Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - saturnine ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öaturninë
% Mindre brukligt. i2l3 † Föråldradt.
öavë
dyster; i gamla kem. af bly, bly-. (s)~ist,
-ist, s. tungsint person,
satyr, sat’ir, s. myt. satyr, ^iasis, gr.,
-tirl’-åsis, s. med. priapism. ~ic, -tir’ik, a.
satyr-. ~ion, -ir’ion, ~ium, -ir’ium, lat., s.
bot. satyrört.
sauce, sås, s. sås ; prov. o. Am. grönsaker
(rötter m. m.) som ätas tillsammans med köttmat,
»sallat»; P näsvishet, uppkäftighet, jfr
sauci-ness; va. tillsätta med sås, krydda äfv.
bild.; si. vara näsvis, oförskämd emot; to
serve one (with) the same ~ F, ordspr.
»betala ngn med samma mynt»; sweet meat
and sour ordspr. godt och ondt om
hvart annat. ~-alone, s. bot. hvitlöksört
(Alliaria officinalis). <x/- boat, 5. smal
SaS-skål (i form af en snipa). ~box, s.
impertinent, näsvis människa, »näspärla»; P
»käft». ~pan, s. kastrull. ~-tureen, 5.
såsskål. -ur, s. tefat; såsskål †; a
storm in a ordspr. »en storm i ett
vattenglas».
Saucily, så’s!li, ad. näsvist, impertinent,
sauciness, -nes, s. näsvishet,
imperti-nens, impertinent djärfhet.
saucisse, fr., sösis’, saucisson, -ong’, 5.
mil. krutslanga, antändningsrör; fort. lång
faskin.
saucy, sa’si, a. oförskämd, näsvis, näbbig,
impertinent, »djärf»,
saucy-bark, så’sibårk, se sassy-bark.
sau er-k rau t, ty., sau’urkraut, s. surkål,
saul, sål, S. ett indiskt hartSgifvande
timmerträd (Shorea robusta),
saulie, sa’ii, s. Sko ti. legd sörjande vid cn
begrafning.
sault, fr., sè, s. Am. streke, fors i vissa ftlfvar.
saunders, så’ndèrz, (så’n-), se sanders. ~
-blue, s. (äkta) ultramarin (högbiå färg af
kalcinerad lapis lazuli). ~-greefl, se mountain
-green.
Saunter, så’ntår, så’ntår, vn. gå och drifva,
slå dank, spatsera, ströfva (omkring),
flanera; s. spatsertur, promenad;
dag-drifveri; ställe där man flanerar. ~er,
-ur, s. dagdrifvare; spatserande, flanör,
saur, sår, s. lok. smuts, dynga; flytande
(ladugårds-)spillning.
Sauria, lat., så’iiå, s. pl. zool. ödlor(nas
ordning). -riån, a. ödle-, ödleartad; 5.
ödla.
sauroid, sa’rojd, a. zool. ödlelik (t. ex. fisk),
saury, sa’ri, s. eooi. makrillgädda (Scom-
beresox saurus), jfr skipper.
sausage, sa’sadj, (F sas’idj) s. (kött- ei.
fläsk)korf; German metvurst; short
<x/, se Saveloy. ~-CUtter, S. se följ. /v
-knife, s. rullknif. ^-filling, se ~-meat.
~-grinder7 s. köttkvarn. ~-meat, s. korf-
mat. ~-machine,s. korfhackningsmaskin
ei. köttkvarn. ~-p0iS0n, s. korfgift. ~
-pudding, s. korfkaka. <W0ll, s. köttpaj.
~-Skewer, 5. korfsticka. ~-skin, 5.
korf-skinn. ~-water, s. korfspad.
sauvegarde, fr., sovgå’rd, s. zool. se monitor.
savacou, fr., såv’åko, se boat-bill, förra bet.
Savage, sav’adj, a. vild (: ociviliserad,
barbarisk, oodlad, otämd); grym,
omänsklig; F topprasande, arg; s. vilde;
naturmänniska; F barbar, rå o. grym människa,
^-looking, a. med vildt utseende.
dom, -dum, s. vildarnas värld ei. land;
alla vildar. ~neSS, -nes, s. vildhet, vildt
tillstånd; grymhet. ~ry, -uri, s. vildhet;
ociviliseradt tillstånd; barbari;
(handling af) vildhet, grymhet; om växter >j<
vildt tillstånd, savagism, -izm, s. vildt
tillstånd, naturtillstånd, vildt (viidars)
lefnadssätt.
savanna(h), sp., savan’a, s. grässlätt, (eg.
amerikansk) stepp; ^ flower, bot. Echitcs
(en vestind. slingerväxt).
Savant, fr., sava’ng, s. en lärd,
vetenskapsman.
Save, sàv, va. bevara; frälsa äfv. teol., rädda
(from, från, undan), (äfv. : F »såvera»), sjö.
bärga; spara (på), gömma (på), taga vara
på; hushålla med; inbespara; hopspara;
bespara (ngn ngt, t. ex. a person the trouble,
ngn omaket), äfv. förskona ngn från ngt;
förekomma, förebygga; icke lemna
obegagnad, taga i akt, icke försumma
tiii-fäiie, jfr ex.; hinna i tid till (a train, etc.);
vn. spara (absolute: ~ money: göra
besparingar, lägga af, samla pengar); spara
kostnad, medföra besparing; prep.
undantagande, med undantag af, utom; he
has ~d £ 200, han har spart ihop (eger
i behållning) 200 pund sterling; ^ you
(f. God ~ you) (förr bruklig hälsning) Gud
bevare er! God ~ the King! Gud bevare
konungen! äfv.: »Bevare Gud vår kung»
(begynnelseord till folksången); tö ~
something out of the fire, bild. för att
åtminstone rädda något undan den allmänna
förstörelsen (ei. i olyckan); ^ the tide. begagna
sig af den inträdande floden; bild.
begagna tillfället; (efter försäkran) as I hope
to be nvd, el. if I have a soul to be <W
(ei. a soul to vid min (själs) salighet;
(’v med följ. subst., se för öfrigt under dessa, t. ex.
appearance, bacon, mar/c); ^v, and except,
(förstärkning för ettdera af dessa ord)
Undantagande ; ~ off\ lägga a f pengar; ~ up,
hopspara, gömma; lägga af ei. hop pengar;
~ errors, hand. se errors excepted;your
reverence, se saving y. r.; the last ~ one,
näst den eiste j jfor7 utan, om icke ...
i: note, è: do, è: nor, 6: not, à: tube, à: tub, å: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
