- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
696

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J - jollily ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

joilily

• Talspråk. 696 P Lågt språk.

joylessness

jollily, djèrili, ad. lustigt, uppsluppet,
jol-liness, -nes, jollity, -ti, s. munterhet,
lustighet.

jolly, djél’i, a. glad, munter; lustig;
treflig; angenäm; si. utmärkt, »famös»,
»stilig»; blomstrande, frisk, frodig; s. si.
marinsoldat; va. uppmuntra; berömma;
ad. si. utomordentligt, »rysligt», »värre»;
— blade †, — dog, glad sällskapsbroder,
lustig ture.
jolly-boat, djol’ibot, s. julle, joll.
jolt, djèlt, vn. o. va. skaka, stöta om åkdon o. ’
hästar; va. tekn. stuka (nedplatta med slag, t. ex.

spikhuvud); s. skakning, stöt. —head, s.
F tjockskalle, dumhufvud. —er, -&r, s.
ngn ei. ngt som stöter, skakar, —er
-head, se —-head. —ing, -ing, prt.; s.
stötande, skakande.
Jonathan, djon’åthån, s. pr.; Brother —,

skämtsam benämning på Förenta Staternas
invånare; trogen vän.
jonqui!(le, fr.), dj6n’kvril, s. bot. en gul
narciss (Narcissus jonquilla).
joram, djo’ram, se jorum.
Jordan, djo’rdan, s. pr. —-almonds, s. pl.

sötmandel.

jordan, jorden, djo’rdn, s. kruka, ei. burk

nytjad af alkemister † ; nattpotta.

jorum, djo’rum, F mugg ei. dryckeskärl
med dess innehåll, is. kryddadt öl; —
glass, toddyglas.
Joseph, dj6’zèf, s. pr.; (j.) förr ett slags frun- |
timmersridklädning; ett slags tunt fil- |
trerpapper. —’s-COat, s. bot. Amaranthus |
tricolor. —’s-flower, s. bot. salsofi ei. |
hafrerot (Tragopogon pratense).
joskin, djos’kin, s. prov. bondtölp; a. i sms.
bondaktig(t tölpig)^ »landtlig», »från
landet».

joSS, kin., djos, 5. kinesisk afgudabild, hus- ’
gud. —-hOUSe, s. kinesiskt tempel. —
-Stick, s. i Kina rörpinne med rökelse ,
som brännes framför afgudar. ;

jOStle, djos’1, va. ränna emot, knuffa, skuffa
undan; P lura; vn. knuffas, skuffas.
joSt-ling, -ing, prt.; s. undanträngande; skuff-

jot, djot, S. iota; minsta prick (smådel,
småom-ständighet); va. anteckna, annotera (ofta —
doivn), i hast göra utkast af, raskt
skiz-zera. —ter, -ur, s. antecknare,
annote-rare; anteckningsbok, —ting, -ing, prt.;
s. anteckning; — book, annotationsbok,
jounce †, djauns, se jolt, v. o. s. j

journal, dje’rnal, a. † daglig; s. journal, j

dagbok äfv. särsk. hand.; dagblad; perio- ;

disk skrift : tidning, tidskrift; sjö. logg- |
bok; mek. axeltapp; to keep a —, föra |

dagbok; to be on a —, vara »i en tidning» i

i: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è:

(: a writer on the —), med i redaktionen,
—-bearing, s. mek. axellager, —-book †,
s. dagbok. —- box, 5. mek. axellager,
lagergång; lagerbössa. —- box-metal, 5.
mek. hand. lagermetall. —ism, -izm, s.
tid-ningsskriftställeri; utgifvande af tidning
ei. tidskrift. — ist, -1st, s. tidnings- ei.
tidskriftsman, journalist. — istic, -is’tik,
a. hörande till tidningsskriftställeri,
journalistisk. —ize, -iz, va. införa i
dagbok; gifva dagboksform åt; vn. utöfva
journalistisk verksamhet.

journey, djl’rni, S. resa (med bestämdt mål o.

oftast till lands; from, ... to); mynt. se —
-weight; vn. resa; to go F (; make, take)
a —göra en resa; to take two a day,
köra två resor om dagen; to go on a —,
fara ut på (anträda) en resa. —man, s.
daglönare; numera oftast (yrkes)arbetare,
gesäll; a — Giovanni F, »pigtjusare»;
— printer, boktryckerikonstförvandt; —
tailor, skräddargesäll, —-proud, a.
»åk-sjuk» (af att åka). —-weight, s. i myntverket en
viss vigt för myntad ädel metall (: 15
pounds guld ; 60 pounds silfver), —-woman,
s. daglönerska. —-WOrk, s. gesälls, yrkes
arbetares dagsarbete.

joUSt, djost, djust, s. dust, tornering; vn.
drista, tornera. -er, -ur. .s. tornerkämpe.
—ing, -ing, prt.; s. dustande.
—ing-hel-met, s. tornérhjelm.

Jove, dj^v, s. pr. rom. myt. astron. Jupiter;
alkem. tenn †; by —, en mildare svordom i st. f.
by God.

jovial, djo’vial, a. lycklig, gynsam|;
jovialisk; munter; gladlynt. —ist, -ist, s.
gladlynt, munter person; »juvenal»,
fe-stare. —ity, -’iti, s. munterhet; muntert
lif; gladt sällskap, munter fest. —neSS,
-nes, 5. munterhet, —ty †, -ti, se —ity.

jowl, djol, s. käk; kind (jfr ex. under cheek);
särsk. äfv. kind ei. hufvud på ett fläsk;
fiskhufvudf; va. † kasta, slänga, —er,
-ur, s. jagthund (med tjocka läppar).
—y, -i, a. pussig.

joy, djoj, s. glädje, fröjd (at, vid, öfver);
gladt sinne; lycka; va. glädja, fröjda;
åtnjuta †; vn. glädja sig, fröjdas; to give
(wish) a person — of (ei. on), lyckönska
ngn till; through —5 and sorrows, i
glädje och i sorg. —-bells, s. pl.
glädjeklockor, glädjeringning (t. ex. for a
marriage). —ance, -åns, s. glädje,
feststämning. —ful, a. glad (at, of, öfver);
fröjdande sig (bibi. in God, i Gud); glad,
fröjdefull, rik på glädje (&fv. day etc.).
—fulness, -fålnès, s. fröjd; glädtighet.
—leSS, -lès, a. glädjelös, glädjetom.
—-lessness, -lèsnes, s. glädjelöshet, sorg-

j, è: met, å: her, 1: tine 1: fin, f fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free