Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - row ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
row
r Talspråk. 118 8 r Lågt språk.
roysterer
rOW, ro, 1. s. rad; räcka, länga (of houses
etc.); gata äfv. boktr.; the London F, se
Paternoster double äfv. allé; (to
put, set, sit) in (ei. of) a i (en) rad; in
i rader; ive sat all five of a vi
sutto alla fem i rad. —Culture, s. åkerbr.
radsåning.
TOW, rau, 2. s. tumult, oväsen, »kolorum»;
stormigt uppträde, »spektakel», »krakel»,
träta, »gurgel» (jfr ex. under quiet); äfv.
buller, brak som ngn åstadkommer belt oskyldigt;
va. F ställa till krakel (»gurgla») med
ngn, vara ovettig (»skälla») på ngn; vn. si.
bråka, vara bråksam, ställa till oväsen;
what’s the ^ now P, hvad är nu å färde?
to have a ~ with, hafva ett »uppträde»
(gräl) med; se ex. under kick; to get into a
råka i krakel (gräl),
row, 3. va. ro en båt (el. : föra ngn i båt);
vn. ro; ros; låta ro sig; vara (gå) så o.
så att ro; s. rodd, båtfärd; dry, ro
torrt så att årorna ej taga i vattnet; 1’0 utan
att plaska; ~ fint, skifva med
årorna; ~ wet, plaska med årorna; the boat
easily, båten är lättrodd; *»ed of
ali! väl rödt! ~ well together, aiim. biid.
draga jämt, förlikas väl; an hour’s
en timmes rodd; se vid. ex. under boat; jfr
vid. ex. under rowing. —boat, s. roddbåt,
—galley, s. större roddbåt, särsk. tullbåt;
(rodd)galèr, roddarfartyg, —guard, s.
patrullbåt i en hamn. ^lock, (sjö. F rul’uk),
S. tullgång : roddlucka (urtagning i relingen
för åran), ei.: årklamp, -klyka; årtull i aiimht.
pin, s. årtull. —port, s. roddport på
mindre segelfartyg, ^able †, -abl, a. SOU! kan
ros; som kan befaras med roddbåt,
rowan, ro’än,rau’ån,äfv .’v.-treejS.se roan-tree.
rowdy, rau’di, s. Am. bråkmakare som ställer
tin (gatu)oväseu, bullerbas, vild o. larmande
sälle, gatbuse; si. pengar; a. bullersam,
bråkig, våldsam, rå i uppträdande, brutal,
busaktig; si. »vräkig» i kläder; brokig om
sällskap; VII. 0. Va. »skälla» (på ngn). ~
(-)dow, -dau, s. si. fortsatt oväsen; a.
bullersam, jfr föij. a.; simpel (icke fin), sv/ish,
-lsj, a. fallen för bullersamma
(gatuuppträden, busaktig. nwism, -izm, S. (jfr ofvan)
bullersamhet, oljud; busaktighet;
bus-lif, pöbelväsen.
rowel, rau’èl,S. liten trissa i betsel, (el. i sporre :)
sporrkringla; veter. hank; va. sätta hank i.
rowen, rau’en, s. stubbåker; se vid.
aftermath.
rower, ro’ur, s. roddare,
rowett, rau’et, s. se rowen.
rowing, r6’ing, prt. (af row, 3.); a. i sms.
rodd-; s. roende, rodd; (that’s like) ~
against tide, ... att ro mot strömmen biid.
—matCll, s. roddtäflan, kapprodd. jfr för
öfr. sms. under rOW, 3.
Rowland, ro’land, s. pr.; a ~ for an Oliver,
ordspr. lika för lika (lika godt igen).
rowley-rag(g), rau’lirag, s. se ragstone.
rowly-powly, r6’lipöli, se rolly-polly.
royal, roj’al, a. kunglig (i de flesta bet.:
tillhörande konungen el. stäld under konungens beskydd
[så is. i titlar, jfr ex.] ei.:) kungens;
tillhörande det kungliga huset (äfv. af ...,
t. ex. a ~ duke), de kungligas,
konungafamiljens; kungs-; biid. präktig,
storartad, »i Stor Stil» (jfr battle(Anm. i
denna bet., ss. ock stundom eljes, står efter sitt
subst.); sjö. i sms. bofvenbrani-; s. regal
(äfv. —paper, ett slags papper af stort format);
sjö. bovenbram(segel); art. liten mörsare;
jagt. tredje taggen på en hjorts horn (: ~
antler)-, tolfgrenig hjort (: ~ stag); mii.
förr soldat af första engelska
infanteriregementet (: the se vid. rial;
(RAcademician, medlem af the (R
Academy, kungliga målarakademien; ~
apple, kungsäpple (äppeisort); ~ assent,
kunglig stadfästelse af parlamentsbeslut
hvarigenom det blir gällande lag; ~ bay, äkta
lager (Laurus nobilis); blood
kungligt blod (dock äfv. : a prince of the ~
blood, ... »af blodet^); ~ blue,
kungsblått; ... high in ~ favour, ... som står
högt i konungens (respektive drottningens)
gunst; ~ road, ordspr. kungsväg (lätt sätt,
genväg) (there is no road to science)’,
the (RSociety, engelska
vetenskapsakademien; ~ ivood, se king-wood; se vid.
sms. under prince samt princess, ex. <N/iSm,
-izm, s. rojalism, konungskhet. ~ist,
-ist, s. rojalist, konungens anhängare,
en »god konungsk». oJze, -iz, va. göra
kunglig; göra konungsk(t sinnad). ~ly,
-i, ad. kungligt; såsom en konung
anstår; med kunglig prakt (t. ex. ~ buried);
(a person) ~ descended, af kunglig börd.
~ty, -ti, s. (pl. ~ties, -tiz) kunglighet;
konungavärdighet; (kungligt) majestät
arv. konkret, jfr ned.; kunglig makt; välde,
rike, aiim. biid. område, gebit; kungligt
prerogativ; regale; F (R) en kunglig
person, »majestätet»; kungliga personer
el. »de kungliga»; afgift, (af vissa procent)
till patentinnehafvaren för
utöfvande-rätt af ett patent, ei. till jordegaren för
rättighet till grufdrift; is. pl. kungliga
insignier|; (Ritself became her guest,
majestätet själf blef hennes gäst; in the
presence of (Æ)~, i kungens
(drottningens) ei. i de kungliga personernas
närvaro.
royster etc., se roister etc.
i: fate, å: far, å: fall, å: fat, k: fast, è: mete, è: met, è: ber, 1: fine, 1: fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
