Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - meeting ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meeting
>(C Mindre brukligt. 815 † Föiåldradt. melodramatlst
meeting, me’ting, prt. at meet, 1.; s. möte,
sammanträffande; sammankomst;
sammanträde; församling; rådplägning;
folkmöte; Am. gudstjänst i aiimht; Engi.
(dissenters•’) konventikel, bönemöte; två
floders sammanflytande, förening, »åmot»;
rendez-vous; duell; full n^, plenum. ~
•hOUSe, s. bönehus, (dissenters’)
församlingshus. ~-plaCe, s. samlingsplats;
lokal för samträde. ~ time, 5. kyrkdags
(ror dissenters, jfr ofvan). ~er -ur, s. F se
dissenter.
meetly, me’tii, ad. jfr meet, 2. meetness,
-nes, s. lämplighet, tjänlighet;
tillbörlighet, riktighet.
Meg, meg, s. förk. F för Margaret; mål att
kasta på.
mega-, gr., mëg’å, i (is. naturv.) sms. stor; i
elektriska mått en million gånger. ^HthiC,
-lith’ik, a. fornf. byg. sammansatt af stora
(ohuggna) stenblock om cyklopiska murar o.
stendösar o. d. (jfr dolmen).
megass(e), mëgas’, se bagasse.
megilp(h), megilp’(-f’), s. fernissa af linolja
OCh mastix nytjad af målare (artister).
megrim, me’grim, s. med. migrän, nervös
(lokal) hufvudvärk; pl. underliga
nycker, griller, inbillningar, nyckfullhet,
melancholia, mëlånko’liå, s. med. melankoli,
svårmod.
melancholic, mël’ankèlik (–-’-), a.
melankolisk, svårmodig, mjältsjuk, tungsint;
dyster, melancholily, -kolili, ad.
svår-modigt; dystert, vemodigt,
melancholi-ness, -lines, s. anlag för melankoli,
svårmodighet. melancholist, -list, s.
melan-koliker, mjältsjuk människa,
melancholy, -ii, s. mjältsjukt, dystert lynne;
fallenhet för grubblerier; svårmod,
sorgbundenhet; a. mjältsjuk; dyster,
vemodig; sorglig, bedröflig; it is a ~ fact.
det är en sorglig sanning,
melanism, mår amzm. s. ovanligt stark mörk
hudfärg; sjuklig svart färg, svartsot hos
växter el. djur, människor (äfv. ITielanOSiS, gr.,
-no’sis).
melange, fr., màlångzj’, s. blandning,
melamte, mëi’ånlt, s. min. svart granat.
melanitic, -nit’ik, a.
melanotic, mëlanofik, a. hörande till
svartsot ei. behäftad med svartsot.
melasses, mëias’ëz, se molasses, melassic,
-sik, a. af föreg.
melee, fr., må’là, s. handgemäng, strids-
tumult, stridsvimmel,
melic-grass, mèrikgrås, s. bot. slokgräs (Me-
lica nutans),
melilot, mërliot, s. bot. lioningsklöfver (Me-
lilotns).
meliorate, mëPjoràt, va. förbättra; förädla
(t. ex. frukt); vn. förbättras, melioration,
-ra’sjun, s. förbättring, särsk. Skoti. jur. på
innehafvande arrendejord.
meliorism >j<, mëriorizm, s. åsigt att alt
sträfvar (tenderar) till ett bättre,
melio-rist -rist, s. anhängare af den åsigt
att alt går till ett bättre,
mell †, mel, 1. va. (jfr meddle) blanda,
mell t, mel, 2. S. (nu blott i afledningar) honung.
~ate, -ät, s. kem. mellitsyradt salt.
<v-eOUS, -ëus, a. söt som honung. ~ic, -lk,
a. se f^itic. ~iferOUS, -lfurås, ~ific, -lf’lk,
a. honungsalstrande, rik på honung.
ification, -ifika’sjun, s. biens
frambringande af honung; försötmande, förljufvande.
^ifluence, -ifluëns, s. honungsflöde, mest
biid. flöde af sötma (ngt ljuft), ^ifluent,
-lfluènt, ^ifluous, -lf’luus, a. flödande
af honung; biid. honungssöt, smältande,
ljuf om röst, tal, melodi. ’N/igenOUS, -ldj’enUS,
a. honungsaktig. ~it, "it, S. veter. ett slags
torrt Utslag i hästfot, ’vite, -it, S. min. mellit
(jfr honey-stone). ~itiC, -lt’ik, a. kem.
mellit- (acid, syra),
mellow, mel’o, a. mogen, o. därför saftig,
mjuk, mör; lucker om jord; välsmakande,
fin; len, ljuf om ljud, musik; vek, mild;
rik, fyllig, men tillika dämpad (: ~-t0ned)
(i) ton äfv. allm. estet. mål. (: ^looking
-tinted) etc., särsk. gnm ålderns inverkan
(mots.: gall, skarp, skrikande, skärande); i allm.
saknande starka kontraster, mildrad; om
(äidre) personer godmodig(t) fryntlig;
jovialisk; Fäfv. »rörd», »litet glad» : lindrigt
berusad; va. bringa till mognad; göra mjuk,
mör etc.; uppluckra; vn. mogna, blifva
saftig: mjukna; vekna. ^neSS,-nës, s.
mörhet; mjukhet, saftighet; frukters, vins
etc. mogenhet; ljufhet; mildhet; dämpad
färgton; lenhet; fryntlighet.
~y, -i, a.
mjuk, len, vek, jfr föreg. a.
melocoto(o)n,
sp., melokoto’n, s. bot.
kvitten ; ett slags stor persika,
melodeon, mëlö’dëon, s. ett slags orgelhar-
monium; musiksal,
melodic, melod’lk, a. melodi-. ~S, -s, s.
pl. melodilära.
melodious, mëlc>’dms, a. melodisk,
välljudande. ~neSS, -nës, s. melodiskhet,
välljud-
melodist, mël’6dist, s. tonsättare;
tonkonstnär, sångare; »melodi- ei. sångsamling»,
melodize, -dize, va. göra melodisk; göra
till melodi; sätta melodi (musik) till;
vn. komponera ei. sjunga melodier,
melodrama, mëlodråm’å, se melodrame.
tiC, -dramat’ik, a. melodramatisk, rvtist,
-dram’atist, s. kännare ei. författare af
i: note, o: do, o: nor, 6; not, à: tube, å: tub, ti; bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
