Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - schismaticalness ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
schismaticalness % Mindre brukligt. 1221 † Föråldradt.
school-teacher
matiskhet. ~atize, -åtiz, vn. väcka split,
anstifta (kyrklig) söndring; affalla från
kyrkan.
SChiSt, sjist, s. min. skiffer (skiffrig bärgart).
~ic, -ik, -OSe, -os, ^OUS, -Äs, a. skiffer-
artad om gneiss etc., skiffer-.
schlich, ty., sjllk, S. se slick.
schliver, sjiiv’ur, 5. ett slags dolkknif.
schnap(p)s, ty., sjnåps, 1. s. »snaps», sup
(eg. af holländsk gene ver).
SChnappS >|<, ty., sjnåps, 2. s. pl.
snapphanar.
scholar, sk6i’&r, s. lärjunge, elev i en skola :
skolgosse ei. skolflicka; en som har
studerat, vetenskapligt bildad man, en
person med omfattande bildning, lärd:
rør-akti. pedant, skolfux; univ. (■undergraduate,
som är) stipendiat vid ett college; classical
en som fått en klassisk bildning (som
studerat de döda språken); klassisk
filolog; skol. »latinare» (lärjunge pä klassiska linien);
a mean en halflärd; a good French
en som är hemma i franskan (»styf
fransman») ; to be a poor French vara klen
i franskan; as a ~ she excelled most of
her sex, i lärdom öfverträffade hon de
flesta af sitt kön; to be a vara lärd
etc., jfr ofvan; F bland folket kunna läsa Och
skrifva; he is no han har just ingen
(skol)bildning; to be bred a hafva fått
en lärd uppfostran; hafva studerat; ^s
mate, schacksp. skolmatt. ~like, a. se foij. a.
~ly, -li, a. som anstår en skolgosse,
skolgossaktig; som anstår en lärd; lärd,
vetenskaplig(t) grundlig (essay etc.); ad.
† såsom det egnar en lärd. ^ship, -sjip,
s. lärdom; lärd undervisning)^; univ.
stipendium (en scholars underliåll ; på 2—7 år).
scholastic, skolåsflk, a. (äfv. ^al) skol-;
skolastisk; formalistisk, pedantisk,
hår-klyfvande; s. skolastiker; ~ agency,
platsanskaffningsbyrå för lärare; ~
profession., lärarekallet. ~ism, -stisizm, s.
skolastik; skolastiskt hårkiyfveri.
Scholia, iat., sko’lia, iat. pl. at scholium. ~St,
-llåst, s. skoliast, kommentator. ~Stic,
-ås’tik, a. skoliastisk; förklarande,
scholium, lat., -lium, S. (pl. -lia, se ofvan; äfv. ~S
-z) (rand)anmärkning. not; mat. skolie.
School, skol, 1. s. stim (jfr shoal); si.
sällskap, trupp, hop, skara; vn. skocka sig
i stim, stimma om fisk; aiim. troppa.
School, skol, 2. 5. skola i alla bet. äfv. en
filosofs etc.; (skol)nndervisning, -lektion(er);
univ. förr fakultet; univ. examenslokal;
pl. univ. examen (jfr pass-examination o.
poll)’, aiim. bild. system, metod,
tänkesätt; va. »skola», undervisa, uppfostra^
inöfva, dressera; hålla i tukt, »h.ålla
efter», (be)tvinga (äfv. one’s self, sig; to,
till att); taga i upptuktelse, läxa upp;
a. i sms. skol-; ~ for girls (girls1
flickskola; (a man of) the old »gamla
skolan»; to keep hålla skola (förestå
ei. undervisa i en skola); to keep a
äfv. underhålla, bekosta en skola; to leave
<\>, sluta skolan; to miss komma för
sent till skolan; to teach äfv. hålla
lektion, »läsa» om lärare; after efter
skoltiden; efter skoltimmarna; at
i skola(n); we were boys (girls) at ~
together, vi voro skolkamrater; life at
skollif(vet); ngns skoltid; (an edition
of) ... for (the use of) för skolor,
till skolbruk; to sit for the univ. taga
(vara uppe i) examen (for the poll,
ju-d. o.); to take (a boy) from taga (en
gosse) ur skolan ; (äfv. ... fresh [ei. just]
from ~) mottaga (en gosse) som nyss
lemnat skolan; to go into the univ.
gå upp i examen; to go to gå till
skolan ; gå i skola(n); to put (send) to (el. to
place at) sätta i skola. ~-board, s.
skolråd; ~ visitor, skolinspektör
(-in-spektris). ~-bOOk, s. skolbok. ~-boy, s.
skolgosse; a. skolpojks-. abutter, s. si.
>smörj». ^-committee, s. skoldirektion.
~-dame, S. (is. gammaldags, jfr »skolmor»,
»-moster», »läsmor») skollärarinna
(-före-stånderska). ~-day, s. läsdag i en skola;
oftast i pl. skoltid, skolår. district, s-.
skoldistrikt. ~-divine, s. skolastisk
teolog. ^-divinity, s. skolastisk teologi. ~
•fee, 5. skolafgift. ~(-)fellow, s.
skolkamrat. ~-giii, s. skolflicka. ~-hour,
s. lärostund, skollektion(stimme), pl.
jfr rKj-day, pl. ~(-)h0USe, s. skolhus;
skolmästar(innas)boställe. ^-inspector,
s. statens skolinspektör. learning, s.
skolbildning. ~-ma’am, s. Am. skolmor
(: lärarinna), ^-maid )j<, se <^-girl. ^man,
s. (oftast i pl.: rvmen) skolastiker,
hufvudman för en skolastisk-filosofisk skola;
en skol-lärd. ~master, s. skolmästare;
skolföreståndare; bild. tuktomästare; sport,
si. väl inriden häst använd att lära en
annan att hoppa (i steeple-chase)-, the ~ is
abroad, ordspr. upplysningen stiger
(bildningen gör framsteg ei. bryter sig väg);
a question beyond a ngt som kräfver
mer än vanligt förstånd ei. vetande.
mate, se ^-felloio. ^-mistress, s.
skollärarinna; skolföreståndarinna. ~-rOOm,
s. skolrum, lärorum. ~-Ship, s.
skol-(öfnings)fartyg. ~-Staff, s. lärarekår,
-kollegium (to be on the jfr under staff).
~-taught, a. skollärd, som fått
skolbildning; som läa-es i skolor(na). ~-teacher,
i: note, bi do, è: nor, 6: not, à: tube, tub, d: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
