- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1073

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pump-lamp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

£ümp-iamp >|< Mindre brukligt. 1073 † Föråldradt.

jmncfcurë

pumplampa, se carcel-lamp. <v-maclline,
s. ångpump (pump med ångmaskin).
~-maker, s. pumpmakare. ~-nails, 5.
pl. pumpspik, halftumsspik. ~-pipe, s.
pumprör, sugrör till en pump. ~-pit, s.
gruf. konstschakt. ~-rod, s. pumpstång.
~-r00m, s. kursal, brunnssalong (vid en
brunnsort, is. Bath). ~-Shaft, s. gruf. konst(:
pump)schakt. ^-spear, ~-Staff, s.
pumpstång. ~-StOCk, s. pumpstock. ~-SUCk,
s. pumpsko. ~-tail,5. ^-handle. ~-tier,

5. gruf. bi, pumpsättning (: -komplex). ~
-valve, s. pumpventil. ~-well, s. brunn
med pump; sjö. pumpsot. ~-W0rk, s.
pumpverk. ~er, -ur, 5. pumpare, en som
pumpar äfv. biid.; maskin (del) som pumpar,
pumpernickel, pum’purnikl, s.
pumpernickel (groft rågbröd [ankarstock] nytjadt i
Westfalen).

pumpet, pum’pet, se pompet.
pumping, pum’ping, pvt. aSpump; s.
pumpning. ^-apparatus, s. järnv.
vattenstation. ^-engine, s. pumpmaskin,
pumpverk drifvet med ånga etc.
pumpion, pump’jiln, (niiudre riktigt f. pomp ion)

so följ.

pumpkin, pump’kin, s. bot. pumpa (Cucur-

bita pepo).
pumplenose, pump’lnoz, rörvr. af pompel-

mous, se shaddock.
pun, pun, 1. &Q pound, va.
pun, pun, 2. s. ordlek; vn. göra ordlekar,
vitsa; va. genom (en) ordlek(ar) förmå
ngn (into, till ngt),
punch, punsj, 1. s. punsch i äldre bemärkelse,

»bål» (blandning af ngn spritdryck, varmt vatten
Ité el. mjölkl, socker o. citron), orta ungcf. »toddy».

~-bowl, s. punschbål.
~-glaSS,s.punsch-(ei. toddy)glas. ~-ladle, s. punschslef.
punch, punsj, 2. s. (jfr punchinello)
hufvud-figuren i en dockteater (motsv. fr.
poli-chinelle, ty. Kasperle, bos oss på senare tider
Kasper); is. förr F skämtsam benämning på ligt
kort och tjockt, en liten knubbig
människa ei. häst, »putte»; a (P)~ and Judy,
en Kasperteater.
punch, punsj, 3. va. slå, stöta, knuffa,

dunka; s. slag, knuff, dunk,
punch, punsj, 4. s. (verktyg att slå hål i metall
med, el. för att med slag forma :) puns, uthllg-

gare, stans, stamp, stämpel; (hollow ~ :)
hål järn (rundt huggjärn),huggpipa; durkslag,
lockjärn, -hammare; dorn, pryl; va. slå
bål i med puns etc.; göra hål i med pryl
etc.; uthugga ämnen (t. ex. för knappar) med
stans, stämpel etc. ^-pliers, s. mek.
rynk-tång. ~eon, -un, s. se föreg, s.; byg. se stud;
A ni. itnklufven stock nytjad som planka (t. ex.
i golf); fat (kärl el. mått [för vin] inneh. 84 [el.

120] gallons). ~er, -ur, s. en som gör hål
ei. uthugger; verktyg som uthugger etc.,
jfr punch, »vin, -in, se

punchinello, pun’sjinëlo, s. polichinell (jfr

punch, 2.); pajas, narr.
punchiness, pun’sjinës, s. knubbighet,
korpulens, jfr punchy.
punching, pun’sjing, prt. af punch, 3. o. 4.; s.
slående (stryk), jfr pounding; mek.
puns-ning etc., genomslående, utslående af hål;
utstampning af ämnen, s^and-shearing
-machine, s. klipp- och stamppress. ~
-bear, s. punsmaskin för handkraft,
stamppress. ^-machine, s. med ånga etc. drifven
punsmaskin; ämnesutskärnings(ei.
-hugg-nings)maskin; väf. kortslagningsmaskin.
punchy, pun’sji, a. (jfr punch, 2.) F kort

och tjock, knubbig, sstabbig».
punctate(d), pungk’tàt(ëd), a. se pointed;
bot. punkterad, prickig, punctiform,
-ti-form, a. punktformig.
punctilio, it., sp., pångktil’jö, s. punkt,
småsak i afseende på uppträdande, ceremonier o. d.,

ömtålig punkt; »finess», formalitet;
noggrannhet, ömtålighet, jfr2>unctiliousness ;
to stand upon vara mycket noga i
småsaker (formaliteter),
punctilious, punktil’jus, a. noga; punktlig;

Öfverdrifvet noga i afseende på det yttre, jfr
föreg, s., nogräknad, ömtålig, småaktig.
~neSS, -nës, s. öfverdrifven
noggrannhet i iakttagande af former o. regler,
pedanteri; ömtålighet i af*, på etikett,
granii-tyckthet, altför lätt sårad hederskänsla,
punction, pungk’sjun, s. stickande (is. kir.,

jfr puncture).
punctO, pungk’t6, s. punkt, småomständig-

het; ömtålig punkt; fäkt. se point.
punctual, pungk’tual, a. bestående af en
punkt †; noga, jfr punctilious; punktlig
(in, i); precis; ~ payment, punktlig
betalning; to be ~ to the (appointed) hour,
to the (a) minute o. d., infinna sig på (det
utsatta) klockslaget, komma precis på
minuten; ~ to one’s word (appointment,
promise), punktligt hållande sitt löfte.
’V i St, -ist, s. en som är noga i former o. d.
-—’ity, -’iti, ~neSS, -nës, s. punktlighet,
noggrannhet,
punctuate, pungk’tuat, va. interpunktera,
kommatera. punctuation, -à’sjun, 5.
interpunktion. punctuator, -ur, s. en som
interpunkterar.
punctllist, pungk’tuist, s. en som är hemma

i interpunktion,
punctum, iat., pungk’tum, s. punkt,
puncturation, pungktura’sjun, se
acupunc-titration, puncture, -’tjår, s. stickning,
styng ar eu nåi ei. d.; va. sticka (igenom).

i: note, b: do, 6: nor, å: not, à: tube, ft.: tub, ü: bull, th: thing, dh: this, \v: will, z: lias.

Engehk-svensk ordbok. G7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free