Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J - Jacob ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jaoob
É Talspråk. 688 P Lågt språk.
jammed
Jacob, djjVkob, S. pr. Jakob (vanl. engelska
formen eljes: James). —’S-ladder, s. Jakobs
stege; sjö. vantlejdare (med steg af trä);
brygg, hiss, elevator; bot. blågnll
(Pole-monium cæruleum). —’S-Staff, s.
jakobs-staf. jfr cross-st aff; pilgrimsstaf; dolkkäpp.
—ean, -bé’ån, djåko’beån, a. tillhörande
(kung) Jakob (I). —ian, djåkè’biån, a. se
föreg.; 5. mat. en viss kurva (determinant i ternära
funktioner), —in, -djak’obin, 5. förr
jako-binermunk (dominikaner); jakobin (röd
republikan, fanatisk frihetsifrare); zool. peruk-
dufva. — inic(al), djåkobin’ik(ål), a.
jakobinsk, tillhörande ei. kännetecknande
jakobiner(na i Frankrike). — inism,
djak’o-binizm, s. jakobinernas grundsatser.
—ite, djak’obit, .s’. eng. hist, jakobit,
anhängare af huset Stuart; kyrkoh. jakobit
(äfv.: —irc, första bet.); pl. si. stora spetsiga
skjortkragar; a. (jfr föreg, s.) jakobitisk.
—itiC(al), djakobit’ik(al), a. eng. hist,
ja-kobitisk. —itism, djak’obLfcizm, s.
jako-bitism, jakobiternas grundsatser. —US,
djako’bus, s. ett guldmynt (om 25 sh.) från
Jakob I:stes tid.
jaCOnet, djak’onet, 5. jakonett (ett slags tunt
muslin).
Jacquard, n., djåkå’rd, s. pr. —-loom, —
-machine, .<?. Jaquards väfstol (maskin),
jactation, djakta’sjun, s. kastande hit och
dit, kastning(ar); skakning(ar) äfv. ss.
kroppsrörelse (passiv motion, t. ex. vid ridning).
jactitation, djaktita’sjun, s. kastning af
kroppen hit och dit. oro i kroppen; bild.
förhäfvelse, skryt, »vräkighet»; kyrkiag.
falskt föregifvande af äktenskap etc.
jaculate, djak’ulat, va. ut-, framslunga,
jaculation, -la’sjun, s. kastning,
slung-ning. jaculator, lat., -ur, 5. slungare äfv.
zool., jrr archer-ßsh. jaculatory, -år?, a.
slungande; häftigt framkastad;
utslungad om yttrande.
jade, djàd, 1. s. min. nefrit, njursten,
jade, djàd, 2. va. tröttköra en häst; uttrötta,
plåga med hårdt arbete, fara illa med;
vn. uttröttas; blifva utledsen, tappa
modet; s. utsläpad hästkrake; gammal usel
kvinna; jänta, snärta, tärna. —d, -ed,
pp.; a. tröttkörd, uttröttad, utsliten,
utfaren, —ry, -üri, odygd, själfsvåld,
ysterhet. jadish, -lsj, a. okynnig häst,
odygdig, yster; lättsinnig, »lätt på
foten» om kvinnor.
jag, djag, 1. s. prov., Am F liten börda, bylte,
knippa, binge hö o. d.; Skoti. sadelpåse,
rensel; va. bära, trausportera en —.
jag, djag, 2. s. tand, in-, utskärning; va.
tanda, göra inskärningar el.
uthuggnin-gar i, udda ut; nagga. —-bolt, s. bult
med små hak verkande ss. hullingar. —ged,
-d, pp.; a. naggad äfv. bot. —gedneSS,
-ëd-nes, s. tandning, naggning. —ger, -ur,
(1.) s. brödsporre; krusjärn; (2.) s. (jfr
jag 1.) kringvandrande krämare. —ging,
-ing, prt.; s. naggande, anbringande af
utskärningar. —ging-board, s. bärg.
vask-härd. —ging-iron, s. se — ger, i. —gy, -?,
a. tandad, naggad.
jagg(h)ery, djåg’uri, s. Ind. palmsocker,
jaghire, djag’er, s. ind. län på tjänst, —dar,
-dar, s. låntagare, på tjänst,
jaguar, (djåg’uår), djagwa’r, s. zool. jaguar,
amerikansk tiger (Felis onca).
Jah, hebr., dja, s. pr. bibi. Jehovah.
I jail, djàl, s. fängelse; va. sätta i fängelse;
i Pennsylvanian —, cellfängelse, —-bird,
I s. fånge, en som ofta suttit i fängelse,
—-delivery, s. befrielse ur fängelse; jur.
ransakningsfängelses utrymmande. —
-fever, s. med. fängelsefeber (:
lasarettsfeber). —keeper, s. fångvaktare, —er,
—Or, -fir, s. fångvaktare,
jak, SC jack, 2.
jakeS †, djàks, s. afträde.
jalap, djår ap, S. bot. farm. jalappa. —-resin,
s. jalappaharts. —-root, s. jalapparot.
—- sticks, s. pl. hand. oäkta jalappa. —ic,
-’ik, a. kem. af jalappa; — acid,
jalappin-syra. —in(e), -m, s. kem. jalappin, äfv.
hand. (: — -resin).
jalousie, fr., zjårözè, s. persienne,
spån-jalusi.
jam, djåm, 1.ind. ett slags indiskt muslin;
barnkolt.
jam, djåm, 2. s. sylt, marmelad,
jam, djåm; 3. s. se jamb.
jam, djåm, 4. va. (hop)klämma, trycka,
pressa (ihop); tränga; vn. råka i klämma
(i beknip), fastna (i); s. (folk)trängsel;
press, klämma; sjö. beknip. — -nut, s.
klämmutter, ställmutter.
Jamaica, djåmå’kå, s. pr. Jamaika.
—-pep-per, piment, kryddpeppar (jfr allspice).
—-rosewood, s. hand. snick. s. k. citronträ.
—-rum, s. Jamaikarom. —- WOOd, s.
bre-siljeträ.
jamb, djåm, s. bvg. (dörr)post, sidopost;
uppståndare; sidomur, -stycke i spisel etc.;
gruf. bärgpelare. —-lining, s.
dörr-(fön-ster-)foder. —-post, s. dörr- ei.
fönsterpost. —Stone, s. dörrpost af sten.
jamboree, djåmborè’, s. Am. Si. rummel,
festande.
James, djàmz, s. pr. Jakob; si. f. sovereign.
—’s-powder, s. farm. antimonial pulver
(fe-bermedel). — Onitö, -sånit, S. min. en
anti-monhaltig blymalm,
jammed, imp. O. pp. af jam, 4.
à: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, 4: mete, è: met, I: lier, 1: fine, 5: fin, f: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
