Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - roseola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
roseoia
)|\ Mindre brukligt. 1183 † Föråldradt.
itoted
roseola, roze’ola, 5. med. roseola, rödt
utslag.
roset, rè’zët, s. en röd målar- ei.
boktryckar-färg.
Rosetta wood, rözëtfåwud, s. ett indiskt
rödgult, ådrigt träslag till finsnickeri,
rosette, fl-., rözët’, s. (band- etc.)rosett, äfv.
byg. rosornament; rosformig prydnad;
tekn. mönsterskifva, patron (i cn
rose-en-gine); juvel, se rose-diamond; se vid. roset.
^-copper, se rose-copper.
Rosicrucian, rosikro’sjan, s. rosenkrguzare
(medlem af en mystisk orden från 17:de årh.); a.
tillhörande el. liknande rosenkreuzare.
rosied, ro’zid, a. rosensmyckad; rosenfär-
gad. rosier †, -zjur, s. rosenbuske,
rosin, l’Oz’in, s. (eg. annan stafning af resztt)harts ;
is. kolofonium (kokt terpentin); va. bestryka
med kolofonium, hartsa en stråke. ~-0il,
s. hartsolja. <v>-S0ap, s. hartssåpa. ~
-weed, s. bot. kompassväxten på
amerikanska prärierna (Silphium laciniatum).
rosiness, r<!)’zinës, s. rosighet, rosenröd
färg, jfr rosy.
rosing, ro’zing, prt. af rose; s. färg. tekn. ro-
sering, skoning,
rosiny, roz’ini, a. hartsaktig, jfr rosin.
rosmarine †, roz’marin, -rè’n, s. hafsskum;
hvalross; se vid. rosemary.
rosland, rés’land, s. ljunghed; myr,
träsktrakt.
rosolic, rozol’ik, a.; <v, acid, kem. rosolsyra.
r0S0(g)li0, it., r6zö’lio, s. ett rödt vin från
Malta; rose-likör.
rOSS, ros, s. skroflig ytterbark, flarn;
växt-afskräde; va. afrifva ytterbarken af bark.
rOSSel, r6s’ël. s. lok. lätt, lucker, jord.
roSSet, ros’ët, s. zool. vampyr (Vespertilio
vampyrus).
rost, rost, s. se roust, 1.
fi’OStel, r6s’tël, s. bot. rotämne; sporre på
kronblad etc. ~late, -at, a. försedd med sporre
ei. (näbblikt) spröt, ^|iform, -’iform, a.
sporrlik, sprötlik. ^Ilim, -’um, lat, se
föreg. s.
rOSter, ros’tur, s. (smdr. a.t register) mii.
tjänstgöringslista; rulla på officerare.
rOStral, ros’tral, a. naturv. sprötlik; näbb-;
rom.ant. försedd med skeppsspröt (rostra),
rostrate, r6s’tràt, ~d, -ed, a. naturv.
försedd med spröt (jfr rostrum).
rostriform, ros’triform, a. sprötlik, näbblik.
rostrum, ros’trum, s. näbb; näbblikt
bihang, spröt; ant. skeppsspröt; talarestol
(äfv. pl.: -trå, -rå),
rosulate, rtWmlät, a. bot. (med blad) i
rosettform.
rosy, r6’zi, a. lik en ros; rosig, blomstrande
by etc.; rosenröd särsk. i ansigtet, rosen-
killdad (: ^-cheeked) el. röd i ansigtet för
tillfället, jfr ex.; i sms. rosen- (t. ex.
~-C0l0Ur-ed); (she stepped in) ~ from her walk,
varm och röd af promenaden, ’vz-drop,
s. med. »bränvinsfinnar» (karbunklar i ansigtet),
rot, rot, vn. ruttna, taga röta; biid.»multna»;
va. röta (äfv.: ret), orsaka röta i; göra
skör, fräta; s. röta (äfv. för cZr?/-~ o.potato
veter. fårskabb, -koppor; si. smörja,
lort. ~gut, s. dåligt svagdricka; »finkel»,
»lank» (uselt bränvin). ~-Steep, s. tekn.
(kattuns doppande i) svagt alkaliskt bad för
att borttaga väfklistret.
rota, lat., rd>’tå, s. skol. etc. lista; kat. kyrk. en
appellationsdomstol i Rom.
rotacism, ro’tasizm, s. språkv, skorrning.
rotang, rötång’, se ratan.
rotary, rö’tåri, a. mek. kringsvängande ei.
inrättad för kringsvängning, sväng-,
roterande, rotations-; ~ blower, »o fan,
centrifugalfläkt; ~ brush, roterande
cylindrisk rullborste; ~ engine, roterande
ångmaskin; ~ motion, kringsvängande
rörelse (: rotation)-, ~ puddler, roterande
puddelugn; pump, roterande pump,
centrifugalpump; ~ shears, mek. rull- ei.
rundsax; ~ squeezer, bärg. luppkvarn.
rotascope, r<?>’tåsk<?>p, s. se gyroscope.
rotate, ro’tat, a. bot. hjulformig; vn. rotera,
svänga omkring (upon) en axel,gå rundt;
tura om, afväxla, aflösas i arbete af
hvarann; va. svänga kring, låta rotera (ci. gå
rundt). ~-plane, a. bot. platt hjulformig.
^d, -ëd, a. se föreg. a. rotation, -ta’sjun,
s. rotation, kringsvängning kring en axel;
omlopp; kretslopp; afväxling,
ömsesidig aflösning i arbete, Omturande, äfv. endcras
»tur»; omskiftning, växling; åkerbr.
omlopp, cirkulation (i) växelbruk of
crops); by ei. in i tur efter hvarann;
turvis, omväxlande, växelvis, rotato-plane,
-oplàn, se »»-plane. rotator, -’tur, s. ngn
ei. ngt som kringsvänger ci. omvrider;
anat. vridmuskel; bärg. se rotary puddler.
rotatory, -tåturi, a. mek. se rotary;
åstadkommande rotation, rotations-; turvis
inträdande, omskiftande med hvarann;
s. zool. se rotifer.
rotche, rotj, s. Skoti. zool. alkekung (Alca
alle ci. Mergulus melanoleucos).
rotchet, se rochet.
rote, rèt, 1. s. ett slags förr bruklig lira,
rote †, 2. vn. se rotate.
rote, röt, 3. s. vågornas brus mot stranden,
rote, rot, 4. s. rutin, mekanisk färdighet;
(tanklöst) upprepande, upprabblande;
(to know, to learn) by utantill (»som
en minnesläxa»), ^d, -èd, a.
rutinerad.
6: note, è: do, o: nor, i: not, i: tube, üL: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: lias.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
