Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - indifferently ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
indifferently
F Talspråk.
648 P Lågt språk.
indissolubility
tigt etc., jfr föreg.; tämligen, medelmåttigt ;
»si och så», ej synnerligen, så lagom,
indigence, -ney, in’didjens(i), s. armod,
torftighet, behof (: behöfvande ställning, is. om
personer vana vid bättre).
indigene, in’didjen, s. inföding, urinvånare
†; is. vetensk.: ursprungligen inhemsk
växt-ei. djurart, indigenous, -didj’enus, a.
infödd; is. om växter inhemsk; medfödd,
naturlig (to, för),
indigent, in’didjent, a. fattig, torftig,
behöfvande; ~ of%, i saknad, i behof af;
the de fattiga, de behöfvande,
indigest †, indidjest’, a. se följ.; s. rå, osmält
massa. ~d, -èd, a. osmält föda; bild.
omogen, ej nog betänkt; ej tillräckligt utredd
ei. klart framstäld, oordnad (t. ex. massa af
fakta); med. OniOgen bulnad o. d. ~ible, -lbl,
a. osmältbar; svårsmält; bild. svår att
smälta (fördraga), ^ion, -jun, s. dålig
matsmältning,
indigitate †, indidj’itat, va. utpeka (med
fingret), indigitation, -ta’sjun, s.
utpekande.
indignf, indl’n, a. ovärdig, skamlig, nedrig.
~anCe †, -dig’nans, se nation. ~ant,
-dig’nant, a. harmsen, förtrytsam,
förnärmad, kränkt, uppbragt (at, öfver).
~antly, -dig’nantli, ad. med harm, med
förtrytelse, ^ation, -digna’sjun, s.
förtrytelse, harm, ovilja; bibi. vrede,
straffdom. ~ity, -dig’niti, s. kränkning,
ovärdigt behandlingssätt, skymf,
indigo, in’digO, S. indigo (blått färgämne) ;vbot.
indigoplanta (Indigofera tinctoria, äfv.
~-plant; äfv. namn på andra växter hvaraf
dylikt färgämne fås, jfr vid. ex.); a. i sms. indigo-;
djupblå; bastard bot. Amorpha
fruti-cosa; Chinese bot. en art vejde (Isatis
indigofera); false bot. Am. Baptisia;
native bot. vejde (Isatis tinctoria);
red persio, (rödt färgämne ur) örnlaf
(Lecanora tartarea). ~gen, -djën,
gene, -djèn, s. kem. tekn. hvit
(deoxide-rad) indigo. ~tic, -t’lk, a. indigo-.
tin(e), -tin, s. kem. indigobiått.
indiligence †, indil’idjens, s. håglöshet,
lät ja. indiligent, -djënt, a. lat, håglös,
trög, slapp,
indiminishable, indimin’isjabl, a.
oför-minsklig.
indirect, indirekt’, a. indirekt särsk. mat. etc.;
som ej går rakt på saken; medelbar;
krokig, skef, skeende (gående) på
krokvägar; lömsk, bakslug; to use ~
practices, gå krokvägar, bakvägar bild. ~ion
†, -rek’sjun, s. omväg(ar), omsvep.
ness, -nes, 5. afvikelse från raka
(kortaste) vägen ofta bild.; medelbarhet; om-
svep, krokväg(ar); bakvägar, krångel,
dubbelhet i handling, oredlighet,
indiscernible, indiså’rnlbl, a. ourskiljbar,
oförnimbar, omärkbar. ~neSS, -nés, s.
omärkbarhet.
indiscerp(t)ible indis!’rp(t)ibl, a. osön-
derdelbar, oupplöslig.
indisciplinable indis’iplmabl, a. som ej
kan hållas i tukt. ostyrig, bångstyrig,
indiscoverable, indiskuv’urabl, a. omöjlig
ntt upptäcka,
indiscreet, indiskre’t, a. obetänksam,
oför-sigtig, tanklös; förhastad; taktlös; ej
förtegen, opålitlig i afseende på
betrodda hemligheter, lösmynt. ~neSS,
-nes, s. obetänksamhet etc., jfr föreg.
indiscretion, indiskresj’un, s. oförsigtighet,
obetänksamhet, tanklöshet; taktlöshet;
bristande tystlåtenhet, pladderaktighet;
obetänksamt ord ei. handling, »glömska»
(att man »glömmer sig»),
indiscriminate, indiskrim’inat, a. (gående
till väga) utan urskilning,
urskilnings-lös; (skeende) utan vederbörlig
åtskil-nad; sammanblandad, förvirrad. ~ly,
-li, ad. om hvartannat, utan åtskilnad.
indiscriminating, -ing, a. ej görande
(vederbörlig) åtskilnad, blind bild.; ~ terms,
obestämda uttryck, indiscrimination,
-na’sjun, s. brist på åtskilnad.
indiSCri-minative, -IV, a. se föreg. a.
indispensability, indispensabil’iti, s.
oundgänglighet, jfr följ.
indispensable, indispen’sabl, a.
oundgänglig, oumbärlig (to, för), absolut nödvändig;
oundvikligt; oeftergiflig, ej
medgifvande undantag †. ~ness, -nes, s. se föreg. s.
indispose, indispo’z, va. göra obenägen (to,
för) ei. mindre gynsamt stämd (towards,
mot en person); göra mindre duglig, göra
oskicklig (for, för); göra illamående;
bringa (t. ex. kroppsdel) i oordning. -d,
pp.; a. obenägen (to, för); ogynsamt
stämd (towards, mot); illamående,
opasslig. Sadness, -ëdnës, s. obenägenhet (to,
för); olämplighet; oordning i kroppens
förrättningar, opasslighet, jfr föij.
indisposition, -pozisj’un, s. obenägenhet (stundom
äfv. [kern.] hos ting, t. ex. of tWO substances
to combine), olust (to, för); afvoghet,
ovilja (towards, mot); illamående,
opasslighet.
indisputable, indis’putabl, a. obestridlig,
oomtvistlig, otvifvelaktig, »afgjord»,
tydlig och klar. ~neSS, -nes, s.
obestridlighet, jfr föreg, indisputed, -pu’ted, a.
obestridd.
indissolubility, indisoiübiriti, s. (jfr följ. a.)
oupplöslighet; olöslighet.
i: fate, å: far, a: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: her. i: fine 1: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
