Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - parochial ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
parochial
>j< Mindre brukligt. 955 † Föråldradt.
part
församlings-; ~ church, register etc., se
sms. under parish; <v politician,
bypolitiker; ~ relief, sockenbjälp,
fattigvårds-understöd. -iz, va. indela i sock-
nar. ojy, -i, ad. sockenvis.
parochian †, paro’kian, a. se föreg, a.; s.
parishioner.
parodic(al), parod’ik(al), a. parodisk,
parodierande. parodist, -’-dist, s.
parodi-ker, parodiförfattare, parody, -’-di, s.
parodi (on, på); va. parodiera,
paroket, par’oket, se paroquet.
parol, par’ol,-ro’l,.f.jur. ord, muntlig
förklaring; muntlig förhandling; a. muntlig
(agreement, evidence); ~ arrest,
häktning på grund af muntlig order. ~e, fr.,
-ro’1, S. se föreg.; mil. hedersord, is. en fånges
frigifvande (frihet) på hedersord; mil.
paroll, fältrop; on på hedersord;
bunden af sitt ord.
paronomasia, gr-, paronoma’zjia, s. ret.
pa-ronomasi, ljudlikhet; ordlek,
parono-mastic(al), -mas’tik(åi), a. af föreg,
paro-masi, -noin’asi, se paronomasia.
paronym, äfv. ~e, par’onim, s. beslägtadt
ei. likljudande ord. ~0US, -on’imüs, a.
beslägtad ei. likljudande om ord. ~y,
-on’-lmi, s. egenskap att vara **ous.
paroquet, par’oket, s. zool. ett slags liten
papegoja (Palæornis).
parotid, parot’id, a. hörande till
spottkör-teln; S. (äfv. parotis, gr., -o’tis) anat.
Spott-körtel. parotitis, -tl’tis, s. med.
inflammation i spottkörteln (örmandlarna), jfr
mumps.
paroxysm, par’oksizm, 5. med. paroxysm,
häftigt anfall (äfv. biid. : ~ of despair o. d.).
~al, -’al, a. med anlag för paroxysmer;
konvulsivisk gråt etc.
parquet, fr., pårkët’, S. parkett på en teater; se
äfv. **ry. ~age, adj, se ~ed, ëd,
a. parketterad, inlagd om golf. ~ry, -’-ri,
s. parkettering, inlagdt träarbete (för golf
o. d., jfr marquetry). ~te, fr., se parquet.
parr, par, S. ung lax (till omkr. slutet af andra
året); lok. unghare,
parrakeet, par’aket, se paroquet.
parral, par’al, parrel, -rël, 5. sjö. rack på en
rå. ~-rib, s. rackskifva. ~-rope, s.
rack-tåg, -löpare. ~-truck, s. rackklot. ~
-truSS, s. racktalja.
parricidal, parisi’dal, a. (jfr följ.) hörande
till (innebärande) fadermord;
fadermör-dande. parricide, -’-sid, s. fader- (ei.
moder)mördare; landsförrädare;
fadermord (bäri inbegripes äfv. [jur.] mord på regent,
nära anhörig el. annan som man är skyldig vördnad).
parrot, par’ut, s. zool. papegoja (Psittacus),
ary. biid.; se via. ; va. pladdra efter
en annans ord, tanklöst eftersäga. ~-C0al,
s. skoti. ett slags sprakande stenkol (dets.
som cannel-coal). ^-fish, s. zool.
papegoj-fisk (en tropisk fisk med lysande färger, Scarus).
~ry,-ri,s. papegojaktighet, -väsen;
slafvisk härmning.
parry, par’i, va. fäkt. parera; afvärja,
undvika.
parse, pars, va. gram. resolvera, analysera.
Parsee, pa’rse, –’, s. parser, eldsdyrkare.;
~ism, -izm, s. parsernas religion,
eldsdyrkan.
parser, pa’rsur, s. en som grammatiskt
analyserar ei. resolverar,
parsimonious, parsimo’nius, a. sparsam,
snål, knusslig, njugg; äfv. om saker
sparsam, knapp. ~ness, -nès, s. sparsamhet,
jfr följ. parsimony, -’-muni, s.
sparsamhet, vani.: snålhet, knusslighet, njugghet.
parsing, pa’rsing, prt. af parse; s.
grammatisk analys, resolvering.
parsley, pa’rsli, s. bot. persilja
(Petrose-linum).
parsnep, pa’rsnep, parsnip, -nip, s. bot.
pai-sternacka (Pastinaca); common (ei.
garden) P. sativa.
parson,pa’rsn, s. kyrkoherde, pastor:
prestman) äfv. med ringaktning; S hell,
prest-klocka fore sammanringningen. ~’S-nOSe, S. F
»prestnäsa» på fågel. ~age, -adj, s.
pastorsboställe (hus o. jord), prestgård (afv. ~
house); pastorat, prestgäll ur ekonomisk
synpunkt; pengar ei. skatt till pastorslön.
~isll, -lsj, a. prestaktig skämts, el. föraktl.
part, part, s. del, stycke, part (äfv. mat. jämn
part : aliquot (väsentlig, jfr
component, constituent, essential) beståndsdel,
led, lem; kant, håll, sida (jfr ned .pl. o. ex.);
parti i flere bet. (: ngns intresse, sak), äfv.
konst.; andel, lott (in, of, i); ngns särskilda
kall, värf, uppgift, roll teat. o. allm. bild.;
sjö. part af en talja, dukt af en tross; mus.
stämma; häfte af bok; pl. »håll», trakter,
område(n), kvarter, distrikt; pl. (själs-)
gåfvor, begåfning, talanger; va. dela,
afdela (into, i); bena håret; utdela,
fördela (among, bland) † ei. bibi.; skilja (åt);
söndra; afskilja (from, från); kem. metall,
bärg. skeda metaller, afskilja (t. ex. silfver från
bly), (af)drifva; sjö. spränga kabel, förtöjning;
vn. dela, hafva, få del † ei. bibi.; skilja sig
(from, från; loith, vid, jfr vid. ex.), skiljas
i aiimht, jfr näst. bet., äfv. : taga afsked (af
hvarann); fara bort, afresa (for, till) †;
skiljas åt : gå åtskils (åt skilda håll,
hvar sin väg) ei. : öppna sig; gå sönder,
remna, gå i stycken, särsk. sjö. springa om
en ända etc.; sjö. råka i drift om fartyg, slita
sina förtöjningar (äfv. ~ from the anchor);
i>: note, è: do, o: nor, 6: not, à: tube, å: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
