Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - school-teacher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
school-teacher
F Talspråk. 1222 P Lågt språk.
sciurine
s. skollärare (-lärarinna), ^-teaching, s.
skolundervisning, lärarekall. ~-time, s.
läsetiden i en skola, lärotimmar. ~ing,-ing,
prt.; s. (skol-)undervisning, -uppfostran;
skolgång; dressering; inridning;
skolafgift; upptuktelse, tillrättavisning,
»uppsträckning», »läxa»; to give
somebody a {good) äfv. taga ngn i (strängt)
förhör, »läsa lagen» för ngn.
schooner, sko’nur, s. sjö. skonare, skonert.
schori, sjovl, s. min. skörl, svart turmalin,
^aceous, -a’sjus, a. skörlartad. ~ite,
-lt, S. min. ett slags topas. ~0US, "US,
-?, o. innehållande skörl, skörl-; jfr äfv.
föreg. a.
schottische, schottlsh, sjotisj’.s.schottisch
(ett slags polka).
schuyt, lion., skit, skot, s. holländsk sköjt
(fartyg).
schwanpan, sjwån’pån, s. kinesiskt
räkne-bräde.
schwassle-box, sjwos’lboks, s. Si.
marionettteater på gatan (skåpet för Puncll-and-Judy).
Sciagraph, si’agraf, s. genomskärning
(ritning) at en byggnad. ~ical, -’ikål, a. jfr
följ. -ag’rafi, 5. konsten att teckna
skuggor; siluettritningskonst; byg. se
föreg. S.
sciatic, siat’lk, a. anat-, med. höft-; S. (äfv.
~a, lat., -å) med. höftvärk. ~al, -ål, se
föreg. (1.
Science, si’ens, s. is. exakt vetenskap (särsk.
naturvetenskap, fysik); vetenskaplighet;
vetenskapligt system, teori; vetande,
insigt ^; konst; si. (afr. the noble se
pugilism; the seven liberal ~s, förr de sju
fria konsterna; it became a ~ to walk
without tumbling, det blef en riktig
konst att ...; a man of en
vetenskapsman. Scienter, lat., -ent’ur, ad. med
fullt medvetande, med vett och vilja.
Scientific, sientlf’ik, a. vetenskaplig i alia
bet., vetenskapligt bildad, egnande sig
åt vetenskapen; vetenskaps- (man)-, bygd
på vetenskapliga grunder; konstmässig,
efter alla konstens (skolans) regler,
regelrätt, korrekt, ^al >j<, -al, a. dets.
scientism, si’entizm, s. (nyare)
vetenskaplighet. scientist,-tist, s. (nyare) (is. natur-)
vetenskapsman.
scilicet, lat., siriset, (lat. konj., oftast i eng.
förk. till: sc. ei. scil.) nämligen.
SCillitine, sil’Itm, S. kem. farm. Scillitin
(bitter-ämne ur Scilla, jfr Squill).
scimitar, scimiter, sim’itur, se cimeter.
SCink, smgk, s. zool. se skink; † cl. prov.
förtidigt född kalf.
Scintilla, lat,, sintil’a, S. (lat. gnista); not a
icke ett grand. ~nt, -lånt, a. gni-
strande, kastande gnistor; tindrande,
rvte, -låt, vn. kasta gnistor; gnistra;
tindra. ^tion, -la’sjun, s. kringkastande af
gnistor; gnistrande; tindrande; pl.
gnistor, biid. »fyrverkeri»,
sciography, siog’rafi, se sciagraphy.
sciolism, si’6lizm, s. ytlig kunskap,
half-bildning.
sciolist, si’6list, S. en halflärd (som vill gälla
föl-lärd); klåpare (in, i). ~ic, -’ik, a.
halflärd, ytlig.
Sciontachy, siom’aki, s. (eg. kamp med
skuggor) spegelfäkteri. SCiomanCy, -’-månsi,
s. spådom af skuggor.
SCion, si’un, s. bot. skott, is. ympqvist; biid.
»telning» (afkomling, ättelägg, t. ex. of a
royal stock : ... stam),
scioptic (el. -trie), siop’t(r)ik, a. optik,
tillhörande en camera obscura; ~ ball,
rörlig genomborrad kula med en lins
hvarmed bilder framställas i ett mörkt rum. ~0n, -On,
s. ett slags laterna magica. ~S, -s, s. pl.
konsten att i ett mörkt rum framställa
färgade bilder af utanför befintliga föremål.
sciotheric, siother’ik, a. fys. solvisar-,
scire-facias, lat., sirefa’sjias, s. jur.; writ of
befallning till sheriff att låta en
svarande veta, att han bör inställa sig för
att förklara sig i en sak hvari utslag blifvit
fäldt men domen ej i föreskrifveu tid gått i
verkställighet.
SCirOC †, si’rok, ~C0 †, itah, sirok’6, se
sirocco.
scirrhosity, skiroslti, 5. med. förhårdning af
en körtel, scirrhous, -’us, a. med.
förhårdnad, kräftartad, jfr följ. SCirrhllS, lat.,
-’us, s. med. körtelförhårdning; kräfta,
scissars, sis’urz, se scissors.
scissel (ei. -sil), sis’el (-il), s. bleckspink,
-spån, -affall vid klippning af metallplåtar;
me-tallbleck hvarur myntplattor (runda ämnen)
blifvit utstampade.
SCiSSion, sisj’un, s. sönderskärning,
klyfning med hvasst verktyg, klippning.
scissor % siz’ur, va. klippa. ~-bill, s. zool.
saxnäbb, sjökråka (amerikansk
sjöfågel,Rhyn-chops nigra). ~-bird,se~-tøz7. ~-Casé,s.
saxfodral ei. -etui. ~-grinder, s.
skärsli-pare. ~-tail, s. zool. saxstjärt (amerikansk
flugsnappare MilvuluS forficatus). ~-t00th,
S. skärtand. ~s, -z, S. pl. (vanlig mindre,
fruntimmers- etc.) sax (jfr shears); a pair of
en sax; ~ and paste, og. urklipp och
uppklistrande af tidningsnotiser; hafsig o.
urskilningslös kompilation; plagiat,
scissure, sizj’ur, s. snitt, klipp; springa,
spricka; klyfta äfv. >j< biid.
SCiurine, sl’urin (-’lin), a. ekorrartad; s. zool.
gnagare af ekorrfamiljen.
à: fate, å: far, å: fall, k: fat, å: fast, è: mete, b: met, è: her, i: fine, h fin, i: fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
