Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - news ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
neglect
F Talspråk. 876 P Lågt språk.
Nemean
with you : hvad har du för nytt att tala
om?); a piece of en nyhet. ~boy, 5.
tidningspojke (-bud ei. kolportör). ~
-letter, s. tryckt privat-korrespondens
(tryckt veckobref med njheter till landsorten, förr än
tidningar voro brukliga, is. på Karl II:s tid).
man, s. tidningsman (journalist); se vid.
^-vender; se äfv. raij. ^monger, s.
nyhets-krämare, en som springer med skvaller,
’vpaper, s. tidning (blad); ~ reporter,
tidningsreferent. ~room, s.
tidnings(läse)-rum. ^-vender, s. tidningskolportör.
lösnummerförsäljare. ~-writer, s.
privatkorrespondent (författare af letters, s. d. o.).
~y, -i, a. F full af nyheter,
newt, nüt, 5. zool. vattenödla (Triton); the
great loater ~ (ei. the warty, ei. crested
stora vattenödlan (Triton cristatus);
the common smooth mindre
vattenödlan (Triton ei. Lissotriton punctatus).
Newton’s disc, nu’tnz disk, s. optik. Newtons
färgskifva. Newtonian, -to’nian, a.
new-tonsk, tillhörande Newton; s. lärjunge
(efterföljare) af Newton.
nexible,nèks’ibl, a. som kan sammanknytas,
next, nèkst, a. (eg. superi, af nigh) näst,
närmast i rum, tid, ordning, rang, värde {to, till,
efter); nästkommande, instundande,
föl-jande; ad. närmast, näst särsk. framför adj.,
jfr ex.; här-(ei. där)näst, här-(ei. där)på i
tid, därefter, nästa gång, jfr ex.; prep.
(i st. f. ~ to, jfr ned. ex.); nästa man!
följande! ~ door, se under d.; äfv. strax
bredvid, näst intill; ~ friend, of hin
(el. kindred), närmaste slägting; ~ heir,
närmaste (presumptiv) arfvinge; ^ month
(morning, week, etc.), nästa (instundande)
månad etc.; äfv. månaden etc. därpå,
följande månad etc. (äfv. the ~ m. etc.); the
~ ... but one, den »nästnästa», den andra
i ordningen härifrån (el. därifrån) räknadt; the
~ best thing to ... is, det näst bästa efter
... är, därnäst kommer i värde ...; the ~
great(est), den näst största; the ^ largest
lake (ei. the lake ~ in extent) to Wener
is ..., den efter Yenern näst största
sjön (den sjö som kommer näst efter V.
i storlek) är ...; for the ^ few days, de
därpå följande (de närmaste) dagarna,
några (få) da’r till (t. ex. dröjde ban kvar);
he was (the) äfv. han kom därnäst;
what hvad mer? än sedan? hvad
kommer se’n? (ofta : det fattades bara det!)
to consider (deliberate o. d.) what (to do)
öfvertänka hvad som är att göra
(sedan, därnäst), hvad man (nu) skall ta’
sig till; ~ to, näst intill, bredvid; näst
efter; näst; biid. nära nog (det samma
som); ... is ~ to my heart, ligger mig
närmast om hjärtat, är mig kärast; he
went into the ~ box to them, han gick in
i logen näst intill deras; ~ to impossible,
så godt som (nära på) omöjligt; ^ to
none (nothing), så godt som ingen
(ingenting); the gentleman ~ (to) me at table,
min närmaste bordsgranne; when you ~
come to town, när du kommer till sta’n
nästa gång.
nias, nl’as, s. se eyas; biid. »gröngöling»,
enfaldig (ung) människa,
nib, nib, s. (jfr neb) näbb; nabb, spets, udd,
särsk. på en penna o. d.; (stål)penna; utstående
handtag på ett lieskaft o. d.; tagg, hvasskanti gt
korn; va. förse med spets etc.; spetsa (till),
formera en penna; taga (bryta etc.) spetsen
af. ~ble, -1, va. knapra på, afgnaga,
afbita bit efter bit; om en fisk nappa efter betet,
nafsa efter; si. nappa tag i, få fatt i;
biid. hacka på, häckla, kritisera småsaker;
vn. gnaga, knapra (at, på); nappa (at,
efter); biid. häckla (med at, jfr va.); s.
litet bett; napp; at the bait, bild. nappa
på kroken. ~bler, -lur, s. en som
nappar etc.; häcklare, kritikast. ^blilig, -ling,
prt.; s. knaprande, (af)gnagande;
nafsande; hackande, häcklande.
Nicaragua wood, nlkårå’gwå wud, s.
fembock, röd bresilja.
nice, nis, a. fin i flere bet. (tint, tissue) is. :
läcker, delikat, välsmakande; noga,
noggrann (kräfvande noggrannhet, el. gjord med
noggrannhet) äfv. om personer, is. : altför
nogräknad (about, i fråga om), kritisk,
granntyckt, svår att göra till lags, kinkig,
kräsen; begåfvad med, vitnande om ei.
kräfvande urskilning, noggrant omdöme,
fin smak ei. takt; F is. biand fruntimmer
angenäm (i många skiftningar), Vacker dag, väder,
predikan etc., »SÖt» flicka, hygglig karl, ofta iron.,
treflig tillställning, utflykt etc., skön brasa étc.;
nätt, näpen; ~ difference, ~ distinction,
hårfin skilnad, hårklyfveri; ~
experiment, experiment kräfvande mycken
noggrannhet; what a ~ man! hvilken
präktig karl! ofta iron, jo, det är en »skön
herre»! you are a ~ fellow (ei. one), jo,
du är just en riktig en (en »skön gosse»);
to do ~ F, må bra; jfr vid. point, question,
time. ~ly, -li, ad. noga; F vackert, väl,
bra, skickligt; smakfullt, trefligt.
Nicene, ni’sen, –’, a. från Nicæa, Nicensk;
~ creed, Nicenska trosbekännelsen,
niceness, ni’snes, s. (jfr nice) finhet etc.
nicery -süri, 5. öfverdrifven, tillgjord
finhet, nicety, -ti, s. finhet; läckerhet;
noggrannhet, skärpa i uppfattning etc.;
kräsenhet; fin smak, takt(fullhet); ngt fint,
utsökt, delikatess (is. i pl. : -ties, -z);
k: fate, å: far, a: fall, a: fat, å: fast, è: mete, è: met, è: her, i: fine, i: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
