Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nod ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nod
X Mindre brukligt. m † Föråldradt.
noile prosequi
nod, nod, 5. nick (of the head, på, med
hufvudet), nickning; i aiim. liten (hastig)
böjning af toppen af ngt, lutning; biid. tecken,
vink, bud, befallning; vn. nicka (at, åt :
hälsa på; to, åt : teckna åt ngn, to do s.
th.); särsk. nicka till af sömnighet, i sömn :
»sitta och nicka»; luta med öfverdeien; böja
sig ss. gräset för vinden, vaja; va. nicka med
hufvudet, böja toppen; med en nick
tillkännagifva, (till)nicka (approbation, assent,
bifall, sitt gillande); vinka; ~ of assent,
assenting oj, bifallsnick; to give a oj (äfv.
med at, to), se vn.; to be at a person’s
stå färdig att lyda på minsta vink af ngn;
to have at one’s ~ (jfr föreg, ex.), hafva att
befalla (förfoga) öfver; the land of oj,
skämts. »Jon Blunds rike»; to beckon with
a oj, med en nick gifva ngn tecken att
nalkas; ~ off, »nicka till», slumra in.
nodal, no’dal, a. af node; oj point, akust.
svängningsknut på en sträng, nodated,
-dated, a. naturv. knutig, försedd med knutar
(knölar).
nodder, nod’ur, s. en som nickar (särsk. af
sömnighet) el. vinkar, nodding, -ing, prt. (at
nod); a. nickande, böjande sig (öfverdeien),
lutande hit och dit; bot. nedhängande; s.
nickande; lutning; inslumrande; a oj
acquaintance, en som man hälsar på men
ej närmare umgås med, »hattbekantskap»; a
oj cornfield, ett böljande sädesfält; ^
plumes (feathers), vajande plymer,
noddle, nod’l, s. F skämts, hufvud; nacke †:
cracked in the o>, smått förryckt,
noddy, n6d’i, s. dummerjöns, tok, stolle;
zool. en fågel (AnoUS stolida); ett kortspel
(: cribbage) †; ett mindre, tvåhjuligt
åkdon.
node, nod, S. knöl, knut äfv. bild. i ett
skådespel o. d.; bot. ledknut; mat. astron, nodus,
nod; mod. giktknöl, ledknöl; med. hård
svullnad; veter. öfverben; akust. se nodal
point; oj of a dial, hål i solursvisare
(gnomon, säjare). nodical, nod’ikal, a.
af föreg. is. astron. nodose, -o’s, a., knölig,
knutig; äfv. wid. : invecklad, nodosity,
-dos’iti, s. knutighet, knölighet; knut,
knöl, hård uppsvällning; wid. kvistig
(invecklad) beskaffenhet; biid. knotighet,
hårdhet, nodous, -’us, a. jfr nodose o. följ.
nodular, nod’ulur, a. hörande till, ei. i form
af en knut ei. knöl (jfr. nodule).
nodule, nod’ul, s. liten knut ei. knöl, klimp;
geoi. bärg. njure. -d, a. försedd med
små knölar ei. knutar, nodulose, -os,
nO-dulous, -us, a. bot. småknölig.
noel †, nö’èl, se nowel.
noes, n6z, pl. af no, s.
noetic(al), niet’ik(al), a. m. förnufts-.
nog, nog, s. tränagel, träbult särsk. skeppsbyg.
i foten af en stapelstötta; trästycke inmuradt
i en vägg till trävirkets fästande ; gruf.
stämpel; se vid. ojgin; va. fylla med murverk,
jfr oj g ing; skeppsbyg. fästa med en
tränagel, fastnagla en stapelstötta. ~gin, "111, S.
liten trä-mugg, dryckesskål af trä, »kosa»;
ett mått dets. som : gill; starköl, "wging, -ing,
s. byg. murverk mellan träresning,
fackverk; skeppsbyg. fastnagling af en stapelstötta.
^ging-piece, s. byg. regel, vågrät bjälke
inpassad i fackverk,
nohow, no’hau, ad. ingalunda, på intet
vis; F ur humör, förstämd, »förstörd» (to
lOOk Oj).
noils, nojlz, s. pl. ulltottar ss. affall vid ulls
kamning.
noise, nojz, S. ljud, läte is. starkt o. oredigt,
obehagligt buller, dån, larm; (o)väsen (jfr ex.),
tumult, »spektakel»; stim, stoj, skrän,
högljudt tal af många, käbbel, gräl; vn.
bullra, larma, stimma (etc., jfr s.); va.
utskrika, utbasuna ett rykte (äfv. med abroad):
oroa med buller †; hold that oj! håll
tyst (där borta)! håll munnen! to keep a
great väsnas (stimma etc.) förfärligt;
to make a oj, göra buller, väsen, larma
äfv. biid. : gräla (about, öfver; at, with, på);
(äfv. med in the world, ei. d.) »göra väsen
af sig», väcka stort uppseende, —maker,
5. bråkmakare, jfr noisy fellow. ~ful †,
-ful, a. bullersam. ~lesS, -lës, a. utan
buller, ljudlös; tyst, stilla. ~lessness,
-lësnës, s. ljudlöshet; tystnad, stillhet,
noisily, -ill, ad. bullersamt, med buller;
larmande; med hög röst. noisiness,
-Inës, s. bullersamhet,högljuddhet; larm,
oväsen, skrän, stoj.
noisome, noj’sum, a. skadlig, ohälsosam,
osund, giftig; stinkande; motbjudande,
vämjelig. ~neSS, -nës, s. skadlighet,
ohälsosamhet; vidrighet, vämjelighet;
vidrig lukt, stank,
noisy, noj’zi, a. bullersam, stojande,
bullrande, arv. : full af buller (the oj town);
larmande (the ~ crowd); högljudd;
högröstad; a oj fellow, skrikhals, skränare,
grälmakare; to be oj, stimma, väsnas.
Nokes, se John a’ Nokes.
noli-me-tangere, oat.: »rör mig icke») nö’i!më-
tåndjurë, s. bot. springkorn (Impatiens n.
m. t.) m. a.; med. ansigtskräfta (Lupus),
nolition >f<, n6lisj’un, s. ni. teol. icke-viljande,
viljans motstånd,
noll †, nol, s. se noddle.
Noll, nol, äfv. ~y, -i, s. pr. F förk. t. Oliver;
Old o>, Oliver Cromwell.
nolle prosequi, (lat. : »icke vilja fullfölja») nol’e
pros’ekwi, jur. s. afstående från käi-omål.
<*>: note, b\ do, 6: nor, t: not, i\: tube, å: tub, u: bull, tli: thing, dh: this, w: will, z: has.
Eng el sic-svensk ordbok. 54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
