- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
849

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - most ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

most

Mindre brukligt. 849 † Föråldradt.

motion

låta sig ngt riktigt smaka; at [the)
som mest, allrahögst; i bästa fall; på
sin höjd; I’m ~ happy, jag är högst
förtjust; she cried the oj, hon skrek värst;
he is oj fifty and looks it Am., han är väl
sina femti och bär syn för’et.
mostic(k), mos’tik, se mahlstick.
mostly, mo’stli, ad. mestadels, för det
mesta; till största delen, hufvudsakligen,
väsentligen,
mot, s. (1.) mot, † se motto; (2.) fr., mo,
kvickt yttrande; (3.) mot, mo, jagt.
hornstöt, -signal, jfr mort, 2.

mOte †, mot, 1. S. is. i senare delen af sms. (ss.

burgh-o>, folkmöte, sammankomst,
ting.

mote, mit, 2. s. solgrand, damkorn; liten
smula, atom; orenlighet i ull; ^ in one’s
eye, biid. grandet i ngns öga; ngt som
skymmer ens blick äfv. wid.; dancing o>s,
äfv. med. »mouches volantes». -èd, a.

full af damkorn,
mote †, mot, 3. s. se mot (3.).
motet, métet’, s. mus. motett (äfv. ~t0, it., -6).
moth, moth, s. zool. mott, mal (Tinea m. fl.

närbeslägtade); b’ld. (ngt som i tysthet tär, gnager,
fördärfvar :) »gnagande mask», »kräfta».
~eat, va. gnaga på, förstöra, jfr följ. —
eaten, pp.; a. maläten; förtärd, förstörd
ss. af mal. —gnat, s. zool. en tvåvingad
insekt (Bychoda). —hunter, se goat-sucker.
—mulle(i)n, s. bot. en art kungsljus
(Ver-bascum blattaria). ~W0rt, s. bot. (jfr
malört) gråbo (Artemisia vulgaris),
mother, inudh’år, 1. s. moder; mor äfv. ss.

benämning : mamma, el. till o. för (jfr ex.) en
äldre kvinna : kära mol* : good anat. lif-

moder†; moderpassion †; a. (jfr sms.)
moder-, upphofsgifvande; medfödd,
naturlig; va. blifva i moders ställe åt, om en
kvinna upptaga i barns ställe; gifva
moderlig omvårdnad, visa moderlig ömhet,
»vara som en mor åt» (: be a ~ to); (M)oj
Carey’s chickens, sjömansbenämning på
stormfåglar (jfr stormy petrel); does your oj
know you are out ei. has your oj sold her
mangle ? P meningslös glåpighet till en mötande,
ungef.: har du sluppit ut? carry me home
to my oj! go home to your oj! P nej, gå
nu hem och lägg dig! every oj’s child ei.
son (ei. soul), hvarenda en, hvarenda
lefvande själ (»katt», »käft»). —Cell, s. fysiol,
modercell. —church, s. moderkyrka;
den heliga katolska kyrkan. —Glove, s.
kryddnejlika (torkad blomknopp af
Caryo-phyllus aromaticus). —Country, s.
moderland hvarifrån en koloni utgått; fosterland,
hemland, —hen, s. höna med kycklingar,
—in-law, s. svärmor; F ary. styf mor; oj’s

bit, »styfmors(bröd)skifva». oj land, s. poet.
se oj-country. —naked, s. naken som
man födts hit i världen. —0f-C0aI, se
mineral charchoal. —Of-peaH, s.
pärlemor. —of-thyme, s. bot. backtimjan
(Thymus Serpyllum). >v-queen, se queen
-mother. ~’s-help, s. fruntimmer som
hjälper frun i huset med barnens
tillsyn, »bonne». —Spot, s. med. moderfläck
(födelsemärke). —StOne, 5. min. moderklyft.

—tongue, s. modersmål; moderspråk,

stamspråk hvarifrån ett annat härstammar. ~

-Wit, s. godt naturligt förstånd; medfödd
kvickhet, fyndighet. ~W0rt, s. bot.
hjärt-stilla, lejonsvans (Leonurus Cardiaca).
/vhood, -hud, s. mödraskap; mödrakall.
~ing, -ing, prt.; s. moderlig vård; prov.
besök hos slägtingar vid midfastan (to
go a oj). ~leSS, -lës, a. moderlös. ~ly,
-li, a. moderlig; moders-; vördig som
en matrona; ad. moderligt,
mother, mådh’ur, 2. s. tjockt afsatt slem i

vätskor (t. ex. vinättika), bottensats; vn. sätta
bottensats, tjockna om vätskor. —ley, ~

-lie, —liquor, —water, s. kem. tekn.
moderlut. <"vS, -Z, S. pl. se föreg, ^y, ’1, a,
tjock om vätska, grumlig, slemmig,
mothy, moth’i, a. full af mal, maläten.
motific)|c,motif’ik, a. rörelseframbringande.
motile, mo’til, a. egande omedveten
själf-rörelse. motility, -’iti, s. omedveten
själf-rörelse.

motion, mo’sjun, s. rörelse i aiimht;
rörelseförmåga; tempo i exercis o. d.; sätt att
röra sig, hållning, gång äfv. mek.;
till-skyndelse, inre drift, böjelse; motion,
an-dragande, väckande af fråga,
hemställan, förslag inför domstol, i en rådplägande
församling (t. ex. parlamentet) (for, 0111 ngt som
bör framläggas el. göras ; to, att) ; mek. äfv.
konkret gång (t. ex. i ur); styrmekanism; med.
stolgång; va. gifva ngn tecken, vinka åt;
motionera om )fC; vn. gifva tecken, vinka
(to, till, åt, jfr ex.); motionera )j<, jfr move;
a oj is (agreed ei.) carried, mots, lost (ei.
negatived), en motion bifallés, afslås;
oj for candles, (eg. »motion om inbärande
af ljus») faktiskt andragande blott till
formen för att afbryta behandlingen af en
fråga; how are your ojS? med. se motsv.
under bowel; to carry a oj, genomdrifva
ett förslag, få ett förslag igenom; to
make a oj, väcka förslag ei. motion (for,
om; to, om att); to second (support) a
oj, understödja ett yrkande, instämma i
en motion; in oj, i rörelse; to put (ei.
set) in oj, sätta i rörelse, sätta i gång;
notice of ~ (for introducing [ei. for
leave to bring in\ a bill), pari. anmälan

<*>: note, b\ do, 6: nor, t: not, i\: tube, å: tub, u: bull, tli: thing, dh: this, w: will, z: has.

Eng el sic-svensk ordbok. 54

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0855.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free