- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1093

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Q - quick-wittedness ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

quick-wittedness ‡ Mindre brukligt. 1093 † Föråldradt.

quill-nib

fyndighet. ~-W0rk, S. sjö. lifhult, på
krigsfartyg garnering mellan halfdäckets
portar; underskeppet (det som &r under lastlinien).
~en, -n, va. göra lefvande, gifva lif åt†;
göra liflig, lifva; egga; göra hastigare,
påskynda (one’s pace etc.); vn. blifva
lefvande, kvickna vid; känna lif, jfr ex.;
blifva lifligare, hastigare; ~ an edifice,
byg. göra en byggnad fri från bråte,
ställningar etc.; ~ with child, känna fostrets
rörelser, ^en-tree, se n-beam. ’■vener,
-nur, s. ngn ei. ngt som gör lefvande,
lifvar etc.; eggare, påskyndare, pådrifvare,
eggelsemedel (t. ex. hunger is a sharp ~
on a journey), ^ening, -ning, prt.
påskyndande, eggande etc.; s. lifgifvande;
påskyndande, eggande; fysiol, fostrets
första rörelser; tekn. beläggning med
stanniol, speglars foliering; se vid. n-water.

-ii, ad. hastigt, skyndsamt, fort;
snart, inom kort. ~neSS, -nes, 5.
raskhet, hastighet, liflighet; snabbhet (of,
i); skarpsinnighet; skärpa (of, i sinne,
uppfattning; äfv. of taste, jfr pungency); ~
of hearing, skarp hörsel; ~ of parts,
snabb fattningsgåfva; ~ of sight, skarp
syn, hastig uppfattning af hvad som
ses; ~ of wit, kvickhet (som ngn eger).

quid, kwid, s. ngt som tuggas (jfr cud),
tobaksbuss; si. f. sovereign; va. o. vn. tugga;
om hästar spilla halftuggad föda ur
munnen.

quiddany, kwid’am, s. kvittenmos,
-marmelad.

quiddative, kwid’ativ, quidditative, -ditàtiv,
a. ei. förr utgörande en saks väsende,
väsentlig.

quidditf, kwid’it, ~y, -?, s. (pl. -ies, -z)

fil. förr en saks väsen, väsenhet
(»quiddi-tas», skolast.); F spetsfundighet,
hårklyf-veri, ordvrängning, kitslig fråga, framstäld
lapprisak.

quiddie, kwid’l, vn. förspilla tiden med
lapprisaker, jfr doAodle; s. (afv. ~r, -ur)
en som sysslar med lapprisaker.

quidnunc, (lat.: »hvad nu?»), kwid’nungk, S. F
nyfiken människa, nyhetskrämare.

quiesce, kwiès’, vn. vara stum om bokstäfver.
~nce, -ens, ~ncy, -ënsi, s. lugn, hvila,
ro; gram.cn bokstafs egenskap att vara stum.
~nt, -ënt, a. hvilande, i hvila afv. fys. :
orörlig; overksam; slumrande biid.; i ro,
lugn, stilla; gram. stujn bokstaf; s. stum
bokstaf.

quiet, kwi’et, a. stilla (i alla sv. ordets bet., äfv.
t. ex. hand.); fy3. i hvila; i stillhet, lugn,
ostörd; stillsam; fridsam, saktmodig;
tyst; stum, jfr ex.; s. tillstånd af hvila;
stillhet, lugn; ostördhet; frid; va. stilla,

försätta i hvila; lugna, stilla (passions,
grief, pain etc.); a ~ cup of tea F, »en
kopp té i all enkelhet»; a ^ day, en lugn
dag (oftare calm ...); a ~ death, en stilla,
fridfull död; ~ despair, stum förtviflan ;
a ~ horse, en from häst; a ~ life, ett
lugnt lif, ett lif i stillhet (i frid); a ~ roio,
ett »stilla gurgel», litet bråk (ei. gräl) i
ali beskedlighet; ~ sleep, lugn sömn;
~ spirit, bibi. stilla (saktmodig) ande; to
be vara (förhålla sig) tyst och stilla,
vara lugn; to keep hålla sig stilla i
aiia bet.; ~ of the mind, sinnesfrid,
själslugn; rural landtlig frid; can’t one
be at ~ for you f kan man inte få vara i
fred för dig? to leave (ei. let be) in
lemna i fred (och ro); on the ~ F, i
allsköns tysthet, hemligen. ^-minded, a.
fridsam; lugn (till sinnes). ~er, -ur, s.
ngn ei. ngt som lugnar. ~ing, -ing, prt.;
a. lugnande (t. ex. assurance); med.
ingifvande (draught etc.). ~ism, -izm, s.
sinnesro; likgiltighet, apati; teol. kvietism.
~ist, -1st, s. kvietist. ~istic, -is’tik, a.
kvietistisk. ~ly, -li, ad. stilla, i stillhet ;
lugnt (afv. : tåligt); i sakta mak; i fred
och ro; fredligt; tyst och stilla (äfv.:
obemärkt), sakta; he took it han tog det
lugnt (nog). ~neSS, -nës, s. stillhet, lugn,
frid. ~ude, -ud, se föreg. ~US, lat.,
kwiè’-tus, s. ro, hvila, död; nådestöt;
slutuppgörelse, generalkvitto, décharge (eg. en
sheriff’s i the Exchequer) efter aflagd
räkenskap; a. jur. kvitt, som fått
quill, kwil, s. vingpenna (: ~-feather), is.

Spole i fågelpenna (: ~-pen); gås-(el. annan
fågel-)penna nytjad ss. skrif penna; penna

allm. bild.: typ f. skrifkonst etc., jfr ex.; litet l*Ör
el. i allm. ngt som liknar en penna, 1’Undt Veck
i gåffrering etc.; väfspole ar rör etc.;
piggsvins-tagg, pigg; luftsvicka i vinfat o. d.; mus.
pinne ei. liten hammare hvarmed vissa
instrument (harpa o. d.) anslas; va. is. förr
vecka i rörformiga veck, pipa (t. e*.

krås); väf. Spola Upp ränningen; (rulla Och)
bundta kanel; tappa (liquors); in the
rough, opreparerade gåspennor; Dutch
(hardened, prepared) preparerade

(gula, vaxade) gåspennor; Hamburgh
ns, hvita, ogenomskinliga gåspennor;
to carry (toield) a good hafva en
god penna (stil); se vid. ex. under brother.

hand. kinabark i rör (rullade
bitar). s. se gouge-bit. driver,

F pennfäktare, bläcksuddare, skrifvare-

karl is. ss. öknamn på bokhållare o. d. <-v-driv-

ing, s. jfr föreg, bläcksudderi. ~-nib, s.
(gås)pennspets; afskuren o. formerad
gåspenna af en stålpennas form, att iusätta i skaft.

dt: note, o: do, å: nor, t: not, à: tube, å: tub, u: bull, th: thing, dli: this, w: will, z: has.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free