Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - narrowly ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
narrowly
r Talspråk. S66 P Lågt språk.
natrolite
mig, det var -»på vippen» att jag blifvit
träffad; he loolcs too ~ into things, han
är för noggrann, nogräknad
(småaktig). ~ness, -nès, s. trånghet, smalhet;
trångt, utrymme; inskränkthet;
knapphet; knappa omständigheter, fattigdom;
biid. (: ~ of heart, of mind)^
trånghjärten-het, småsinthet.
narthex, lat., eg. gr., nä rthëks, s. byg.
narthex; med. receptformulär(bok); bot. se
ferula.
narw(h)al, nå’rwal, afv. ~e, -wäl, s. zool.
narhval (Monodon monoceros).
nary, na’rl, a. Am. P (f. never (a)) aldrig (en),
ingen (arv. : ~ a); ~ a bit, aldrig ett
»sock».
nasal, na’zal, a. hörande till näsan, näs-;
gram. nasal; s. gram. näsljud; med.
läkemedel som verkar genom näsan, jfr
er-rhine; förr i rustning nässkydd. ~ity, -’lti,
s. gram. nasalitet, nasalt uttal. ~ize, -iz,
va. nasalisera, göra nasal; uttala gnm
näsan; vn. tala genom näsan,
nascency, nas’ensi, s. alstring; uppkomst,
upprinnelse,
nascent, nas’ent, a. i sin födsel,
uppkommande; uppspirande, groende,
tillväxande; kem. på Väg att utvecklas (gas),
naseberry, nà’zbëri, se sapodilla.
nash, nasj, a. prov. styf, stel; kylig, kall.
nasiform, na’ziform, a. näsformad.
nastily, nåstiii, ad. af nasty, nastiness,
-nès, s. smutsighet ärv. biid.; snuskighet;
snusk, orenlighet,
nasturtion, naste’rsjun, nasturtium, -sjium,
s. bot. skölding, indiansk krasse
(Tropæ-olum majus).
nasty, na’sti, a. smutsig äfv. biid. :
oanständig, otuktig; snuskig, lortig, snaskig;
vidrig, vämjelig; otäck, stygg, elak (t. ex.
om bam; biid. äfv. cold, fall, weather o. d.);
is. Am. si. »svinaktig», kitslig, nedrig; you
~ creature (thing) F, din otäcking, din
stygger.
natal, na’tal, a. födelse- (day, dag; place,
ort). ~itial †, -isj’al, ~itiOUS †, -isj’us, a.
hörande till börd, födelse, ei. födelsedag;
astrol. nativitets-,
natant, nå’tånt, a. bot. (om blad etc.), ber. (om fisk)
simmande, natation, nata’sjun, s.
simning, simmande, natatorial, -tato’rial,
a. lämpad för simning, sim-(bird,
fågel). natatory, nà/tåturi, a. underlättande
simning, sim-(or<jrans); bladder,
simblåsa.
natch, nåtj, s. korsrygg, länd på nötkreatur,
nathless †, nå’thlés, nath’les, ad. poet. se
nevertheless, nathmore †, -mèr, ad. lika
så litet.
nation, na’sjun, 1. prov. o. Am. p (förmildring för
damnation) s. sakramenskad hop; a. ei.
ad. förbaskad(t) (mycken, många),
nation, na’sjun, 2. s. nation, folk(slag).
national, nasj’unal, a. nationel, tillhörande,
utmärkande en nation; fosterländsk,
patriotisk; national-, allmän (för hela
folket), folk-, stundom : stats-(church etc.);
(the) ~ anthem, folksång(en) (i Engi. »God
save the Queen (King)?); ~ debt,
statsskuld; ~ economy, nationalekonomi; ~
~ guard, nationalgarde i Frankrike etc.;
~ school, allmän friskola, folkskola; ~
town, födelsestad; the ~ ivill, nationens
vilja, folkviljan. ~ism, -izm, s. nationel
(språk)egendomlighet; poiit. nationalism
(fordran af politiskt oberoende : det nationela
partiets [i IrlandJ program). ~iSt, -1st, polit.
medlem af det nationela partiet, anhängare
af nationelt oberoende (an Irish
~ity, -’lti, s. nationalitet (äfv. konkret :
nation); folkkaraktär; fosterländskhet;
nationel existens, nationelt oberoende,
^ization, -izà’sjün, s. naturalisering,
införlifvande med ett folk. ~ize, -iz, va.
naturalisera; göra nationel, införlifva
med ett folk. ~neSS, -nës. se ~ism o.^ity.
native, na’tiv, a. medfödd; naturlig (ej
konstgjord); ursprunglig (ej förvärfvad); börds-,
födelse-; foster-, fädernes-; inhemsk;
infödd; min. naturlig, gedigen; s.
inföding; djur af inhemsk (»bond»)ras; ostron
uppdraget i »park» (: ~ oyster); ~
country, fosterland; ~ forest, urskog;
the 8th ~ (regiment of) infantry, 8:de
infödda infanteriregimentet (d. ä. hvars
soldater tillhöra den infödda befolkningen i ngn viss
koloni, t. ex. Indien); ~ language, ~ tongue,
modersmål; ~ place, födelseort; ~
produce, landets egna produkter; ~ soil,
fosterjord; a plant ~ of America, växt
som växer vild (som är hemma) i A.;
a ~ of Stockholm (of Sioeden), ett
Stockholmsbarn, infödd stockholmare
(svensk); to return to ~ dust, vända åter
till det stoft hvaraf man är kommen,
nativism, -izm, s. (nyare Am.) gynnande af
det inhemska i mots, till invandrare.
nativity, nativ’iti, s. födelse, börd;
födelseort (: place of one’s ~); födelsedag,
-stund; astrol, nativitet; the (N)^, särsk.
Kristi födelsedag (25 dec.); äfv. rom. kat.
jungfru Marias födelsedag (8 sept.);
Johannes Döparens födelsedag (24 juni); to
cast a fxj, ställa (ngns) horoskop.
natka, nåt’kå, s. zool. ett slags törnskata (jfr
shrike).
natrium, na’trium, se sodium, natrolite, -r6-
lit, s. natrolit dets. s. mesotype.
A: fate, à: far, å: fall, à: fat, 4: fast, è: mete, è: rået, l: lier, i: fine 1: fin, { fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
