,
lätja. idly, -i, ad. gagnlöst; tomt;
lätje-fullt etc., jfr idle.
idol, i’dål, s. beläte, bild †; afgudabild;
bild. afgud, idol (föremål för blind dyrkan,
Öfverdrifven beundran el. kärlek). worship, 5.
afgud adyrkan äfv. Mid. ~ater, -dol’atur, s.
afgudadyrkare; bild. dyrkare (t. ex. an ~
of... the ancients). ~atreSS,-dol’atres,
s. afgudadyrkerska. ~atrize, -dol’atriz,
vn. dyrka afgud ar; va. göra till sin
afgud. ~atrOUS, -d6l’atrus, a. afgudisk
äfv. wid.; hörande till afguderi. ~atry,
-dol’atri, s. afgudadyrkan, afguderi äfv.
bild. ~ize, -doliz, vn. bedrifva afguderi †;
va. afguda, förguda. ~izer, -dolizur, se
neater.
idyl(l), l’dil, 5. idyll. ~lic, -’ik, a. idyllisk.
jf, lf, konj. i konditionalsatser och beroende
frågesatser om; så framt, så vida; s. ett om, jfr
ex.; ~ anything, snarare, närmast, snart
sagdt; ~ not, hvarom icke, i motsatt
fall. annars; ~ so, i så fall; ~ that † f.
blott Oh, ~ I ivere but..., ack om jag
blott vore (»o, den som vore»...); he’s
fifty, ~ he’s an hour, »han är femtio år
så visst som ett» (han är minst femti’);
not ~ I know, icke så vidt jag vet.
i’faith, lfa’th, ad. smdr. af in faith.
igneOUS, ig’neus, a. af eld, eld-; geoi.
vulkanisk (röck: bärgart).
ignescent, lgnes’ent, a. kastande gnistor,
eldande mot stål.
ignis fatuus, lat,, ig’nis fat’uus, s. (pl. -nes
-tui, -nèz -tul) meteor, irrbloss, lyktgubbe.
ignite, igni’t, va. antända, sätta eld på;
försätta i glödande tillstånd; vn. fatta
eld; börja glöda; brandy, glögg;
»brinnande sås», ignitible, -ibl, a.
an-tändbar. ignition, -nisj’un, s. antändning;
brinnande, förbränning; upphettning till
glödning; spontaneous själf
antändning. ignitor, -ur, s. antändare; antänd-
ningsapparat (t. ex. i en torpedo).
ignivomous, igniv’ornus, a. eldsprutande,
ignoble, lgno’bl, a. oadlig, ofrälse,
lågbör-dig †; oädel, låg, usel, simpel, gemen,
vanhederlig, skamlig; ringa, obetydlig,
värdelös ~neSS, -ries, s. låg börd †;
i; note, 6; do, 6: nor, o: not, à: tube, å: tub, Ä •. bull, th; thing, dh; this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
