Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Royston-Crow ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Royston-Crow
)fs Mindre brukligt. 1189 † Föråldradt.
rubellite
Royston-Crow, roj’stånkrö, s. zool. grå kråka
(Corvus cornix).
rub, rub, va. guida; rifva; tekn. (af)slipa,
polera, jfr ex.; skubba; gno, gnugga;
skrapa, skafva; skura, skrubba; (af)torka med
gnidning; stryka (t. ex. en tandsticka) (against,
upon, mot, på); bestryka, ingnida (with,
med), frottera, afv. afrifva; vn. skafva
(against, mot, upon a sore)-, gnidas etc.;
skubba sig; biid. streta (med möda,
långsamt arbeta) sig fram (through a wood
etc.), jämka sig fram (äfv. ~ along) (through
the ivorld)-, s. gnidning; afv. ett tag vid
skurning, frottering etc.; ojämnhet i
marken som hindrar, biid. hinder, svårighet,
»stötesten», motgång, förargelse som möter
en; llålT, stickord (äfv. ~ up)-, spelt.
rob-bert; se vid. stone; ~ with wax, bona
möbler etc.; ~ away, afgnida, jfr ~ off; ~
down, gnida (ren), (af)putsa; stryka (slät)
efter håren o. d.; rykta häst; polera; genom
gnidning borttaga ojämnheter; rifva färg;
~ down with an oaken towel, »frottera
med påkolja», smörja upp; ~ in a
colour, »sätta i» en färg; ~ off, (va.) af(:
bort)gnida, taga ur med gnidning (t. ex. en fläck),
afstryka afv. biid. : af skudda sig ok, boja;
stryka ut, jfr ~ out; bild. småningom arbeta
bort; af putsa; (vn.) gnidas (slipas biid.)
bort, småningom gå bort ei. ur; ~ off a native
awkwardness, arbeta bort medfödd
tafatthet; ~ off corners, afgnida (-slipa)
kantigheter afv. biid.; ~ o ff an old score, göra
upp (betala) en gammal räkning; ^ on,
knoga sakta framåt; bild. knoga (jämka)
sig beskedligt fram (jfr ofvan; äfv. with the
world, i världen); ~ out, gnida bort,
taga bort el. ur med gnidning (t. ex. en fläck);
utplåna; stryka ut; utskrapa (radera);
Am. P (is. i perf. part.) göra af med, döda; tekn.
äfv. genom gnidning breda Ut (t. ex. färg); stryka
ut; ~ up, (va.) afgnida, afputsa,
blankpolera; putsa upp; biid. uppfriska (t. ex.
minnet, kunskaperna); Uppigga; väcka,
förnya; »rycka upp», egga upp; (vn.) blifva
blank igen gnm skurning o. d.; bild. Uppfriska
sina kunskaper; there’s (ei. there lies) the
»däri ligger knuten», »det är där skon
klämmer»; to come to the komma till
(taga ihop med) själfva knuten (det
värsta, hufvudsaken). ~Stone, s. brynsten,
is. plan, fast liggande slipsten för verktyg.
rubace, fr., ro’bds, rubasse, -bås’, s. juvei.
bärgkristall med rosenfärgade strimmor.
rubadub, rub’adub, s. »tramtamtam»
(trummans ljud); bild. alarm.
rubber, rub’ur, s. ngn som gnider etc.;
frot-terare; skrapare; ngt som skrapar afv. biid.;
hån, stickord, sarkasm; kloss i broms-
inrättning för vagnar; ngt (verktyg) att gnida
(skrapa etc.) med,ss.: skur(polér-)lapp,
frotter-handduk (-borste, -vante); strykplån för
tändstickor; fys. riftyg på elektricitetsmaskin;
skrapa; rif järn; tekn. rasp, bestötfil (grof
fli, äfv. —–file); slipsten (jfr rubstone);
murares rifbräde; löpare för färgrifning; ett
segelsömmarverktyg till sömmars
ned-plattning; kautschuk (: India-u, se d. o.);
ett stycke kautschuk att utplåna blyertsstrcck
med (: gummi elasticum);
kautschukhjul-ring å velociped; Am. guttaperkagaloscli
(: India-r>J)-, veter. fårskabb; spelt, robbert;
i andra spel o. lekar Omgång, tur. ~-b00t,
s. fotplagg af kautschuk,
guttaperka-galosch (-stöfvel etc.). ~-cloth, s.
kautschukstyg (: tyg öfverdraget med kautschuk,
ss. i regnrockar; el. : kautschuk utbredt i tygform).
~-C0at, s. s. k. »guttaperka»rock. ~
-cutting-machine, s. maskin för
kautschuks utskäring i band. ~-knife, s. se
oj-saio. ~-mOuld, s. form för
tillverkning af »gummbartiklar; form af
kautschuk. ~-saw, s. (cirkel)såg (i cutting
-machine) för kautschuks
sönderskär-ning. ~-shoddy, s. söndermalda
lemningar af gamla gummiartiklar
förarbetade till ämne för »gummi»fabrikat.
rubbing, rub’ing, pvt. af rub; s. gnidning;
skrapning, skafning; (glid)friktion;
frottering, (in)gnidning; tekn. polering; ~
with wax, bonande. ~-brusll, s.
krats-borste. ^-pauncll, s. sjö. mastskål mot
skamfilnhig. <v- plane, 5. strykplån. ~-pOSt,
S. skubbstolpe mot hvilken kreatur få skubba
sig. ’v-StOne, s. mur. sten hvaremot
byggnadssten (-tegel) slätrifves; se vid. rub
-stone. ~-Strake, s. båtlist.
rubbish, rub’isj, s. affall, is. byggningsgrus;
SOpOl’; skräp; strunt, Smörja allm.
förklenande; äfv. drafvel, »goja», nonsens,
dumheter. ~ing, -ing, a. F »skräpig», ömklig,
lumpen. ~y, -i, a. värdelös (jfr föreg.),
skräp-.
rubble, rub’1, s. krossten, stenskrafvel,
stenör; gruf. löst, söndersprängdt
»grå-bärg»; byg. stenskärf (smärre oregelbundna
stenar, sönderslagna tegel o. d.) till murning;
klappersten, fältsten; prov. klimjöl, osiktadt
ef term j öl. ^-causeway, ~-pavement, 5.
stenläggning af fältsten. ~-StOne, s. se
rubble, gruf. o. mur.; geoi. se graywacke. ~
-wall, ~-W0rk, s. mur(verk) af rubble.
rubbly, -1, a. bestående af ei.
innehållande rubble.
rubefacient, robëfà’sjiënt, a. med.
framkallande rodnad; s. medel som framkallar
rodnad.
rubellite, 10’bëlit, s. min. rubellit.
i; note, 5: do, è: nor, t: not, å: tube, å: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
