Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - (mis)teach ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(mis)teaoh
F Talspråk. 886 P Lågt språk.
mitre-square
va. undervisa orätt. ~tell, va. underrätta
ngn 01’ätt.
mister, mis’tur, s. (eg. dets. s. master, jfr d. o.)
det fullt utskrifna uttalet af Mr., Hr.
(mis)term, va. gifva en oriktig benämning,
mistful, mist’ful, a. töcknig, dimmig.
(mis)think vn. o. va. tänka orätt (om).
~thrive, vn. vantrifvas.
mistico, mis’tlko, S. ett slags fartyg i
Medelhafvet.
mistily, mis’tili, ad. dunkelt, oklart, (skåda
ngt) såsom i ett töcken.
(mis)time, va. göra (företaga, anbringa,
använda) ngt i otid; ej afpassa rätta tiden
för; vn. † försumma rätta tiden. ~timed,
pp.; a. oläglig, opassande; äfv. illa väld.
mistiness, mis’tines, 5. dimmighet, töck-
nighet, dunkelhet; disighet, mist.
mistion †, mist’jun, se mixtion.
(mis)title, va. gifva orätt titel ei.
benämning.
mistle, 1. med sms., se missel.
mistle, miz’1, 2. se mizzle.
mistletoe, raiz’lto, S. bot. mistel(ten) (Viscum
album).
(mis)took, imp. af mistake, strain, va. illa
uppfostra ei. dressera, gifva en förvänd
uppfostran (oi. tränering), »missrikta»,
^translate, va. öfversätta orätt ei. illa.
^translation, s. oriktig öfversättning.
~treat, va. oriktigt behandla; illa
bemöta. ^treatment, s. oriktig
behandling; dåligt, elakt bemötande,
mistress, mis’tres, s. herskarinna; husfru,
matmoder (äfv. utan artikel : »frun»);
matrona; fru (ss. titel, jfr Mrs)-,
föreståndarinna; lärarinna (äfv. bild. of, i);
mästa-rinna, fruntimmer hemma (of, i ngt);
älskarinna, fästmö, ngns utkorade †;
mätress (jfr under kept). (Anm. Jfr i allm.
master [jämte ex.] af liv. ord detta är feminina
formen; altså t. ex. to make Olie’s Self ^ of,
o. d.).
mistrust, mistrust’, s. misstroende; va.
misstro; misstänka. ~ful, -ful, a.
misstrogen, misstänksam ; tveksam;
misstroende, misstänkande (med of, ngn, ngt),
^fulness, -fulnès, s. misstänksamhet;
misstroende; själfmisstroende,
tveksamhet. singly, -ingli, ad. med misstroende;
med tvekan. ~leSS, -les, a. utan
misstroende (of till); tillitsfull.
(mis)tune, va. stämma falskt; förstämma.
sv/tuned, -d, pp.; a. ostämd,
misty, mis’ti, a. dimmig, töckenhöljd; tjockt
väder; töcknig; bild. oklar, dunkel
(explanation, sight, loriter etc.).
(mis)understand, va. missförstå,
^understanding, prt.; s. orätt uppfattning, miss-
tag; missförstånd; oenighet,
misshällighet (among, emellan), ^understood, imp.
o. pp. af föreg. V.
(mis)usage, s. missbruk (jfr följ. s.); dålig
behandling, misshandling,
misuse, misu’z, va. missbruka; illa
behandla; s. (-ü’s) missbruk; orätt
användning (t. ex. of a word)-, dålig (hård, elak)
behandling. <vr, - ur, s. missbrukare; jur.
missbruk.
(mis)write, va. skrifva orätt, felskrifva.
wrought, a. (eg. pp.) dåligt gjord, illa
arbetad, förfuskad, misslyckad (i arbetet),
misy, mi’si, s. min. biand grufarb. basisk
svafvelsyrad järnoxid,
mitchell, mitj’ël, s. ett slags huggen
byggnadssten (af Purbeck-stone).
mite, mit, 1. s. zool. or, kvalster (Acarus).
mite, mit, 2. 5. bibi. skärf (det minsta myntet
biand judarne); tjugondedelen af ett gran
(grain); ngt ytterst litet : solgrand,
smula, obetydlighet; (t. ex. om barn) »pyre»,
»litet kräk»; to contribute one’s ^
towards, bidraga med sin skärf till; the
ividoiu’s enkans skärf,
mitella, lat., mitel’a, s. bot. biskopsmössa
(Mitella); kir. band hvari en sårad arm
bäres,
miter, se mitre.
mithridate, mith’ridat, 5. motgift,
mithri-datic, -dat’ik, a. af föreg.; eg. (M)
tillhörande konung Mithradates,
mitigable, mit’igabl, a. som kan lindras etc.
mitigant, -gånt, a. mildrande; lindrande,
stillande, mitigate, -gàt, va. mildra,
lindra; stilla; blidka, mitigation, -ga’sjun,
s. mildring; lindring, mitigative, -gàtiv,
a. se mitigant. mitigator, -gàtur, s. ngn
ei. ngt som förmildrar, lindrar etc.
mitis-green, mi’tisgren, s. tekn. måi.
pape-gojgrönt, mitis-iron, -iurn, s. bärg. tekn.
mitisjärn. Ståljärn (direkt af tackjärn).
mitrailleuse, fr., mitraje’z, -tralja’z, s.
kulspruta.
mitral, mi’tral, a. hörande till en
biskopsmössa; bot. etc. lik en biskopsmössa; <\>
valves, anat. hjärtvalvler,
mitre, mi’tur, s. biskopsmössa; bild.
biskopsvärdighet; grek. ant. hufvudbindel; tekn.
timmerm. vinkel af 45 sammanfogning
under 45 graders vinkel, ger, gering; va.
pryda med biskopsmössa; tekn. foga
tillsammans på gering (under 45 graders vinkel);
~ and key, ett slags stum fog på gering
(i sned vinkel) bruklig vid inlagdt arbete. ^-block,
~-box, s. snick. geringsstötlåda.
~-d0Ve-tail, snick. hopsinkning på gering. ~
-joint, S. byg. etc. geringsfog, stöt på
gering. ^-quoin, 5. stum gering. ^-square,
A: fate, K: fur, å: fall, k: fat, å: fast, mete, è: met, è: her, i: fine, fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
