Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - proffer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
proffer
r Talspråk. 1056 P Lågt språk. prognostication
själf mailt gifva; försöka (på), företaga )|<;
s. tillbud, anbud; försök >j<; to make a ~
of... to ..., erbjuda, tillbjuda ngn ngt.
~er, -ur, s. erbjudare etc. jfr föreg.
proficience, profisj’ens, proficiency, s.
betydligare framsteg, förkofran (in, i);
förvärfvad kunskap, skicklighet (in, i; on, på
ett musikaliskt instrument); förfarenliet; hög
ståndpunkt i ngt rack; to make (great)
göra (betydliga) framsteg; afv. gå långt,
hinna långt i ngn färdighet.
proficient, profisj’ent. a. o. s. (en) som har
gjort betydliga framsteg, som eger
färdighet, (en) som är skicklig, »talang»,
»mästare» (in, i; on the piano, på piano; with,
med, »på» ett vapen : i bruket af ett vapen o. d.);
they are equal de äro lika skickliga;
a prize was instituted for the hest ~ at
the examination, ett pris stiftades för
den som var bäst vid examen. ~ly, -li,
ad. med framsteg, med skicklighet.
profile, pro’fel, -fil, s. profil (: sidobild af
ett ansigte; byg. fort. [kontur]afbildning af
ngt i lodrät genomskärning); va, afteckna
i profil, i genomskärning, profilist, -list,
s. en som aftecknar i profil.
profit, pr6f’it, 8. fördel, nytta; gagn, vinst;
stundom förkofran; särsk. hand. pekuniar
behållning, förtjänst, »avangs», pl.
afkastning, intägter; va. gagna, vara till gagn
(nytta, fördel) för; äfv. lända ngn till
förkofran; vn. gagna, vara till nytta; draga
(hafva, hämta, skörda) nytta, fördel (by,
af : göra sig till nytta; from, af); göra
framsteg, förkofra sig; to derive ~ from,
draga (hafva) nytta (fördel) af; to leave
(yield) a lemna behållning (gå med
vinst); to make förtjäna (by, på ngt,
ott företag etc.); draga vinst (af); to make a
large ~ (ci. large tjäna stora
pengar; to make one’s ~ of, förtjäna
(pengar) på, göra sig en inkomstkälla af; (to
sell, to work a mine etc.) at (ei. to) a
(great) med (stor) vinst; office of
indrägtig tjänst; I put it down to (the
account of) ~ and loss, jag skrifver upp
det på vinst- och förlust-kontot äfv. aiim.
biid.; ~ one’s self by, se ofvan ~ by; to be
**ed by, hafva gagn af, vinna (särsk.
förkofran) på; what thy toilsf hvartill
hafva dina mödor tjänat? ~-and-l0SS, a.
i sms. vinst- och förlust- (account, konto),
stable, -abl, a. fördelaktig (to, för),
gag-nelig, nyttig; vinstgifvande, lönande,
inbringande. ~ ableness, -åblnës, s.
lönande beskaffenhet, affärs o. d.
fördelaktighet; gagnelighet, nytta, ^ably, -abli,
ad. fördelaktigt, till ngns, sitt gagn; med
vinst, ^ing, -ing, prt.; s. vinst, förkof-
ran. "Jess, -lës, a. gagnlös;
ofördelaktig, utan vinst, ej inbringande,
profligacy, prof’ligasi, s. oordentligt, vildt
lif, utsväfning(ar), ytterlig lastbarhet,
liderlighet; skamlighet, skändlighet i ei.
af en handling.
profligate, profiigät, a. ytterligt lastbar,
liderlig; fräck, skändlig handling; s.
liderlig sälle, i laster försjunken människa.
~ness, -nës, se profligacy.
profluent †, profluënt, a. framflytande,
profound, pr6fau’nd, a. djup (äfv. bild. : suck
etc., jfr följ. bet.); djupsinnig, klyf ti g;
grundlig lärdom, undersökning etc.; grundligt läl*d,
som inträngt djupt i ngt, väl bevandrad
(in, i); dunkel biid., outgrundlig; ödmjuk
vördnad(sbetygelse); S. (the poet. djupet
(: hafvet ei. afgrunden). ~ly, -1?, ad.
djupt; grundligt; F mycket; ~ skilled
in (music etc.) grundligt hemma i ...; to
sigh sucka djupt. ~neSS, -nës, s.
djup äfv. bild., jfr ofvan.
profundity, profun’diti, s. djup ofta bild. :
djupsinnighet, grundlighet.
profuse, profu’s, a. aitför frikostig,
slösaktig, slösande (in, i afseende på; of, med;
on, mot); öfverflödande, öfverflödig,
aitför ymnig, riklig, rik (of, på); ~
ornament, öfverlastad ornering, öfverlastning
af prydnader. ~neSS, -nës s. slöseri;
riklighet, ymnighet, öfverflöd {of af,
på), profusion, -fii’zjun, s. se föreg. 5.; a
~ of ivords, en ordström (aitför många
ord); in i öfverflöd, i öfvermätt,
prog, prog, vn. P gå och tigga ei. gå och se
Sig Om hvad man kan komma öfver till sitt
uppehälle (for, efter); snatta, stjäla; s. P (eg.
hoptiggda,hopletade) lifsmedel; tiggare,
»matsnok».
progenitor, prodjën’itur, s. stamfader, en
af ens förfäderna)pl. förfäder, stamfäder;
the ** of men, människoslägtets
stamfar, den första människan,
progeny, prodj’eni, s. afföda; afkomma;
efterkommande: slägt, stam.
proggery, prog’uri, s. Si. matvaror,
matsäck.
proglattis, proglåtfis, s. zool. led af en
binnikemask.
prognosis, gr., prognosis, s. med. prognos
(förutsägande af en sjukdoms gång).
prognostic, prognos’tik, a. förebådande,
förut antydande; med. prognostisk; s.
förebådande tecken, förebud;
förutsägelse; med. symptom; prognos, ^able,
-abl, a. som kan förutsägas, jfr följ. ~ate,
-àt, va. förebåda, på förhand antyda;
(på grund af tecken) förutsäga, ^ation,
-à’sjån, s. förutsägande (på grund af
k: fatc, k: far, å: fall, k: fat, k: fast, è: mete, è: met, è: her, 1: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
