- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
678

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - invent ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

invent

r Talspråk. 678 P Lågt språk.

inviseate

kläcka», »hopkoka»), uppfinna; uppdikta.
~er, se ~ion, -n’sjun, s. påträffan-

de †; uppfinnande, uttänkande;
uppfinningsförmåga; uppfinning; påfund; ren,
tom dikt (ngt uppdiktadt : a pure
(/)~ of the cross, Korsmässa; to strain
(F crack) oiie’s anstränga sin
uppfinningsförmåga (»gnugga sin hjärna» for att
uttänka ngt); a man of en
uppfinningsrik (fyndig) man. ~ive, -iv, a.
uppfinningsrik; uppdiktad †. ~iveneSS, -ivnës,
s. uppfinningsförmåga, fyndighet,
rikedom på utvägar. ~0r, -ur, s. uppfinnare.
~0rial, -6’riål, a. inventarie-. ~0ry,-’-uri,
s. inventarium, lösöre-, varuförteckning;
va. upprätta förteckning (inventarium)
öfver (: to take, draw up el. make up an
~ of), inventera; uppföra i ett
inventarium. ~reSS, -res, s. uppfinnerska.

Inverness, invurnes’.s. (eg.pr.) ett slags kappa.

inverse, inve’rs, a. omvänd (särsk. mat. naturv.
: förekommande i omvänd ordning mot

don vanliga el. mot den hos ngt annat jämförbart),

motsatt; ~ function, mat. reciprok
funktion; ~ ratio, mat, omvändt förhållande.
~ly, -li, ad. omvändt, inverse; to be ~
as, mat. förhålla sig omvändt som, vara
inverse mot (: ~ proportional to),
inversion, -ve’rsjun, S. vetensk. (naturv. mat.
mus. etc.) inversion, ömvändning,
omkastning af vanlig ordning, omvänd 01’dning.

invert, inve’rt, va. invertera, omvända,
omflytta, vända upp och ned. bakfram ei.
ut och in, förvända; afleda, använda på
orätt håll†; s. (-’-) byg. ingen, se inverted
arch. ~ant, -ant, a. her. omvänd.

invertebral, inve’rtebral, a. se följ.
inverte-brate(d), -bràt(ëd). a. zool. ryggradslös,
overtebrerad; s. overtebreradt djur.
inverted, invë’rtëd, pp.; a. omvänd,
omflyttad, (förekommande) i omvänd ordning
mot den vanliga, upp- och nedvänd; ~ arch,
upp- och nedvänd hvalfbåge i tunnlar,
kloaker etc. ~ly, -lf. ad. omvändt, i omvänd
ordning, invertible, -tibl, a. (1.) som kan
inverteras; (2.) † omöjlig att omvända
el. omflytta.

invest, invest’, va. påkläda, kläda (in, i),
utrusta, bekläda (vnth, med numera blott
bild..- t. ex. v)ith authority etc. :) förläna
egendom, ämbete ; m sätta, placera, nedlägga
penningar, kapital (in, i); mil. innesluta en
plats, fästning etc.; vn. lägga ned penningar
(in, i jfr ofvan, t. ex. bankstock, bankaktier;
lands, jord; railway shares,
järnvägsaktier). ~ient †, -jènt, a. klädande,
inhöljande.

investigate, inves’tigabl, a. möjlig att
utforska, utforsklig; som kan bli föremål

för forskning, investigate, -gåt, va.
utforska, forska i, noggrant undersöka,
investigation, -ga’sjlin, S. noggrann
undersökning (into, i), (ut)forskning.
investigative, -gàtiv, a. (ut)forskande.
investigator, -gatftr, s. forskare,
investiture, inves’titur, s. beläning,
insättande i ämbete ei. län; investitur, rätt
att insätta i ämbete ei. meddela
förläning; (be)ldädnad.
investment, invëstfmënt, s. (jfr invest)
beklädande; klädnad †; insättande i
ämbete el. af pengar, kapitals placering (ill, i);
säkerhet (egendom) hvari pengar äro
nedlagda; insättning, insatt kapital; mii.
inneslutning af en plats; to make an
investment in, lägga ned penningar (placera
kapital) i. investor, -vest’ur, s. förlä-

nare, beklädare; insättare af kapital,
ka-pitalsgifvare; to become an insätta
pengar i affären (företaget), investure †,
-ur, se invest; s. se investment.
inveteracy, invet’urasi, s. långvarighet af
ett ondt; ingroddhet, inbitenhet,
hårdnac-kenhet; ingrodt hat (against, to, mot, till),
inveterate, invëfuràt, a. inrotad, ingrodd,

inbiten äfv. om person : oförbätterlig (t. ex.
an ~ liar), hårdnackad; to be ^ against,
hysa ett ingrodt hat till. ~neSS, -nës,
S. se föreg. S. inveteration -ra’sjun, s.
inrotande,
invexed, invëkst’, a. her. se enarched.
invidious, invid’ius, a. afundsamf;
afunds-värd †; förhatlig, stötande, väckande
ond blod, »odiös». ~neSS, -nes, s.
förhatlighet, jfr föreg. a.

invigorate, invig’orat, va. stärka, styrka,
gifva kraft, lif åt; göra gällande,
invi-gQrating, -ing, prt.; a. stärkande;
lifgifvande : ~ principle, lifsprincip.
invigO-ration, -ra’sjun, s. stärkande, lifvande;
(ny) styrka, kraft,
invincibility, invinsibil’iti, s.
oöfvervinne-lighet.

invincible, invin’sibl, a. oöfvervinnelig.
ness, -nës, .9. se föreg. S. (I)^S, -Z, S. pl.
namn på en irländsk mördarliga (afart af
femern a. jfr Fenian).

inviolability, inviolabiriti, s. okränkbarhet.
inviolable, invi’olabl, a. oantastlig;
okränk-bar; obrottslig; orygglig; obrytbar †;
osårbar †. ~neSS, -nës, s. se föreg. s. in-

violacy -låsi, se föreg. s. inviolate, -làt,

a. obefläckad, oförkränkt (äfv. -d, -ëd);
se vid. föreg. a. i ii v i o I at en e SS, -làtnës, s.
okränkt tillstånd,
invirility, inviririti, s. omanlighet,
inviscate >|<, invis’kat, va. bestryka med
(fågel)lim; fånga med fågellim.

Å: fate, å: far, å: fall, å: fat, a: fast, è: mete, è: met, è: her, i: fine l: fin, i fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0684.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free