Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pipe-match ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pipe-match
$ Mindre brukligt. 997 † Föråldradt.
pisiform
^-match, s. »fidibus», lunta ei. d. att
tända pipan med. ~-machine, s.
tegel-rörsmaskin. ^-Office, 5. förr byrå i the
Exchequer, där the r^-roll förvarades.
~-privet, se »»-tree. ~-roll, s. förr ett
register i the Exchequer, ^-shank, s.
pipskaft. ~-snake, s. slang till tobakspipa.
^-socket, S. rörmuff. ~-Stap(p)le, Skoti.,
~-stem, ~-stick, ~-tube, 5. pipskaft. ~
-Stopper, s. pipstoppare. ~-tree, se lilac
o. mock-orange. ~-W0rk, 5. pipverk
(orgelpiporna). ~W0rt, 8. bot. Eriocaulon (en
gräs-artad växt). -d, a. genomborrad som
ett rör, rörformig; försedd med rör.
-år, s. en som piper, etc.; skrikande
barnunge; pipare, säckpipblåsare; zool. Trigla
lyra (en fisk); Cidaris papillata (en sjöborre);
to pay the ~ F, betala »fiolerna» (kalaset);
news, löst prat, tomt skvaller,
piperaceous, pipura’sjus, s. bot. hörande
till pepparslägtet (Piper), peppar- (tribe).
piperic, -per’ik, a. peppar- (acid).
piperidge, pip’uridj, s. bot. (arv. ~-tush) se
barberry; se vid. black-gum.
piperin(e), pip’urin, S. kern. piperill
(kristalliniskt ämne i peppar); cement af vulkanisk
aska.
pipette, fr., pipet’, s. pipett.
piping, pl’ping, prt. af pipe; a. pipande;
hvisslande, gnällande; sjuklig, svag,
matt, slapp; F sjudande wid., »som går
så det hviner efter», »(sju)sjungande»; $.
snörmakerigarnering, pipning,
gåffre-ring; rör kollekt., rörledning; bot.stickling;
~ hot, kokhet äfv. biid. ~-CrOW, s. zool.
Bapita tibicen (en härmfågel i Nja Syd-Wales).
~-irOn, s. pipnings-(gåffrerings)järn.
pipistrel, pipis’trel, s. zool. en art fladdermus
(Yespertilio pipistrella).
pipit, pip’it, s. zool. piplärka (Anthus).
pipkin, pip’kin, s. lergryta,
pippin, pip’in, S. pipping (ett slags äpple); jfr
äfv. horse-jockey. ~-face, s. rödlett, trindt
och glatt ansigte. ~faced, a. trind och
rödlett i ansigtet som ett vinteräpple.
pippul-tree, pip’ultrè, s. bot. indiskt
fikonträd (Ficus religiösa),
pipy, pi’pi, a. pipig, pipformig, rörformig,
piquancy, pe’kansi, s. skarp smak; skärpa;
egenskap att vara skarp, stickande ei.
pikant; pigghet. piquant, -ant, a.
stickande, skarp (t. ex. för tungan), äfv. biid. :
bitande, hvass; retande, pikant, pigg.
piqué, fr., pèk, s. förtrytelse, harm,
stuckenhet öfver en förolämpning, sårad Stolthet;
(of honour) ömtålighet i hederssaker;
hederskänsla (»point d’honneur»);
häftigt begär †; zool. se chigoe; i piquetspel
fördubbling af points; va. såra, förolämpa;
egga; reta; to have a ~ against, vara
förtörnad på; to take a ~ at, känna sig
stucken öfver; out of af ovilja
(förtrytelse) (to, mot, at, öfver); ^ one’s
self on, sätta sin ära i; yfvas öfver;
prima sig öfver, vilja anses ega en egenskap,
piqué, fr., pè’kå, s. piké (tyg). ~-work, s.
ett slags ytterst fin inläggning på snusdosor,
(visit)kortfodral etc.
piquet, pik’et, i. se picket.
piquet, piket’, 2. s. piquet (ett kortspel På tu
man hand).
piracy, pi’rasi, s. sjöröfveri; jur. ingrepp i
andras rättigheter ei. i privilegier (t. ex.
patent) särsk. eftertryck, tjuftryck (olofligt
aftäckande af en bok).
piragua, sp., pira’gwa, se pirogue.
pirate, pl’rat, s. en som begår piracy (jfr
d. o.); sjöröfvare, pirat; sjörövarfartyg;
eftertryckare, tjuftryckare; vn. begå
sjöröfveri etc. (]iv piracy)-, va. stjäla (genom
olofligt eftertryck), eftertryck a.
piratic(al), plrat’ik(al), a. sjöröfvar-;
röf-varaktig, tjufaktig; genom
privilegii-brott särsk. literär tjufnad (jfr piracy)
förvärfvad; ~ printer, eftertryckare.
pir!, pir], va. sno, tvinna,
pirn, pirn, S. spolrör, spole, äfv. med därå
uppspoladt garn; liten härfvel (t. ex. på
ett metspö).
pirogue, piro’g, S. pirog (kanot af en urhålkad
trädstam el. af två förenade kanoter); Am. Smal
färjbåt med två master o. svärd.
pirouette, fr., piroèt’, s. dansk. ridk. piruett;
vn. göra en piruett, piruettera, svänga
sig omkring på tårna,
pisang, pis’ang, s. pisang, jrr plantain.
piscary, pis’kari, s. jur. fiskerättighet på
annans vattenområde.
piscatorial, piskato’riai, piscatory,
piscator!, a. hörande till fiskare ei. till fiske,
fiske-, fiskeri-,
pisces, iat., pis’ez, s. pl. astron, zool. fiskarna,
piscicuitural, pisikurtiirål, a. fiskodlings-,
-utkläcknings-. pisciculture, -tur, s.
fiskodling. pisciculturist, -rist, .<?. fiskodlare,
pisciform, pis’iform, a. fiskform i g.
piscina, Iat., pis’ina, -l’na, s. kat.
sköljvat-tensbehållare bredvid altaret i en kyrka.
pis’ina], a. hörande till en ei. till en
fisk dam.
piscine, pis’in, a. hörande till fisk ei. till
fiskar, fisk-,
piscivorous, p!siv’orås, a. fiskätande,
pisé, fr., pèzà’, s. pisé, mur af stampad
lera.
pish, pisj, interj’. uttryck, förakt pysch! basj!
pytt! vn. uttrycka sitt förakt med ett
pisiform, pi’siform, a. naturv. ärtformig.
i: note, bi do, o: nor, o: not, à: tube, ft: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: lias.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
