Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - masticator ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
masticator
F Talspråk. 806 P Lågt språk.
matched
ning. masticator, -kàt&r, s. tuggmaskin;
tekn. knådkvarn för rå kautschuk,
mastica-tory, -kàtåri, a. tuggande; tuggnings-,
tugg-; 5. med. läkemedel som blott tuggas,
masticot, mas’tikot, s. se massicot.
mastiff, mas’tif, s. stor dogg, slagtarhund
(Canis familiaris, var. molossus);
gård-vard.
mastigador, sp., mastiga’dur, sc masticador.
masting, ma’sting, prt.; s. isättande af, ei.
fartygs förseende med mast(er). —-house,
se mot sv. under mast. »-v-SHCarS, S. pl. sjö.
Sax för masters uppsättande.
mastless, ma’stles, 1. a. ej bärande ållon
ei. d., ej gifvande ållonbete.
maStleSS, ma’stles, 2. a. mastlös; afmastad.
mastodon, mas’todon, s. zool. paiæont. masto-
dont (ett fornvärldens jättedjur liknande elerant).
—tic, -’tik, a. mastodont-; se vid.
mammoth, a.
mastoid, mas’tojd, a. anat. liknande en bröst- i
vårta tin form. ^-process, s. anat.
proces-SUS mastoideus på tinningbenet. -eal, -’èai.
af föreg. sms. S.
mastology, mastol’odji, s. läran om
däggdjuren.
masturbation, masturba’sjun, s. själfbefläc-
kelse, onani,
mat, mat, 1. S. tekn. hvit metall (legering af
koppar, tenn, järn etc.); se vid. matt. 2.
mat, mat, 2. s. simpel, grof matta af halm, tåg, I
säf etc. till dörrmatta att torka af fötterna på, el.
till öfvertäckning etc.; sjö. af tågverk att skydda
mot skamfilning; bords- (fat) matta, -bricka;
flätverk, hopfiltad ei. hoptofvad massa,
hoptofning; va. belägga, betäcka, ei.
skydda med mattor; fläta ihop,
sammansno, hoptofva; vn. fläta, filta, tofva
ihop sig; F blifva (vara) förtrolig, »hänga
hop som ler och långhalm» (ofta —
together). —graSS, S. bot. stagg, ängsborst
(Nardus stricta). —weed, s. bot. sandrör
(ett flvgsandbindandc gräs, Psamma arenaria).
—WOrk, 5. flätverk,
matachin, måtfåsjën, s. förr en svärdsdans,
mataco, mat’ako, S. zool. en bälta (äfv. three I
-banded armadillo : Dasypus Aspar ei.
tricinctus).
matador(e), sp., mat’ador, s. matador (i tjur
råktning ; el. spelt. : högt kort i vissa spel).
match, matj, 1. s. särskildt prepareradt
antändningsmedel : sköre, svafveltråd,
stubin; lunta; svafvelsticka; tändsticka
i aiim.; va. svafla ett fat; black —, fnöske,
tunder. —-box, s. tändsticksask, -dosa;
luntkista. ~-C0rd, S. lunta ss. material,
stubintråd. —lock, s. luntlås; luntbössa.
—maker, (i.) s. luntmakare. —making,
(1.) s. förfärdigande af lunta etc. jfr ofvan;
tändstickstillverkning, —-paper, s.
»ryttare», stubinrör af krutbestruket papper för an
tändning af bärgskott, fyrverkeri etc. —-tub, S.
art. förr luntbalja; sjö. läskbalja,
match, matj, 2. s. like, make äfv. om ting;
giftermål, parti äfv. om en person; parti i
spel, i täfiing, i vad, en täfling, ett vad etc.;
va. motsvara, vara (jäm)lik, passa ihop
med eg. i par; gå upp mot, vara fullt
jämförlig med, kunna ställas vid sidan af;
vara ... vuxen, kunna mäta sig med (in,
i); kunna uppvisa maken till (ett
sidostycke till); skaffa maken till; uppställa
(tin täflan, against, mot, drf) hålla på i vad;
afpassa (to, efter); sammanjämka, bringa
i harmoni; sammanställa (with, med);
sortera (t. ex. icools, ullgarn);
sammanfoga, para, förena; bortgifta {with, med);
vn. vara ett par; passa tillsamman, vara
lika (with, med; in, i); motsvara
hvarann; stämma, harmoniera (t. ex. om, i färg);
para sig om djur; para ihop sig, afdela sig
i par; gifta sig; His a — / låt gå! topp!
(: jag antager vadet el. förslaget till täflan); the
girl was the richest — in the country, ...
det bästa partiet ...; to be a — for, vara
vuxen, kunna mäta sig med, »hålla ngn
stången»; to be more than a —/or, vara
ngn öfverlägsen (vara starkare,
skickligare etc.), (vida) öfverträffa; to find (have,
meet with) one’s —, finna en sig fullt
värdig (vuxen) motståndare (»en som är
lika god som en själf»); (to row, run,
shoot etc.) a —, ... i kapp; to — (ap.) F,
särsk. om delar af utstyrsel o. d., passande i
stycke, »i samma stil», af samma sort,
motsvarande, »ty åtföljande» (t. ex.: a
brown coat and pantaloons to —). —
-boarding, 5. snick, spåntning; späntade
bräder kollekt. (: —-boards, s. pl.), —-cloth,
s. Am. ett slags groft kläde (vadmal). —
-COat, s. Am. (vid) röck af —-cloth. —
-gearing, s. mek. utväxling af två lika
stora kugghjul, —-hook, s. dubbelhake,
syskonhake. —-maker, (2.) s.
äktenskapsstiftare (-stifterska). —-making, (2.) a.
bildande par; i aiim. tillställande
parther) (jfr match, s.); s.
(äktenskaps)parti-stiftande; (a barouche with) proper —
horses, hästar som passa fullkomligt i
par. —/-planes, s. pl. ett par samhörande
Spånt-hyflar (not- o. fjäderhyfvel). —- wheel, s.
mek. kugghjul i en utväxling (jfr
—-gearing). -able, -abl, a. som kan ställas vid
sidan af ngt annat etc., jfr ofvan. —ableness,
-åblnës, s. motsvarighet, —ed, -t, pp.;
they are well —, de passa bra tillhopa
(: t. ex. det är ett passande parti [-[äktenskap]-] {+[äkten-
skap]+} ; motståndarne äro hvarann vuxna);
A: fate, å: far, a: fall, å: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: her, 1: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
