- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
798

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - many-times ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inåny-times

F Talspråk. 798 P Lågt språk.

march

ad. många gånger, ofta. <vWayS, ~wiSC,
ad. på många sätt, mångfaldigt.
Maori, mau’ri, må’6ri, s. inföding på Nya

Zeeland; a. maori-.
map, map, s. himmels-, land-karta; planritning,
aiim. biid. tydlig (grafisk) beskrifning; va.
upprita, utmärka på en karta; (afv. ~
out) kartlägga; biid. göra utkast till,
planera; ~ of the stavs, stjärnkarta; to
mount a uppfordra en karta på väf
och förse den med rullar, ^-engraving,
s. kartgravyr. ~-holder, s. karthållare.
-ställning, ^-measurer, s.
landtmätarein-strument hvarmed på en karta afstånd
mätas, ^-mounter, s. kartmontör (jfr ofvan
to mount etc.). ^ping, -ing, p?’t.; s.
uppgörande af kartor, kartritning,
maple, måpl, s. bot. lönn (slägtet Acer, äfv. ~
-tree). ~-honey,s. tjocknad men icke
kristalliserad saft af sockerlönn. ~-SUgar,
s. lönnsocker (af Acer saccharinum). ~
-WOOd, s. lönnträ.
mar †, mår, 1. se mere.
mar, mår, 2. va. skada, skämma, fördärfva;
vanställa; bringa på skam; s. † skada;
make or gagna eller skada, hjälpa
eller stjälpa; göra ens lycka eller
fördärf, väl eller ve. ~-all, ~-plot, s.
person som genom tanklöshet ei.
oskicklighet gör ett (hvarje) företag om intet,
>en som alltid lägger sig i och
skämmer bort alltihop»,
marabou, måråbo’, s. marabu-stork
(Lep-toptilus argala [jfr adjutant] o. L.
Marabou); ~ feathers, marabufjädrar
(-plymer).

maraboot, -bout, marabo’t, mår’åbot, s.
moriskt helgon (ei. troskämpe).
maracan, mår’åkån, s. en brasiliansk
papegoja-

maracock, mår’åkok, s. bot. en art
passionsblomma (Passiflora incarnata).
marasca, it., mårås’kå, s. ett slags små svarta
(dalmatiska) körsbär hvaraf maraschino,
-skè’n6, s. maraskinolikör.
marasmus, måråz’inus, s. med. tvinsot.
Marathi, måråth’i, s. ind. maratt-språket.
maraud, mårå’d, vn. marodera, ströfva
omkring för att plundra; s. maroderande.
*v,er, -ur, s. marodör. ~ing, -ing, s.
ma-rodering, plundring,
maravedi,sp., måråvå’di, — è’, s. ett spanskt

skiljemynt,
marble, mä’rbl, 5. marmor; ngt af marmor :
marmorskifva; tekn. spegeimakares
gjutskif-va; boktr, slutskifva; målares rifhäll;
marmorfigur, -bild, oftast i pl. : (samling af)
(antika) konstverk (bilder, reliefer) af
marmor; marmortafla ei. -pelare försedd med

(ngn märklig) inskription el. relief; tekn.
marmorering; liten (sten)kula som leksak (jfr boy,
sms.); pl. P lösören; a. af marmor,
marmor-; lik marmor; marmorerad;
marmor-hård; hårdhjärtad, obeveklig, känslolös,
kall (: ~-hearted)j va. marmorera;
artificial stuck. ~-CUtter, s.
marmorarbetare (-huggare, -sågare, -slipare). ~
-edge, s. marmoreradt snitt på böcker. ~
-edged, a. med marmoreradt snitt. ~
-paper, s. marmoreradt papper,
^-quarry, s. marmorbrott. ~-SC0Urer, s.
mar-morpolersten. ^-slab, s. marmorskifva,
-platta. ~-tOp, s. marmorskifva täckande
ngt (en möbel); ~ table, marmorbord. ~
-WOrkS, s. pl., ~-yard, s. marmorhuggeri.
^-worker, s. se cutter. ~d, -d, pp.; a.
marmorerad, ådrig likt marmor; naturv.
fläckig, spräcklig (tigrerad). ~r, -ur,
s. arbetare som marmorerar papper etc.
marbling, -ing, prt. af föreg.; s.
marmorering, imitation af marmor, marbly, -i,
a. af marmor; lik marmor,
marc, mark, 1. s. grums, återstod efter
utpressad frukt (drufvor, oliver etc.).
marc, märk, 2. s. mark (vigt ei. mynt i åtsk.

länder).

marcasite, må^kåslt. s. min. markasit
(rombisk svafvelkis). marcasitic(al), -sit’ik(åi),
a. markasit-.
marcassin, mårkås’m, s. her. ungt vildsvin,
marcelline, ma’rselin, 1. s. ett slags
foder-taft.

marcelline, må’rsèlèn, 2. s. min. marcelin

(varietet af mangankis).

marcescent, marses’ent, a. bot.
bortvissnande.

March, mårtj, s. månaden mars. ~-hare, s.
ung hare, hare i brunsttiden; as mad as
a (jfr ex. under mad), dets. som: "f-mad,
a. spritt galen,
march, mårtj. 1. vn. marschera, tåga (for,
till : >på» ett ställe; on the enemy, mot
fienden), rycka, draga om krigshär; gå
långsamt, majestätiskt om en enskild person )J<;
va. låta marschera; marschera med;
sätta i marsch, låta trupp uppbryta; föra
(i marschordning); föra fram, låta
uppträda; s. marsch äfv. mus.; tågande;
långsam gång med afmätta steg; procession;
biid. framgående, framskridande (t. ex. of
civilization)-, ~ in step and line,
marschera i takt och led; off, (vn.)
af-tåga; F gifva sig af; si. dö;, (va.)
marschera bort med trupp, låta afmarschera;
föra bort; 4 from the he ad-quarters,
fyra dagsmarscher från högkvarteret; ~
jpast, (vn.) mil. defilera; (s.) förbimarsch,
defilering; on the under marsch(en);

k: fate, å: far, å: fall, k: fat, k: fast, è: mete, è: met, ès lier, i: line, 1: ün, i: ür,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0804.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free