- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
759

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lithia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lithia

% Mindre brakligt. 759 † Föråldradt.

little

lithia, lith’ia, s. kem. lithion, lithiumoxid.

lithic, lith’ik, a. sten- (forms, style); oftast
med. hörande till sten (i blåsan). —S, -s,
s. pl. med. medel mot sten.

lithium, lith’ium, s. kem. lithium (alkalisk
metalloid).

litho-, gr-, lith’o-, i sms. sten-; F litografi
(tafla). —Carp, -kårp, s. fossil frukt. —-

chromatic, —’-, ^chromic, –-’-, a.

färgtrycks-, jfr följ. ~ChrOmiCS, s.

pl. litokromi, färgtryck medels på sten
anbragta färger. oljetryck (konst, jfr
chromolitho-graphy). —Clast, -klåst, s. kir.
stenkros-sare, stenkrossningsinstrument (tång).
—-COlla, -kol’a, 5. stenkitt. —fraCteur, fr.,
-frak’ter, s. ett slags dynamit. —genOUS,
-odj’enus, a. stenalstrande om koralldjur.
—glyph, -glif, s. stensnidarkonst (konsten
att gravera ädla stenar, jfr gem). —glyphic,
-glifik, a. af föreg, —glyptics, -glip’tiks,
s. pl. se —glyph. ~graph, -graf, s.
litografi, stentryck; va. litografera.
—graph-er, -og’rafur, s. litograf, stentryckare,
ritare på sten (hvarmed sedan litograferad). —-

graphic(al), -gråfik(ål), a. litografisk; —
chalk, — crayon, litografisk (svart)krita;
— (lime)stone, — slate, litografisk sten.
—graphy, -og’rafi, s. litografi,
stentryc-karkonst. —id(al), -ojd’(ål), a. stenartad.
—logic(al), -lodj’ik(al), a. af föij. —logy,

-él’odji, s. läran om stenarterna (om
bärg-arternas mineralogiska sammansättning); med. läran

om stenartade konkretioner) i
människokroppen. —marge, -mardj, s. min.
stenmärg (en fin lera). — fltriptlC, -ntrip’tik,
a. med. upplösande ei. krossande sten i
blåsan; s. stenupplösande medel.
—ntrip-tor, -ntrip’tur, s. kir. stenkrossare.
—-phane, -fàn, S. litofani (genomskinlig bild af
porslin el. d.). ~phany, -of’åni, s. litofani
(konst). — phyte, -fit, s. förr »sten växt» :
korall, —phytic, -fit’ik, a. af föreg. —tome,
-tom, s. naturlig sten som ser ut som
om den vore arbetad af konstnärshand;
kir. bisturi (knif) för stenoperation.
—-tomiCfal), -tom’ik(al), a. stenoperations-.
—tOmiSt, -ot’omist, s. kir. stenoperatör.
—tomy, -ot’omi, 5. kir. stenoperation,
stenskärning. —trite, -trit, s. kir.
stenkrossare (instrument). — tHty, -Ot’riti, S. kir.
stenkrossning. —type, s. ett slags litografisk
stereotypplåt; va. stereotypera medels
—. —typy, -ot’ipi, 5. litotypografi
(mångfaldigande af boktryck gnm stentryck),
lithy, 1 i’dhi, 1. a. se lithe.
||thy †, iith’i, 2. a. lat, fördärfvad, lastbar,
litigant, lit’igant, a. processande; s.
tvistande part, rättsökande; the parties —,
parterna i målet, litigate, -gàt, va. för-

fäkta inför rätta, processa om; vn.
pro-cessa. litigation, -ga’sjun, s. rättstvist,
process; to get (gain) by — from one,
processa ifrån ngn ngt.
litigious, litidj’fts, a. trätgirig,
processly-sten; af tvistig beskaffenhet jur.
bestridd om prestgäll som flere patroni göra anspråk
på att besätta. — nöSS, -nes, s. trätgirighet,
processlystnad,
litmus, lit’ mUS, S. lakmus (ett blått färgämne af
vissa lafvar, jfr Orchil); —paper, därmed
färgadt papper, 1 akmuspapper.
litorn, lit’ urn, s. zool, björktrast (Turdus
pilaris).

litrameter, litram’etur, s. fys. ett
instrument för undersökning af vätskors
specifika vigt.
litre, fr., lètr, S. liter (ett eg. franskt våtvarumått),
litter, lit’ur, 1. s. bår för sjuka el. sårade ;
häst-bår; strö under kreatur; halmmatta; sophög,
skräp(hög), ngt kringkastadt i oordning;
oreda, oordning, ostädadt skick; va.
betäcka med halm o. d.; använda ss. strö;
lägga strö under; kasta skräp omkring
i, skräpa ned (t. ex. ett rum); vn. bäddas
(ligga, sofva) i strö; to make a —, kasta
ngt hit och dit huller om buller, ställa
till oreda, skräpa till; in a —, huller om
buller, i oordning,
litter, lit’ur, 2. s. kull (of pigs, puppies,
kittens, rabbits, etc.); ynglande; va.
framföda en kull grisar etc.; Vn. yngla,
little, lit’l, a. (ss. komp. föres hit less [o. lesser]
jfr d. o.; ss. SUp. least) liten (i allm. mots, till
great, big) äfv. : ej uppvuxen, helt ung,
Späd; lilla särsk. i sms. naturv. artnamn (jfr
nedan de exempelvis anförda); nästan smeksamt om

ngtsmånätt; ringa, obetydlig; oansenlig,
klen; kort sträcka, tid; småaktig, fnaskig,
futtig, lumpen (står endast i denna bet. äfv.
predikativt); ad. föga; smått; obetydligt,
ringa; s. liten kvantitet (jfr a —); föga;
liten skala, »miniatyr» (jfr in ~); — people
and great, små och stora; — one, i tilltal
du lilla (pyre : barn); my (his etc.; the) —
ones, mina (hans etc.; de) små (barn,
ungar) ; a — one, en liten, ett barn, en unge;
a — thing, en småsak; ett litet kräk; —
ways, småaktighet, knussel; vihen I töas
— (ei. oftare a — one), då jag var liten;
toith — (subst,.), utan synnerlig, utan
särdeles mycken ...; it was my — all, det
var alt det lilla jag egde; the — English
I know, den smula engelska jng kan;
—, if anything el. or nothing, föga eller
intet; a —, (s. äfv. adj. framför delbara begrepp,
t. ex. time) något litet; särsk. en liten tid
(stund); (ad.) en smula, något litet; many
a — makes a mickle, ordspr. många bäc-

6: jiote, 6: do, 6: nor, 6; not, i; tube, tub, å: bull, th: thing, dh ? this, w: will, z; has‡

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0765.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free