Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - liver ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lion’s-paw
)(C Mindre brukligt. 761 † Föråldradt.
liquor-case
liver, liv’år, (2.) S. lefver (äfv. äldre kem., t. ex.
— of sulphur, svafvellefver); Fil cut your
— out, jag skall se hjärtbloden på dig;
(Anm. <v» betecknar stundom i sms. kroppens
högra sida). —-Colour, s. lefverfärg,
lef-verbrunt. —-Coloured, a. lefverbrun. —
-complaint, 5. med. lefversjuka. —-fluke,
s. zool. lefvermask (Distoma hepaticum).
—grown, a. som har för stor lefver. —
-leaf, s. bot. blåsippa (Anemone hepatica).
—-Oil, s. fisldefvertran. —-Ore, s. min.
lefver malm (en kvicksilfvermalm). —-pyrites, s.
min. lefverkis. —-side, s. högra sidan (af
t. ex. villebråd). —StOtte, S. min. hepatit,
lef-versten. —WOrt, s. bot. lefvermossa
(Hepatica); äfv. namn på andra växter ss.
blåsippa (noble —). —ed, -d, a. i sms. med ...
lefver, -lefrad (t. ex. white: feg).
ing. -ing, s. lefverkorf.
liveried, liv’urid, a. bärande livré,
livréklädd.
livery, liv’uri, l. s. jur. † öfverlåtelse (jfr
delivery); jur. fastebref; anslag tin ngns
uppehälle, underhåll; livré; civil uniform;
utmärkande drägt, ämbetsdrägt; skrå,
korporation; (the Z/—) samtliga (L]^men i
London; va. † kläda i livré, i en viss
utmärkande drägt; to keep horses at —,
hålla främmande hästar på utfodring.
~-C0at, s. livrérock. —-Company, s. skrå,
gille, —-gown, s. en (L)ouman’s
ämbetsdrägt. —-man, s. fodermarsk som
mottager främmande hästar till utfodring;
livréklädd person, betjänt (: —-Servant);
(L) skråmedlem, borgare och valman i
Londons City. ^-Stable, s. hyrstall där
hästar mottagas till utfodring.
livery, liv’uri. 2. a. lefverliknande.
lives, livz, pl. af life; they lost their —, de
förlorade lifvet, ^man †, s. lefvande
människa.
livid, livid, a. blygrå, gråblå, svartblå särsk.
om hud efter ett slag; dödsblek, »askgrå i
synen». —ity, -’iti, —neSS, -nes, s. svartblå
färg; blånad efter slag; dödsblekhet.
living, liv’ing, prt. af live; a. lefvande, vid
lif; »i lifvet»; nu ei. då lefvande;
lifskraftig; verksam; liflig, frisk om färg, by;
lifslefvande; glödande, brinnande (t. ex.
coal) äfv. biid. (t. ex. faith); s. lif; vistelse;
vistelseort, hemvist; lefnadssätt med
afseende på kosten (jfr under high), kost, näring;
lifsuppehälle; hvad man har att lefva
på, underhåll, utkomst; handtering,
födkrok; prestgäll, pastorat; pl. egodelar;
the only — man in England who can ...,
den ende nuförtiden lefvande man i E.,
(den ende nutida engelsman) som kan ...;
— force, fys. lefvande kraft; — fountain,
springbrunn; ~ principle, lifsprincip; ~
röck, (»hällebärget»), sten, klippa i sitt
naturliga tillstånd ei. läge (ohuggen,
obruten); I saw his own ~ self, jag såg honom
själf lifslefvande; there was no ^ soul
left, ej en lefvande själ fans (lemnades)
kvar (undkom etc.; i dyl. talesätt äfv. — thing);
to be lefva, finnas i lifvet; to obtain
a få pastorat; (I don’t know whether
he is) in the land of the bland de
lefvandes antal, —-apartment, ~-room, s.
hvardagsrum, rum där man vistas om
dagen (i motsats tin bedroom), —|y, -li, ad.
vid lif, i lifvet. — neSS, -nes, s. tillstånd
att vara lefvande; liflighet; lifskraft,
glöd bild.
livraison, fr., livråzéng’, S. häfte af ett arbete
som utkommer häftesvis; hand. Öfverlemnande,
leverans af en del af ett (såldt) parti,
livré, fr., lèvr, s. franskt skålpund; gammal
fransk mynt enhet före revolutionen,
lixivial, liksiv’ial, a. kem. erhållen genom
lixiviation; lutaktig, alkalisk, lik lut.
lixiviate, -åt. va. kem. utluta; luta; a. (äfv.
-d, -èd) utlutad; lut-, lixiviation, -a’sjun,
s. utlutning; urlakning. lixiviOUS, -lås,
a. se lixivial. lixivium, lat., -ium, s. kem. lut.
lizard, liz’urd, s. zool. ödla (ordn. Saurii, is.
slägtet Lacerta m. fi. smärre ödlor); sjö. ridare;
vandringskaus; bolinspruta; åkerbr.
gaf-felformigt trä ss. stensläpa. ~-StOne, s.
en konkretion i ödlemagen; (L) en art
marmor (serpentin) som finnes i Cornwall nära
Lizard Point, Englands vestligaste udde.
llama, sp., la’ma, s. zool. lama (Auchenia
glama).
Lloyd, lojd, s. pr.; —’5 (förk. f. —’5 rooms,
ursprungi. —’s coffee-house), kontor
(afdelning af Börsen i London) där alt som
rör skeppsfart, sjöförsäkring o. d.
afhandlas; list, daglig tidning med
sjöfartsunderrättelser; —’s register,
förteckning på fartyg som blifvit
besigti-gade och klassificerade enl.
reglemente.
lo, lo, interj. se! si! se där! (ofta — and
behold!).
loach, lotj, s. zool. smärling (liten flodfisk : Co-
bitis), is. grönling (C. barbatula).
load, lèd, s. last, börda afv. bild.; lass, fora,
skepps- o. skjutvapens laddning; en maskins
högsta effekt; läst, (större) vigt o. mått af div.
storlekar för vissa skrymmande varor (t. ex. malm,
timmer m. m.) ; F »laddning», »lass»; Va. (reg.,
pp. äfv. laden, jfr d. O.) lasta, belasta (with,
med); ladda ett skjutvapen; nedtynga,
öfverhopa (afv. with honours, with insults
etc.); — and unload, lasta och lossa. —
-line, —-mark, ~-waterline, ä. Sjo. last-
6: note, å: do, o: nor, o: not, à: tube, å: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
