Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - muster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
müsier
)js Mindre brukligt. 861 † Föråldradt.
muzzie-ioadei4
uppbåd, (för)samling, samlad hop,
samlad styrka; mil. mönsterrulla; hand. si.
prof; ~ into service, inmönstra; värfva
trupper; ~ out of service, af mönstra;
af-tacka, af skeda; ^ strong, inställa sig
manstark; up courage, uppbjuda (alt
sitt) mod, taga mod till sig; to pass
mil. defilera (before, för); undergå
mönstring, godkännas vid mönstring;
biid. blifva antagen, godkännas, gillas
(with, af); gå för sig, uthärda en närmare
granskning; to only pass nätt och
jämt kunna få passera. <v-b00k, ~-file,
~-roll, s. mönsterrulla. ~-master, s.
mönsterkommissarie,
mustiness, mus’tines, s. unkenhet,
möglighet; mögel,
musty, mus’ti, a. möglig, unken; surnad;
(luktande) instängd, täpt, kvalmig luft;
dufven äfv. biid.; fadd, förlegad,
mutability, mutabil’iti, s. föränderlighet;
ostadighet, obeständighet,
mutable, mu’tabl, a. föränderlig;
obeständig, ostadig; ombytlig. *vneSS, -nes, s.
föränderlighet, ostadighet.
mutage, mu’tadj, s. hämmande (medelst
svafling) af jäsning i vinmust.
mutate(d), mu’tat(ed), a. förbytt is. filolog. :
förändrad genom omljud,
mutation, muta’sjun, s. förändring; filolog,
omljud.
mutch, mutj, s. Skoti. bindmössa,
mutchkin, mutj’kin, s. skoti. ett våtvarumått
(: en imperial pint).
mute †, mut, 1. va. se moult.
mute, mut, 2. vn. jagt. träcka om fåglar; s.
få-gelträck.
||IUte, mut, 3. a. stum; mållös; tigande,
tyst; s. en stum människa, dumbe; stum
person, teat, statist; stum åskådare;
be-grafningsentreprenörs tjänare; Turk. stum
evnuck; gram. stum bokstaf; muta, stum
konsonant (b, d, g; p, k, t); mus.
däm-mare på ett instrument. ~neSS, -nes, s.
stum-het; tysthet,
mutilate, mu’tilat, va. stympa, lemlästa;
vanställa ngt (t. ex. ett literärt arbete) genom
uteslutning; a. † (vani. -ed) stympad
arv. bot.; s. zool. däggdjur med fenlika
extremiteter. mutilation, -la’sjun, s.
stympning. mutilator, -ur, s. en som stympar,
mutilous †, -lus, a. se mutilate.
mutineer, mutinè’r, s. en soldat el. örlogsmatros
som gör myteri, upprorsstiftare,
upprorsman,
muting, mu’ting, s. jagt. fågelträck.
mutinous, mu’tintis, a. upprorisk,
uppstudsig. s^neSS, -nes, s. upproriskt tillstånd,
upprorsatide, uppstudsighet biand krigsfolk.
mutiny, mu’tini, s. myteri äfv. allm. o. bild., grof
insubordination, militärrevolt, uppror
biand krigsfolk; vn. göra myteri; to raise a
anstifta myteri; to break out into (actual)
(formligen, rent af) göra myteri (äfv.
rise in a (M)~-Act, s. parlamentsakt
som gifver legal grund åt de af
regeringen utfärdade krigsartiklarna och genom
hvars årliga förnyande (tillika med det årliga anslaget
till försvaret) regeringen sättes i stånd att. hålla en
stående här (hvilket eljes strider mot den engelska
grundlagen).
mutism, mu’tizm, s. stumhet, frånvaro af
språk(förmåga).
mutter, mut’år, vn. muttra, mumla (to one’s
self,för sig själf; between one’s teeth,
mellan tänderna); knota, knorra; mullra; va.
frammumla; s. mummel; knot. ~er, -ur,
s. en som mumlar etc. ~ing, -ing, prt.; s.
mumlande, singly, -ingli, ad. mumlande,
knotande.
mutton, mut’n, s. fårkött; får†; lättfärdig
kvinna †; will you take ~ with us? vill
du äta en tarflig hvardagsmiddag hos
oss? roast o», får-(lam)stek. ^-Candle, s.
talgljus. ~-Chop, s. lamkotlett; stekt
hammelskifva, lamkarbonad. ^-Cutlet,
s. lamkotlett; ~ lohiskers, runda
polisonger. ~-fist, s. F röd, svullen hand. ~
-ham, s. rökt, salt fårlår. ~-head†, s. biid.
fårskalle, dumhufvud. flight, s. F se ~
-candle. ~-roaSt, s. lamstek. -i, a.
liknande (ei. bestående af) fårkött, får-,
mutty-pal, mut’ipal, s. gummi utsippradt
från Ailanthus Malabaricus.
mutual, mu’tual, a. ömsesidig; inbördes;
gemensam (friend etc.); the (M)**
Admiration Society, »sällskapet för inbördes
beundran»; the (M)<^> Aid Society,
sällskapet för inbördes understöd; <n>
instruction, se monitorial instruction; ~
testament, jur. inbördes testamente. ~ity,
-’iti, s. ömsesidighet.
mutuary, mu’tuari, s. jur. en som lånar
lösegendom att återställas »in natura»,
mu-tuation †, -a’sjun, s. lånande,
mutule, mu’tul, s. byg. fyrkantigt, orneradt
bjälk-hufvud, mutul i doriska ordningen. ’X/U, -Q,
a. försedd med mutuler.
mux, mules, s. prov. smuts, lort; va. prov.
skämma bort, fördärfva. -i, a. prov.
smutsig, lortig.
muzzle, muz’1, s. mule, nos, tryne; P mun,
trut; nosgrimma; munkorg; kanon- etc.
mynning; va. sätta nosgrimma ei.
munkorg på (: put a ~ on) F äfv. biid.; F slicka,
pussa )j<; vn. nosa, vädra, snoka; a. i sms.
mynnings- (is. angående gevär o. d.).
~-load-er, s. mynningsladdare (: —loading gun).
<!>: note, b-, do, è: nor, 6: not, à: tube, å: tub, å: bull, th: thirig, dh: this, vv: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
