Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pismire ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pismire
F Talspråk. 998 P Lågt språk.
pitch
pismire, pis’mir, s. (1.) zool. myraj (2.) lok.
besman.
pisolite, pi’solit, s. min. se peastone.
piSS, pis, vn. kasta sitt vatten: s. urin. —
-a-bed, s. P maskros, —burnt, fläckad
af urin; P urblekt (t. ex. om en peruk). —pot,
s. nattpotta.
pis(s)asphalt, pis’asfalt, —um, -’um, se
mineral tar.
pist, pist, se piste.
pistachio, sp., pista’sjo, s. (äfv. —-nut)
pista-cie (frukt af –tree, pistacia, -sjå, s. bot.
Pistacia vera),
pistacite, pis’tasit, 5. se epidote.
pistareen, pistare’n. s. ett gammalt spanskt
silfvermynt (ungef. : 75 ore),
piste, fr., pist, S. en hästs fotspål*.
pistil, pis’tii, 5. bot. pistill. —laceous, -a’sjus,
a. växande på en pistill; pistillartad, jfr
föij. —lary, -uri, a. hörande till en pistill,
pistill-, —låte, -ät, a. försedd med
(endast) pistill (o. inga ståndare). — liferous,
-lif’urus, a. se föreg.
pistol, pis’lul, s. pistol; va. o. vn. skjuta
med pistol, —-arm, s. pistolarmen. —
-bag, —-case, s. pistoihöister. —-butt, s.
pistoikoif. —-car(a)bine, s. pistol som
genom påsättning af en lös kolf
förvandlas till karbin. —-gallery, s.
skjutbana för pistolskjutning. —-Shot, s.
pistolskott; pistolhåll. —ade, fr., -àd, s.
pistolskott, —et †, -et, s. liten pistol,
puffert.
piStOle, pisto’l, S. guldmynt i åtsk. länder (t. ex.
Spanien, ungef. : 14,50 kr.).
piston, pis’tun, s. mek. piston, kolf, stämpel
i pump o. d. —-rod, s. pistonstång.
pit, pit, S. grop (naturligt cl. konstgjordt hål i marken
etc., sandgrop, vattengrop etc.), hål(a) ; grufhål,
schakt; bild. svalg, djup, graf, afgrund;
fallgrop; tupp-(ei. hund)fäktningsarena; teat,
parterr; fördjupning å kroppen («rm—,
s. d. o.; — of the stomach, maggrop); ärr,
koppärr; si. bröstficka; Am. hård
fruktkärna; va. lägga i en grop ei. håla; göra
gropar ei. hål i; märka med ärr; hetsa
eg. stridstuppar mot hvarann, bild. ställa upp
till strid ei. täflan (against, mot; ci. mot
hvarann), låta träda inom skrankorna;
the — of melancholy, mjältsjukans
afgrund; the — of salvation (F förmildrande f.
damnation), helvetet, afgrunden; we
cannot — our experience against theirs, vi
kunna ej sätta upp vår erfarenhet mot
deras; — one’s self against, träda inom
skrankorna och våga täfla mot, taga upp
striden mot. —-burning, —-charring, s.
kolning i grop. —-(burnt)-charcoal, s.
brännkol k olade i grop. — COal, s. sten-
kol. —fall, s. fallgrop, biid. fälla, —-fish,
S. zool. Periophthalmus (fisk i Ind. oceanen
som kan draga in sina ögon). –frame, s.
förtimring i stenkolsschakt. —-furnace, s.
bärg. schaktugn. —man, 5. planksågare
(den som står under stocken); vefstake i en såg,
äfv. stundom å en annan maskin ; grufarbetare;
i aum. arbetare i ett schackt. —-masonry,
s. sänkmurning. —pan, s. flatbottnad
kanot i Central-Amerika. —-prOp, S. grufstötta,
-stämpel. —- sand, s. sand ur sandgrop.
—Saw, s. kransåg, stocksåg (stor såg tm
planksågning dragen af två man). —"tier, S. par-
kettlogeraden.
pita, sp., pe’ta, s. amerikansk aloë (Agave
americana); fibrer af pita.
pitapat, pit’apat, ad. tick-tack; tripp-tripp
om steg; s. hjärtats klappande; trippande;
(ljudet af) regns piskande el. dropp,
pitch, pitj, 1. s. beck; äfv. niindre riktigt se
turpentine; va. becka; svärta; förmörka; a.
i sms. beck-(svart). —-ball, s. beckkula;
va. becka öfver med en —, bild. »smeta
Öfver» så att bristerna ej synas. —- black, s.
becksvart, —blende, s. min. uranin. —
-coal, se jet, 1. —-dark, a. kolmörk, svart
som beck. —-mineral, se bitumen ei.
asphalt. —-ore, se «^-blende. —-paper, s.
tjärpapper. —-pine, S. bot. en amerikansk
kådrik gran, is. Pinus (Abies) picea; äfv.
P. rigida o. P. palustris. —-plaister, —
-piaster, s. med. beckplåster. —-pot, s.
beckpanna. —-ring, s. mil. beckkrans.
—-Stone, s. min. retinasfalt. —- torch, 5.
beckfackla. —-wreath, se r^-ring.
pitch, pitj, 2. s. höjd, höjdpunkt; högre ei.
lägre höjd, grad; kast, fall; mus. tonhöjd;
byg. mek. ctc. sluttning, lutning(sgrad,
-svinkel), en skrufs o. d. stigning; mek.
afståndet mellan tvänne hjulkuggars
medelpunkter; afstånd mellan två bulthål;
byg. takvinkel (uttryckes med höjdens angifvande
i delar af spännvidden, ss. quarter —, whole
—, one-ßfth —7 el. i grader : — of 45° etc.);
fort. anlag; si. gatukrämnres, -sångares, förevisares
etc. vanliga ståndplats; va. kasta, slunga;
sätta ei. ställa upp, uppspänna, uppslå
tält, lager; utlägga nät; anbringa, fästa;
fastställa, bestämma höjd; värde, pris; ordna ;
mus. ånge (anslå) tonen för, taga upp (a
tune)-, belägga ei. bekläda med sten; vn.
slå ned om fåglar etc. (upon, på äfv. bild.);
slå sig ned, nedsätta sig, slå läger, lägra
sig; falla hufvudstupa, störta (sig) ned;
falla med sitt val (upon, på : »få tag i»,
t. ex. a lodging)-, sjö. stampa, dufva; —
circle, — line, mek. cirkel dragen genom
ett kugghjuls kontaktspunkter med det
däri gripande; gothic —, equilateral —,
Li fate, å: far, å: fall, å: fat, å: fast, è: mete, ë: met, è: lier, 1: fine, l: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
