Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Moor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Moor
>|< Mindre brukligt. † Föråldradt.
morally
Moor, mor, 5. pr. mor; P morian, neger,
moor, mor, 1. s. (sand-, ljung-)mo, hed;
mad, myr, (torf)mosse; skyddad
jagt-mark (hed), ^band, se ~pan. ~-berry,
s. bot. tranbär (Oxycoccus palustris). ~
-blizzard, s. zool. rostbrun kärrhök
(Circus æruginosus). ~-C0al, 5. ett slags sprödt
brunkol. <v-C0Ck, s. zool. (hanen af) ~
-fowl, ~-game, dets. som red game, ei. red
grouse, jfr d. o. ~graSS, s. bot. älfäxing
(Sesleria cærulea). ~-hen, s. zool. en art
sumphöna (Gallinula chloropus); äfv. ho
nan af <^-fotvl. ~land, 5. trakt full af kärr
och myrar; (is. Skoti.) hed, kal trakt (hälst
om myrar där förekomma), ^pan, S. åkerbr. föl*
vatten ogenomtränglig alf af lera med
småsten. ^StOne, S. en ljllS granitart (södra
Engl.) använd till gröfre arbeten. titling, s.
se stone-chatter.
moor, mor, 2. va. sjö. förtöja, fastgöra ett
fartyg; vn. % ligga förtöjd, ligga ankrad.
~age, -adj, s. förtöjningsplats, ""ing,
-ing, prt.] s. förtöjande, ankrande;
förtöjning, moring, pl. förtöjningar;
förtöjningsankare, -boj, etc. i en hamn; jfr
föreg. S.
Moorish, mo’risj, a. morisk
moorish, mo’risj, a. sumpig, full af kärr.
moory, -ri, (1.) a. se föreg.; hed-artad,
ofruktbar.
mOOry, mo’ri, (2.) s. ett brunt indiskt ylletyg.
mOOSe, mos, s. zool. is. Am. älg (Cervus
Al-ces, äfv. ~-deer). ~-wood, s. bot. en
nordamerikansk lönn (Acer Pennsylvanicum);
se äfv. leatherwood.
moot, mot, va. dryfta, diskutera; bringa på
tal, upptaga en fråga till diskussion; vn.
hålla disputationsöfning, disputera; s.
is. biand jurister diskussionsämne, tes;
disputation, talöfning, öfning i att plädera;
a. omtvistad, oafgjord, som (kan)
diskuteras. ~-Case, s. diskussionsämne,
rättsfråga framstäld till dryftning. ~-C0Urt,
rättegång för öfnings skull i juristskolor.
förr tingshög, kulle där lag
skipades. "u-point, s. tvistepunkt, jfr *»-case.
^ed, -ëd, pp. diskuterad, som är föremål
för diskussion. ~er, -ur, (1.) s. en som
disputerar, en som framställer en
tvistefråga, respondens, "wing, -ing, prt.; s.
disputationsöfning.
mooter, mo’tur, (2.) s. sjö. en som
förfärdigar tränaglar till bordläggningen,
mop, mop, s. skurtrasa af garnändar ei.
klutar på ett skaft, sjö. svabb; lok.
folkmarknad (där tjänsthjon städjas, äfv. ~-fair);
»stumpa» (ung flicka); va. skura, aftorka
golf o. d.; sjö. svabba; a ~ and a tangle,
allm. o. bild.
trassel, trasslig härfva, oreda.
~-board, se skirting-board. ~-Stick, s.
svabelskaft; mus. ett slags dämmare.
mope, mop, vn. vara slö, liknöjd is. af stor
nedslagenhet; »fåna», »stura»; va. förslöa;
göra likgiltig, dum, trög; s. trög, (af
sorgsenhet) slö människa, F »dysterbom»;
~ one’s self F, försjunka i dysterhet,
»dystra till». ~-eyed, a. svagsynt,
närsynt. ~d, -t, pp.; a. förslöad; dum ;
tungsint, svårmodig. -ur, s. F
»döddansare», jfr mope, s. moping, -ing, prt. af
mope; a. se följ. mopish, -isj, a. slö,
likgiltig särsk. genom djupt svårmod; »stu-
rig», »dyster», »död», mopishness,
-isj-nès, s. dyster likgiltighet; själsslöhet.
moppet, m6p’ët, s. (dim. af mop) trasdocka;
pudelhund; »stumpa» (smeknamn för flicka),
mopsey, mop’si, s. se föreg.; äfv. slampa.
mora, mo’ra, s. skeppsvirke af ett
sydamerikanskt träd (Mora excel sa),
moraine, fr., mora’n, s. geoi. morän (vall af
grus o. sten utefter en glacier).
moral, mor’al, a. moralisk : som har
afseende på sederna, på sedeläran, moral-,
sede-, fli. etisk; sedlig, i enlighet med
sedeläran ei. med pligten; sedig, enlig
med god sed; inre, andlig; s. moralisk
tillämpning, moral (t. ex. i en berättelse); si.
af bildoftast pl. moral, sedelära,
sedlighet; seder, vandel {bad, good ~s); vn. †
se r^ize; nw agent, sedligt väsen; person
med förmåga att välja mellan godt och
ondt (: ~ faculty); ~ certainty, ~
evidence, inre visshet, moralisk
öfvertygelse (utan bevis), till visshet gränsande
sannolikhet; ~ sense, moralisk känsla,
samvete; {the story) carries a ~ with it
to ..., innebär en moralisk lärdom för ...;
to point a f>sj to one’s tale, bifoga till
sin berättelse en moralisk tillämpning;
»komma med en snärt på slutet»; to a
si. på pricken (lika). ~e, fr., -rå’l, s. is.
mii. mod, sinnesförfattning hos en trupp;
personal >|C ~ist, -ist, s. sedelärare;
moralpredikant. ~ity, -’iti, s. sedelära;
sedlighet; sedlig beskaffenhet,
beskaffenhet i moraliskt afseende; dygd, goda
seder; literaturhist. »moralitet» (allegoriskt
skådespel). ^ization, -iza’sjun, s.
moraliserande; moralisk tillämpning;
sedelärande framställning. ~ize, -iz, vn.
moralisera, predika moral; göra en
sedelärande framställning ei. utläggning {on a
subject); va. gifva en moralisk
tillämpning el. förklaring af; tillrättavisa;
till-lämpa)^; göra moralisk. ~izer, -izur, s.
se jfr föreg. ~ly, -i, ad. moraliskt
i aiia bet.; att döma efter förståndets
lagar (is.: it is ~ impossible, det är alldeles
<!>: note, b-, do, è: nor, 6: not, à: tube, å: tub, å: bull, th: thirig, dh: this, vv: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
