Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kail ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kail
r Talspråk. 702 P Lågt språk.
kail, kål, s. Skoti. (jfr cole) kål (is. Brassica
oleracea sabellica); kålsoppa (äfv. —
-brOSe). ~yard, s. Skoti. kålgård,
köksträdgård,
kale, kal, se föreg.
kaleidophon, kali’dofon, —e, -fon. fys. ka-
leidofon (instrument som synliggör flna (tonfram-
bringande) vibrationer). kaleidoscope, -sköp,
S. kalejdoskop (optisk leksak),
kali, ka’li, s. bot. kaliört, sodaört (Salsola
Kali); lutsalt (jrr alkali). —UIT1 )J<, -um, s.
kem. kalium (vani. potassium).
kalsomine, kårsornin, se calcimine.
kamptulicon, se camptulicon.
kamsin, kam’sm, s. brännande ökenvind
i Egypten etc., jfr simOOIl.
kan †, kan, 1. se ken, 1.
kan, 2. se khan.
kangaroo, kang’garo, s. zool. känguru
(Hal-maturus).
Kantian, kån’tiån, a. fii. hist, kantiansk; s.
kantian. Kantism, -tizm, s. kantska
filosofien. Kantist, -tist. s. kantian.
kantry, kant’ri, s. Wales härad.
kaolin(e), kå’6lin, s. kaolin, fältspatslera,
finaste porslinslera.
karaskier, turk., karas’kiur, s. turkisk öf-
verdomare.
kam, kärn, s. lok. se cairn; bärg. bärget.
karob,kà’rob.s.en guldsmedsvigt(: x/24ira.n).
karvel †, kå’ rvl, se caravel.
kattimundoo, kåt!mån’dè, s. ett slags
kautschuk (af Euphorbia antiquorum).
katydid, ka’tldld, S. en nordamerikansk
gräshoppa (Platyphyllum concavum).
kaun, kan, se khan.
kava, kå’vå, kawa, -wå, s. avapeppar;
rusdryck af
kavass, turk., kåvås’, kawass, -wås’, s.
turkisk polissoldat,
kawn, kån, se Knän.
kaya(c)k, kà’åk, s. kaj ak, grönländsk
säl-skinnskanot. —er, -ur, s. kajakroddare.
kayle, kål, s. kägla i kägelspel; Skoti. se nine
-holes.
keblah, arab., këb’lå, s. den punkt (Mekka)
mot hvilken muhammedanerna vända
sig under bönen,
keck )j<, këk, vn. känna kväljningar (at,
öfver); S. kväljning. —le, -1, (1.) S. se föreg. s.
keckle, këk’i, (2.) va. sjö. vula, slabba
(omlinda kabel etc. med gammalt tågvirke o. d. för att
hindra skanifllninz). keckling, -ing, prt.; s.
slabbning, vulning; ~ pin, Skoti. se
knitting-needle.
kecksy, këk’si, s. (pl. -sies, -z) se kex.
kecky, kèk’i, a. »e kexy.
kedge, këdj, a. prov. (1.) katig, karsk, kry;
(2.) tjock, rund som en tunna.
kedge, këdj, (3.) s. sjö. kattankare,
varpankare; va. varpa ett fartyg med
varpankare. —-rope, s. sjö. varp(tåg). —r,
-är, s. (1.) se kedge; (2.) prov. fiskare; (3.)
prov. se cadger, kedging, -ing, prt.; s.
varpning,
kedgy, këdj’!, a. se kedge, (1.) o. (2.).
kedlack, këd iåk, 5. se charlock.
kee, kè, prov. pl. af COW.
keek, kèk, vn. Skoti. kika, nyfiket titta.
ing-glass, s. Skoti. >tittglas», spegel,
keel, kel, 1. va. † afkyla, afsvala; vn.
svalna; S. brygg, kylskepp, jfr sms. —fat †,
–vat, s. kylfat.
keel, kèl, 2. Skoti. s. rödkrita, jfr ruddle; va.
märka med —.
keel, kèl, 3. s. se kayle.
keel, kèl, 4. s. köl äfv. naturv.; lok. kolpråm;
en pråmlast ss. koimått (omkr. 21 tons); vn.
poet. segla; vända upp kölen; si. luta
kroppen (back, baklänges); upon an even —,
på rät köl; — over, kantra. —-block, s.
skeppsb. stapelblock. —-boat, s. se ofvan:
Am. täckt flodfraktbåt. —håle †, ~haul,
~rake, va. Sjö. köihaia, jfr foij. —hauling,
S. sjö. kölhalning (förr i flottan brukligt straff).
t^man, s. pråmkarl, —age, -adj, s.
hamnpengar, grundpengar, —ed, -d, a.
försedd med köl, äfv. naturv.: kolad, —er,
-nr, s. se ~man; sjö. dref tunna,
keeling, kè’ling, s. zool. kabiljo (Gadus
mor-rhua).
keelivine (ei. -yv-), kè’iivin, s. skoti. On- keel,
2.) grof blyertspenna, rödpenna (äfv. ~
-pen).
keelson, kè’lsån, s. sjö. kölsvin.
keen, kèn, 1. s. Iri. klagoskri öfver en död;
vn. höja klagolåt, —er, -ur, s. iri. legd
gråterska.
keen, kèn, 2. a. skarp, hvass,
genomträngande ofta bild. om öga, blick, förstånd, blåst etc.;
bitande satir, ord : sarkastisk (against,
mot); häftig, ifrig; frisk aptit; liflig känsla
(t. ex. of a duty, an injury, a pleasure);
skarpsinnig, fin. —edged, a. hvass, skarp
(-slipad). ~-eyed, a. skarpsynt.
—-wit-ted, a. skarpsinnig, intelligent. —ish,
-Isj, a. tämligen hvass, skarp etc. ~ly,
-li, ad.; to be — alive to, lifligt känna.
—ness, -ës, S. skärpa äfv. bild., jfr ofvan, a.;
häftighet; bitterhet äfv. af sorg.
keep, kèp, va. (imp. o. pp. kept, këpt) hålla
kvar i en gifven ställning el. tillstånd, äfv. bild. i
många bet., jfr vid. det följ. o. ex,; kvarhålla :
fasthålla äfv. bild. i minnet, jfr ned.; behålla;
hålla i (godt, säkert) förvar, förvara;
vårda, hafva uppsigt öfver; sköta,
förvalta, förestå jfr ex.; Vakta dörren etc.; mil.
hålla en position, äfv. bild.: försvara en stånd-
k: fate, k: far, i: fal], à: fat, å: fast, è: mete, c: met, è: ber, i: fine \: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
