Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - luncheon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
luncheon
F Talspråk. 780 P Lågt språk.
lust
gaffelbit, frukost-middag, »lillmiddag»;
vn. (äfv. ~eon) intaga
lillie, lon. s. halfmåne, ngt i form af en
halfmåne^; geom. plan figur begränsad
af två cirkelbågar som skära hvarann.
~t †, -et, s. liten måne; se vid. följ. ~tte.
fr., -et’, S. fort. lunett (ett slags utanverk); byg.
liten ljusöppning i ett konkavt tak (dom el.
hvalf); halfcirkelformigt fönster; byg.
of a vault) hvalfkappa; opt.
konvex-kon-kav lins (glasöga etc.); i midten
platt-Slipadt Urglas; ett slags extra Skygglapp för
skengaien häst; hästsko med ändarna
af-klipta.
lung, lung, s. lunga; of a town, biid. en
stads lungor (parker, öppna platser); tö cry
at the top of one’s skrika med full
hals. —flower, 5. bot. klockstålört
(Gen-tiana Pneumonanthe). —grOWII, a. med.
med fastväxta lungor. —SlCk, a.
lungsjuk is. om kreatur. ~W0rt, S. bot. lungört
(Pulmonaria); äfv. Hieracium
pulmona-rium; äfv. lungmossa (en laf på trästammar :
Sticta pulmonacea).
lunge, lundj, s. fäkt. utfall; vn. (äfv. ~ out)
göra utfall; va. låta en häst springa i lina
(jfr allonge). —whip, s. chambrière.
lunged, lüngd, a. försedd med lungor,
lungeous, lun’djus, a. prov. tölpaktig; rå,
ohyfsad; svårhandterlig, krånglig tin
sinnesart, grälig, trätgirig; elak. lungis †,
-djis, s. drummel.
luniform, lo’niform, a. (half)månformig.
lunisolar, loniso’lur, a. sammansatt af
solens och månens omlopp ei. beroende af
båda; ~ period, ~ year, period af 532 år
(hvarefter förmörkelserna återkomma i samma ordning
som förut).
lunt, lunt, 5. art. lunta; Skoti. (eld och) rök;
vn. skoti. pyra, röka.
lunula, lat., lo’niila, s. ngt halfmånformiga
is. anat. hvit fläck vid nagelroten. -lur,
~te(d), -àt(ëd), a. (half)månformig.
lupine, lo’pin, s. bot. lupin, vargböna (Lupi-
nus); a. )|C lik en varg, varg-,
lupoid, lo’pojd, a. med. lupus-artad.
lupulin(e), lo’pulin, s. humlemjöl (torkad
humle); äfv. se följ. lupulite, -lit, s. kem.
lupulin, bitterämne i humle.
lupuS, lat., lo’pus, s. zool. varg; astron,
vargen; med. lupus (en frätande hudsjukdom: ~
-disease).
lurch, lërtj, 1. S. sjö. (äfv. F allmännare om ngt som
»vickar tin») öfverhalning, plötslig
krängning ! t" is. Am. biid. slutning», benägenhet,
fallenhet (for, för); vn. sjö. göra en
öf-verhalning, kränga till; F bild. göra
öf-verlialningar, ragla (till) om en drucken;
lee "u, öfverhalning åt lä.
lurch, lërtj, 2. s. spelt, bet i cribbage; jan i
brädspel; fågelnät; bild. snara, knep,
tjuf-streck för att lura ngn; bild. »lur», liggande
i försåt, jfr ex.; vn. ligga (gå) på lur;
bruka knep, tjufstreck; stjäla; va. roffa
åt sig, lista sig till; lura, narra, jfr ned.
to leave in the to give the ’v, ljuga för
ngn, lura, bedraga; (to lie) at ~ ei. upon
the på lur; to leave in the lemna i
sticket, lista sig från ngn och »låta honom
reda sig själf bäst han kan»; to be left in
the eg. spelt, bli bet, jfr ofvan S.; bild. bli
lemnad i sticket, —line, s. lina på
fågelnät. ~er, -ur, s. en som ligger på lur;
krypskytt, tjuf skytt >|<; krypskytts
spårhund äfv. P biid. : polisbetjänt; fråssare †.
lurdan, le’rdan, ~e, -dän, a. lat, trög, dum;
s. tölp, trögmåns, odåga.
lure,ior, 1. s. hattmakares hattborste af plysch,
lure, lor, 2. s. falkenerart. lockbete, äfv. bild.
lockmedel, retelse; va. locka (into, in i,
till), reta, fresta,
lurid, lo’lid, a. blekgul, likblek; hemsk(t
blek); mörk, dyster; bot. smutsbrun,
lurk, lërk, vn. ligga på lur, lura; hålla sig
gömd (för världens ögon), äfv. i aiim. bet.
dölja sig, ligga dold; smyga sig bort†;
^ about, smyga omkring. ~er, -ur, s. en
som gömmer sig; lurande tjuf; si.
bedräglig kringvandrande tiggare. ~ing,
-ing, prt.; a. lurande, smygande äfv. bild.
(t. ex. misstanke); ~ rocks, blindskär, ’ving
-hole, ~ing-place, s. gömställe, kryphål,
lurry, lur’!, i. s. se lony.
lurry †, lur’i, 2. s. förvirrad, oredig hop,
massa; oredigt svammel af ord.
luscious, lusj’us, a. söt; läcker, delikat,
retande; yppig; för mycket söt, sliskig
äfv. bild.; äckligt; otäck, smutsig bild. †.
~neSS, -nës, s. (för) hög grad af sötma
ei. behaglighet, läckerhet; sliskighet.
luserne †, lo ’sem, S. zool. ett slags lo.
lush, lusj, 1. a. (F för luscious) yppig, saftig
växt(lighet).
lush, lusj, 2. s. si. rusdryck (is. starkt öl);
dry ekes varor; va. dricka; vn. supa. —
ington, -ingtn, s. Si. drinkare, suput.
-1, a. si. full, drucken.
Lusitanian, losità nian, a. hist. poet. naturv.
lusitansk (portugisisk),
lusk f, lusk, a. lat; s. lätting; vn. latas, slå
dank. ~isll †, -isj, a. lätjefnll.
lusorious †, lusö rius, lusory †, lus’uri, a.
spel-, lek-, som brukas i spel, ei. i lek;
gjord på lek; lustig, skämtsam.
luSt, lust, s. lust †; häftig lystnad, åtrå
(for, of, efter); is. ond, köttslig lusta,
brånad; styrka †; vn. hafva (häftig,
syndig) åtrå (after, efter); drifvas af lustar;
à: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: hor, 1: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
