- Project Runeberg -  Engelsk-svensk ordbok /
1179

(1905) [MARC] Author: Edmund Wenström, Erik Lindgren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - rode ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

roak

)J< Mindre brukligt. 1179 † Föråldradt.

roche-lime

röde röd, 2.5. se rood, 2.
röde, rod, 3. vn. sträcka om fåglar,
rodent, 10’dént, a. zool. gnagande; s. zool.
gnagare. ~ia, -den’sjia, iat., 5. pl. zool.
gnagarna(s klass),
rodge, rödj, s. Ctt slags and.

rodomontf, rod’omont, s. skräflare;
s.skräf-lande. r^ade, -à’d, s. skryt; skräfvel; vn.
skräfla. ^adist, -a’dist, ~ador †, -a’dur,
s. skräflare, storskrytare.
Roe, ro; Richard af jurister brukadt fingeradt

namn på svaranden, jfr John Doe under J.
roe, ro, 1. s. hind; zool. råbock (Cervus

capreolus, äfv. ^buck).
roe, rö, 2. s. 1*0111, mjölke; hard ~ F, rom
(jfr spawn); soft mjölke (jfr milt).
Stone, s. min. rom sten (: oolite), ^d, -d,
a. full af rom (ei. mjölke); befruktad
med mjölke,
rogation, roga’sjun, s. rom. ant. lagförslag;
bön, litania †; (R)oj days, kyrk.
gångdagar (de tre dagarna före Kristi Himmelsfärdsdag);

(R)o> Sunday, femte söndagen efter
påsk; (R)oj iveek, gångvecka, jfr ofvan,
rogue, rög, s. landstrykare, jur.
lösdrifvare; skojare, kanalje, lymmel; skämts,
äfv. smeks. skälm, skalk; vn. † vara
lösdrifvare; göra skurkstreck,
skälmstycken. ~ry, -uri, s. skurkstreck, kanaljer!,
bedrägeri; skojaraktighet; jur. lösdrifveri;
mildare skälmaktighet, odygd;
skälmstycke, puts. ~’s-march, s. musik när en
soldat »trummas ur regimentet» ci. från ett
örlogsskepp. ^S-yarn, s. sjö. märkegarn

(röd garnände inslagen i eng. flottans tågvirke, för att
det skall igenkännas). <v>SHip, "Sjip, S. se ojry;
skämts. Ers »skälmaktighet».

roguish, rë’gisj, a. skojaraktig,
lymmelaktig; illparig; skälmaktig, skälmsk.
ness, -nës, s. skojaraktighet; skälm
aktighet, skälmskhet.
roil, roil, va. uppröra, grumla; lok. reta,
förarga; prov. bry, göra brydd; vn. lok.
stoja, bråka. -1, a. F retad, orolig,
roint, rojnt, interj. se aroynt.
roist )|<, rojst, ^er, -ur, vn. }j< stoja,
väsnas; s. stoj, rummel, »nattskoj» ; se vid. följ.
~erer, -urur, S. bullermakare;
bråkma-kare, slagskämpe; »nattskojare»,
roke, rök, s. prov. rök; malmådra,
rokeage, rö’kädj, rokee, -kè, .<?. Am. rostadt

majsmjöl med socker,
rokelay, (: rockelay) se roquelaure.
Roland, rö’lånd, se Rowland med ex.
role, fr., rol, s. roll.

roll, rol, va. rulla, trilla, hvälfva omkring,
vältra; hoprulla (med up); inrulla, inlinda
(into, i); upprulla (on, på); utkafla

out); (ut)valsa plåt etc.; fikerbr. välta åker

äfv. väg; låta trummor hvirfla; vn. rulla,
hvälfva; biid. om tid »framrulla», gå fram
(ofta med adv.: away, on; jfr vid. ex.); vältra
sig äfv. bild. (in, i); tumla om en häst; sjö.
rulla, slingra; låta rulla sig; utkaflas;
hvirfla om trummor; slå hvirfvel; s.
rullning, kringhvälfning, rullande kring sin
axel; rulle atv. af band etc., vals; kafle;
vält; ngt af cylindrisk form (som rullas, el. blifvit
rulladt) ss.: bulle, »franskt bröd»; valk i
håret; stång af svafvel; tobaksrulle: (nil-)
karda; rund packe; (pergaments-)rulle;
rulla, lista, register; urkund, dokument:
trum-hvirfvel; se vid. o,-collar; pl.
registratur, arkiv, annaler; pl. (R) en del af London
mellan City o. Westminster; ~ away, 1’ulla
bort; om år o. d. framhvälfva, förflyta (äfv,
~ on); a good many years have o>ed by
since then, många herrans år ha gått
se’n dess; weeks o^ed on into months,
veckor gingo och blefvo till månader;
~ one’s eyes, rulla med ögonen; on
äfv. (om vagn) rulla fram, köra på; ^ round,
trilla så att ngt biir rundt; ~ over, rulla
öfver ända, välta om; ~ up, (va.) rulla ihop;
(vn.) rulla ihop sig som ett nystan; ~ up
one’s eyes, »himla sig»; ^ up pilis, trilla
piller; to cail the anställa
namnupprop; Master of the (i2)~5,»storarkivarie»,
»riksregistrator» (dou tredje af Englands höga
domare); to strike some one off the us,
ut-stryka ngn ur milorna. ^abOUt, a. rund,
trind, rultig; a ~ girl, en rulta till
flicka. ~-Call, s. namnupprop, mil.
appell. ^-collar, s. förr bruklig uppstående
västkrage, sjalkrage. ~ed. -d, pp. rullad
etc.; a. tekn. valsad om järn etc.; ~ beef, kokk.
köttrulad; ’n» £o5acco, rulltobak. nuer,-ur,
s. ngn, ngt som rullar, valsar etc., jfr föreg.
v.; rulle, kafle; (fot)trissa på möbler; vals i
valsverk; vält; väfbom; fallvalk; sjö. lång
dyning, svallvåg på kusten; boktr, färgvals;
kir. bandage, bindel, linda; zool. blåkråka
(Coracias garrula, afv. ~er-bird); se vid. föij.
~er-cloth, ~er-t0wel, s. (i ändarna
hopsydd) handduk som rör sig på rullar.
er-skate, s. rullskridsko (skridsko på trissor),
rolley, rë’ië, s. gruf. »hund» (låg vagn),
rollie, rol’ik, vn. (imp. o. pp. ~ked,-t) F
sorglöst svärma omkring, muntert hof vera
sig. r^king, -ing, prt.; a. F hofverande,
sorglös, munter och lustig,
rolling, ro’lmg, prt. (af roll); a. rullande;
rull-; Am. gående i vågor (prairie); ~
fre, mii. snabbeld rotevis, oafbruten
(gevärseld; ~ friction, fys. rullfriktion; ~
plant, ~ stock, järnv. rullande materiel; /v/
tackle, sjö. st.ött-talja på underrårna under storm;
o, of artillery, kanondunder, kanonad.

è: note, h: do, è: nor, 6: not, A: tube, ft: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:37:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ensv1905/1185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free