Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - rue ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rue
Mindre brukligt. 1191 † Föråldradt.
ruinous
minsann få ångra hvad han gjorde.
flll, -ful, a. sorglig, bedröflig; ynklig
(<accent, ton); ångerfull; beklaglig.
fulness, -fulnës, s. sorglighet etc. (jfr föreg.
a.); ruelse.
ruff, ruf, 1. s. zool. gärs (Perca cernua).
ruff, råf, 2. vn. Skoti. trumma med
händer el. fötter till tecken af bifall; mil. Sakta
röra trumman (jfr ruffle, 1.); va. spelt,
sticka med trumf; förvirra, bringa i
oordning (jfr ruffle, 2); s. spel. trumfning; mil.
dämpad trumhvirfvel; double n, spelt, se
cross-n.
ruff, ruf, 3. s. förr bruklig veckad ringkrage;
krusad remsa; krås; krusmanschett; mek.
fläns; zool. (hanen af) brushane
(Machetes pugnax); tofsdufva (Columba
cucul-lata rudis); öfversitteri; öfvermod;
öf-vermodig el. vild framfart. ~ed, -t, pp.;
a. försedd med krus, krås; ~ grouse, zool.
en nordamerikansk hjärpe (Bonasia
um-bellus, afv. i Am. kallad partridge).
ruffian, ruf’ian, s. kopplaref; vällusting,
bolare†; vildsint människa, barbar;
bandit, mördare, röfvare; F buse, gatpojke,
jfr rough, s.; a. rå, vild, brutal; vn. †
rasa vildt, fara fram som en röfvare.
~like, ~ish, -isj, ~ly, -lf, a. rå, vild,
brutal; banditlik. *>Jsm, -izm, s. brutalitet;
banditaktigt uppförande; banditväsen.
ruffle, råf’1, 1. s. (jfr ruff, 2.) mil. (låg)
trnm-hvirfvel ss. honnör; vn. slå en dämpad
trumhvirfvel (äfv. va.: ~ a drum).
ruffle, ruf’1, 2. va. (jfr ruff, 3.) rynka, vecka,
krusa; uppröra, göra orolig (the sea, the
mind)-, störa lugn; förvirra; bringa i
oordning; rufsa till (one’s hair)-, rafsa ihop i
hög, vräka huller om buller; bringa ur
»jämvigten», ur fattningen ei. ur lynne;
vn.% blifva orolig; fladdra; bråka, gräla;
skryta, sprätta, ståta, »vräka sig» (in, i);
s. krusad remsa; plissé; (bröst-, hals-,
hand-)krås; krusmanschett; upprördt
tillstånd, oro, »jäsning»; larm, tumult; a
gentle breeze nd the surface (of the lake),
en svag fläkt krusade vattenytan; ~
one’s temper, störa ngns sinneslugn
(jäm-vigt), reta, försätta ngn ur humör; to put
in a n, se ofvan Va. bild. bet. ~leSS, -lës, a.
utan krås etc., jfr ofvan 5. ^ment, -mënt,
s. krusande etc., jfr ruffling, 1. s. -ur,
s. tekn. krusmaskin, rynkapparat, särsk.
plisséläggare på symaskin; öfversittare,
slagskämpe †; bandit †; P landstrykare,
ruffling, -ling, (1.) prt. (truffle, 2.); a.
(som blir) orolig, bråkig; s. krusning;
konkr. krusad remsa ete., jfr ruffle, s.; oro;
oroande; oväsen.
ruffling, ruf’ling, (2.) prt.; s. se ruffle, 1.
rufous, ro’fås, a. rödaktig om hàr o. d.;
rödbrun,
ruft, ruft, s. rapning.
rug, rug, 1. va. Skoti. rycka till sig; plundra,
rug, råg, 2. s. rugg, rya, grof o. raggig
ylle-väfnad (filt, mattväfnad); hårtäcke (äfv.
ss. hästtäcke), grof sängfilt (bed-n);
matta framför sängen; kakelugnsmatta
(jfr hearth-rug); resfilt
(railway-n,travel-ling-n)’, ullig el. långhårig fäll (fur-n);
lurfvig hund. ~-gOWn, s. röck af groft
ylle. ^-Strap, s. plädrem, sjalrem.
rugate, ro’gat, a. is. naturv. rynkad,
skrynklig, gående i veck.
rugged, rug’ed, a. (jfr rough) ojämn,
skroflig, knotig, knagglig; oländig, kuperad;
lurfvig, raggig; sträf äfv. wid., skarp äfv.
bot.; bild. »kantig», »knagglig», otymplig,
klumpig; häftig, våldsam; stormig †;
biid. barsk, kärf, hård; (jfr »knottrig»)
butter, vresig; bister uppsyn; Am. F stark
(till) hälsa (O.) krafter, kraftig, rask. ~ness,
-nës, S. skroflighet etc., jfr ofvan a. samt
roughness o. rudeness, rugging, -ging, s.
grof, raggig ylleväfnad, grof filt till
hästtäcken m. m., jfr rug, S.
rugine, ro’djin, s. kir. benfil.
rugose, ro’gès, a. rynkig, skrynklig is. bot.
rugosity, -g6s’iti, s. rynkighet. rugous,
-’gås, se rugose.
ruin, ro’in, s. ruin, fall, förfall;
ödeläggelse, undergång, fö-rstöring,
tillintetgörelse; fördärf (of, för); ruin, spillra,
lemning, is. pl.: ruiner, lemningar (of,
af, efter); va. orsaka ngts el. ngns fall el.
undergång, bringa på fall, störta,
ödelägga, fördärfva, förstöra, ruinera; göra
olycklig särsk. (: förföra) en flicka, störta i
fördärfvet; förspilla (t. ex. sin framtid); vn.
>fC förfalla, störta, gå under; to be the ~
of, vara (orsaken till) ngns, ngts ruin ei.
fördärf; to bring ~ on, to bring to
bringa i olycka; lända till fördärf, jfr
va.; in i ruiner, förfallen; to fall
into förfalla, falla i ruiner; to go
(run) to <x/, gå sin undergång till mötes;
förfalla, ^-marble, s. Florentinermar-
mor, som slipad företer ådringar liknande ruiner.
^able, -abl, a. som kan förstöras. ~ate†,
-åt, va. o. vn., se ruin; a. förstörd,
ruinerad. ^ation †, -å’sjån, s. F förstöring.
~ed, -d,pp. förfallen byggnad etc., liggande
i ruiner; förlorad, olycklig; ruinerad; a
n castle, en slotts(ei. borg)ruin; ~
looking, förfallen, med förfallet utseende.
~er, -år, s. förstörare, fördärfvare.
iform, -’iform, a. lik ruiner. <v0US, -ås,
a. ödeläggande, förstörande; fördärf-
bringande; ruinerande; förfallen, bofäl-
<i>: note, è: do, è: nor, t>: not, A: tube, å: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z? has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
