Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - philister ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
philister
F Talspråk. 986 P Lägre språk.
phonotypë
philister, filis’t&r, s. si. (eg. vid tyska univ.)
kälkborgare, »bracka». Philistia, -tia, s.
pr. Filistéen; F sammanfattningen af alt
hvad kälkborgerligt ei. prosaiskt är.
Philistine, filis’tin, -’–, s. bibi. hist. filisté;
si. filister (förstockad prosaiker el. bildningsfiende),
kälkborgare, »bracka»; P polisbetjänt.
Philistinism, -izm, s. univ. F filister
aktig-het, kälkborgerlighet, »brackiotism».
philologer †, fiiél odjur, se philologist,
phi-lologic(al), -lèdj’ik(ål), a. filologisk,
phl-lologist, -djist, s. filolog, philology, -dji,
s. filologi, språkvetenskap, -studium,
philomath, fil’6måth, s. vetenskapsälskare;
en iärd. ~ic, -’ik, a. vetenskaplig,
lärdoms-; älskande lärdom. -l6m’åthi,
s. vetgirighet, kärlek till vetande,
philomel, fil’6mël, ~a, gr.. -mè’lå, s.
näktergal.
philopena, f!l6pe’nå, S. filipin (en lek; gåfva),
jfr flllipeen.
philoprogenitiveness, fii6prodjen’itivnes, s.
frenoi. kärlek till afkomma,
philosopher, fii6s’of 111*, S. filosof i alla bet.:
forskare, vetenskapsman (jfr philosophy);
game, en variation af schack;
stone, aikem. de vises sten; wool, förr
kem. >lana philosophica>, »nihilum album»
(zink-oxid i form af rök).
philosophic(al), filésofik(ål), a. filosofisk
i aiia sv. ordets bet., arv. (jfr philosophy)
naturvetenskaplig; fysikalisk (experiment,
instrument), ^ally, -ali, ad. filosofiskt;
afv. med en filosofs lugn.
philosophism, filos’ofizm, s. skenfilosofi,
falsk visdom, sofisteri,
philosophist, fii6s’6fist, 5. sofist. ~ic(al),
-’ik(al), a. sofistisk.
philosophize, fil6s’ofiz, vn. filosofera;
forska, räsonnera, göra undersökning
angående ngts väsen o. grund (upon, Öfver), ^r,
-år, s. en som filosoferar,
philosophy, filos’éfi, s. filosofi äfv.:
filosofiskt lugn, sans, besinning,
själfbeherskning, resignation; rationel vetenskap,
(betraktelse öfver) den rationela sidan
af ngt; skämts, ngts »väsen och begrepp» i
aiim.; äfv. (ren) estetik; äfv. särsk. naturlära;
fysik (natural scientific the ~ of
drawing-rooms, salongens estetik,
estetiska betraktelser öfver förmak; ^ of
mindj mental psykologi; äfv. se följ.;
metaphysic filosofi i eg. bet., metafysik.
philotechnie(al), filotëk’nik(ål), a. konst-
(ei. slöjd)älskande.
philter, fil’tur, s. kärleksdryck; va. blanda
med kärleksdryck; ingifva kärleksdryck,
phiz, fiz, s. (F skämts, förkortning
physiognomy) ansigte, fysionomi.
phlebology, flëb6l’6djl, s. läran om
blodådrorna.
phlebotomist, flebét’6mist, s. åderlåtare.
phlebotomize, -miz, va. åderlåta,
phlebotomy, -mi, s. åderlåtning,
phlegm, flèm, s. fysiol, slem; bild. tröghet,
flegma. ~atic, flegmat’ik, a. med.
slemmig, rik på slem; slemalstrande;
fleg-matisk, trögt temperament. ~on, fleg’mon,
s. med. inflammation (i cellväfnaden).
OnOUS, fleg’monus, a. jfr föreg. s.
phleme, se fleam.
phlogistic, fl6djis’tik, a. äldre kem. iiOglStlSK,
innehållande phlogiston, s. a» o.; med.
inflammerande. ~ate †, -àt, va. äldre kem. förena
med phlogiston (reducera), phlogiston,
-’ist6n, s. äldre kem. flogiston (ett slags
»bunden eld» som antogs finnas i alla brännbara kroppar).
phlox, floks, s. bot. floks.
phoca, iat., fo’kå, s. zool. säl. ~cean, -kà’-
sèan, s. zool. säldjur. ~l, -kål, a. säl-,
hörande till sälar.
phocine, fè’sin, a. hörande till skäldjuren.
Phoebus, lat., eg. gr., fe’bus, S. myt. Febus
Apollo; poet. solen.
Phoenician, se Phenician.
phænix, se phenix.
phonetic, f6nët’ik, «val, -ål, a. hörande till
språkljuden; fonetisk, ljudenlig
(characters, bokstäfver; spelling,
stafningssätt). ~ian, -tisj’ån, s. fonetiker. -s,
s. pl. fonetik; jfr phonology; äfv. se
phonics. phonetist, fon’etist, s. fonetiker, jfr
phonologist.
phonic, f<Wik, a. hörande till ljud,
akustisk. ~S, -s, s. pl. läran om ljud,
akustik; fonetik,
phonograph, fö’nogråf, s. ljudtecken i ljud-
skrift; fonograf, ljudskrifvare (instrument).
~er, -nog’råfur, s. fonograf,
ljudskrifvare (person). ~ic(al), -’ik(ål), a.
fono-grafisk. ~ist, -nog’råfist, s. fonograf,
jfr ~er. ~y, -n6g’råfi, s. läran om (ei.
beskrifning på) språkljuden; ljudskrift
(framställande i skrift af språkljuden, hvart o. ett
med sitt särskilda tecken); ett (Pitmans)
snabb-skrifningssystem grundadt på ljudskrift;
fonograf! (konsten att begagua en fonograf).
phonolite, fi’nolit, 5. min. fonolit (en art
fältspat).
phonologer,fèn6i’6djur, %e phonologist.
pho-nologic(al), -lod’jik(ål), a. hörande till
språkljudläran, fonologisk, jfr phonology.
phonologist, "djist, s. fonetiker, kännare
af språkljudläran, en som är hemma i
fonolögi. phonology, -dji, s. fonologi,
fonetik, läran om språkljuden,
phonotypë, fo’notip, s. typ, stil, tryckt
bokstaf framställande ett språkljud, phøno*
Li fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, ë: met, è: lier, 1: fine, l: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>