- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
852

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mounting ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mounting

P Talspråk. 852 P Lågt språk.

inoutfafui

stigning; uppsättning, iscensättning;
montering äfv. konkr. : ram, beslag,
infattning o. d.; Utstyrsel i allmht.
mountlet mau’ntlet, s. poet. litet bärg.
mourn, m6rn, morn, vn. klaga, gråta, sörja
(at, for, over, öfver); bära sorgdrägt,
hafva sorg (for, efter); va. sörja öfver,
begråta; sörja en afliden. ~er, -ur, s. en
som sörjer etc.; en sörjande, en som bär
(har) sorg efter en afliden; en som deltager
i ett sorgtåg; chief förnämste
sörjande, en som går (först) i »sorgen» i en
likprocession; mock ~s, lejdt likfölje, »lejda
gråterskor». ~ful, -ful, a. klagande,
sorg-(music, etc.); beklaglig (death, dödsfall),
sorglig, bedröflig; dyster, hemsk.
~ful-ness, -fulnës, s. bedröfvelse, sorg;
sorglighet, uttryck ei. utseende vitnande om
sorg. <x,ing, -ing, prt.; a. uttryckande
sorg, sorg-; s. sorg; sorgdrägt; deep
(first, full) o*, djup sorg(drägt); half
(second, gray) half sorg; a full suit
of f^,, fullständig djup sorgdrägt; P två
»blåa ögon»; to luear (be in) for ...,
bära sorg efter ...; his death has brought
(placed) this family into (in) >v, ... bragt
sorg inom denna familj, sänkt... i sorg;
to go (get) into to put on anlägga
sorgdrägt (for, efter); to go out of
aflägga sorgen. ^ing-COaCh, s. sorgvagn

för deltagare i ett likfölje. sv/ing-dOV6, 5. zool.

en amerikansk dufva (Columba
caroli-nensis). ^ing-piece, s. tafla (wid) med
sorgemblem (grafvård o. d.). ~ing-pin, s.
svart knappnål, ^ing-reglet, s. boktr,
linie för sorgkanter, ^ing-ring, s. ring
buren till minne af en afliden. ~ing
-suit, s. sorgdrägt, ^ing-veil, s. sorgslöja
(»smäck och gravör»), ’ving-weeds, s.pl.
enkas sorgdrägt. ~ing-wid0w, s. bot. brun
geranium (Geranium phæum).
mouse, maus, s. (pl. mice, mis) zool. råtta, mus
(Mus); sjö. mus (knut, knöl på ett tåg); si. blånad
o. svullnad af ett slag: se vid. buttock; va. o.
vn. (mauz) lura (på och fånga råttor); sjö.
(fast)surra, musa; it was a case of a man
or a det gälde (ei. »våga») vinna eller
tappa; se vid. mice. ~-bane, s. bot. en art
stormhatt (Aconitum myoctonum). ~
-buttOCk, s. bakersta delen af
ländstyc-ket på nötkreatur, ^-coloured, ~-dun,
a. musblack (t. ex. om hästar). ~-ear, S. bot.
hökfibla (Hieracium Pilosella); äfv.
hönsarv (Cerastium vulgatum) m. a. ~-hawk,
s. zool. ormvråk (Buteo vulgaris). ~-hole,
s. råtthål. ~-hunt,råttjagt; råttjägare
†. ~-piece, se r^-buttock. rv-Sight, s.
närsynthet. "w-tail, s. bot. musrumpa
(Myo-surus minimus). ~-th0rn, S. bot. en art

klint (Centaurea myacanthe). ~-trap, s.
råttfälla; va. fånga råttor. ~r, -år, s.
rått-jägare i aiimht, särsk. god råttkatt. mOUSie,
-zi, S. liten råtta som smeknamn. mOUSilig,
-zing, prt.; a. råttfångande; smygande,
lurande; s. sjö. råttfångst; mus(ning).
mousseiine, fr-, mosle’n, se muslin.
mOUStache, fr-, mosta’sj, se mustache.

-t, a. mustascherad.
mOUth, mauth, s. mun; nos; mynning, tiål,
öppning; in-(ut)gång, inlopp; munstycke

(på blåsinstrument, jfr n»-piece); bild. stämma,

röst; talman, språkrör bild.; P skrikare,
skräflare; lipande, grimas, ful min, jfr
mowe; va. (maudh) (i aiim. göra ngt med
munnen :) hugga efter med munnen,
nafsa tag i; tugga, slita †; uttala med
tillgjordt grof röst (äfv. med out);
»predika», »deklamera» i tadi. bet.; skymfa,
okväda)|C; vn. (maudh) »bruka munnen»;
tala högt, skrika, »deklamera», jfr va.;
»skälla» (at, på); kyssas †, »munnas»;
grimasera, lipa; a smooth bild. en hal
tunga; sweet läckergom; to give eg.
om hundar ge hals; (med to) uttrycka, yttra;
to have a foul »vara ful i mun», föra
ohöfviskt (ei. skymfande) språk; om en
häst vara styfmynt; to make (a ~ ei.)
göra grimaser, lipa (at, åt); to stop the
~ of, tysta munnen på; I have (heard) it
from his jag har det af hans mun (har
hört det af hnm); ...is constantly in (ei.
hardly ever out of) his ...bär han
ständigt på läpparna ei. för i munnen;
to be down in the vara nedslagen,
modstulen, »hänga läpp»; to get into
everybody’s ^, komma i hvars mans
mun; (the passage is) put into the ~ oj
..., lagd i munnen på ...; corner of the
mungipa; by rvord of "v, muntligen;
to laugh on the wrong side of the ~ F,
»lipa», »grina», gråta; se äfv. ex. under
heart; out of the abundance of the heart,
the ~ speaketh, ordspr. hvaraf hjärtat fullt
är, därom talar munnen; (to take smthg)
to the (taga ngt) invärtes, ^-friend †,
s. vän blott i orden, en som hycklar
vänskap. ^-glaSS, s. munspegel, ^-glue,
s. munlim. ~-made, a. gjord (blott) med
munnen; liggande blott i orden;
hycklad, falsk. ^vy-Organ, s. munharmonika.
~piece, s. munstycke på blåsinstrument, på
tobakspipa etc., cigarrmunstycke; munlag
i betsel; bild. »organ», »språkrör», »talman»
för andra, den SOm föl’ ett partis talan. sv>ed,
maudhd, pp. »deklamerad»; tuggad; a.
försedd med ... mun, mest i sms., s&rsk. om
hästar -mynt. ~er, mau’dhur, s. (jfr mouth,
v.) en som deklamerar tillgjordt. ^ful,

à: fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, 4: mete, è: met, åi her, i: fine, i: fin, f: fir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/0858.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free