Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - scotched ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
scarf-joint
‡ Mindre brukligt. 1225 † Föråldradt.
soenary
SCOtChed, skètjt, pp. af föreg. I. o. 2.; ~ col-
lops, se scotch-collops.
scotchie, sk6tj’i, s. skoi. si. brokigt strim-
mig marmorkula, jfr alley, 2.
scoter, skè’tår, /V)- duck, se blach-diver.
Scotia, sko’sjia, s. lat. poet. namn på Skottland
(afv. förr på Irland).
SCOtia, lat., skè’tiå, s. byg. tryckt hålkel is.
på en kolonn.
Scotist, sk6’tist, s. kyrkoh. skotist (anhängare af
’ Duns Scotus).
scotograph, skéfégraf, s. ett instrument
hvarmed man kan skrifva i mörkret.
•SCOtOmy, skéfomi, s. med. svindel
orsakande synförmågans fördunklande
(skym-lande).
Scots, sk6ts, se Scotch. ~man, Be
Scotchman.
Scotticism, skot’isizm, s. skotsk
språkegenhet. Scotticize, -siz, va. göra skotsk.
Scottish, skètlsj, a. se Scotch, a. ~-W0rk,
s. byg. resverk; ~ church, stafkyrka.
scoug, skaug, s. Skoti. skugga; skygd.
SCOUndrel, skau’ndrel, s. skurk, usling;
skojare, slyngel; a. i sms. skurkaktig, gemen,
nedrig. ~ism, -lzm, s. skurkaktighet.
SCOUr, skaur, va. skura, feja, rengöra; tekn.
blanka, blankgöra, -skura (t. ex. plåt till
hritbleck); renkoka silke, ull etc.; byka garn;
vatten, byg. renspola en kanal, jfr flush; rensa
(äfv. bild. of, från); med. purgera;
bortrensa, aftvå; P klå upp ngn; fara öfver (ei.
hit och dit på, t. ex. the sea), genomströfva
(o. genomsöka) (the country); fara
utefter (the coast) (is. för att rensa från
fiender o. d.); vn. jfr va.; laxera häftigt;
hastigt fara, löpa, flacka ei. svärma
omkring; ~ with shot, mil. (med skott) sopa
(ren); ~ up, (upp)skura; ~ away, ^ off,
taga till flykten. ~-W0rt, s. bot.
såpnej-lika (Saponaria officinalis), ^age, -adj,
s. orent (skur)vatten. ~er, -år, s. en
som skurar etc.; fläckuttagaie; med.
pur-germedel; en som löper, jfr scour, vn.;
kringströfvare, landstrykare; röfvare; is.
i London förr nattsvärmare.
SCOUrge, skerdj, s. piska, gissel äfv. bild. :
plågoris, straff, hemsökelse; va. piska,
gissla; bild. tukta, aga; a ~ of the human
race, ett Guds gissel öfver människo-
slägtet äfv. om en människa. ~r, -år, S. en
som piskar etc.; tuktomästare ; kjTkoh.
flagellant. scourging, -ing, prt.; s.
piskning, gissling.
SCOUring, skau’ring, prt. af scour; s.
skurning; rengöring (renkokning m. m., jfr
scour)’, durklopp; pl. sopor. ~-ball, s.
fläckkula. barrel, s; tekn. skurtunna
för smärre saker af metall, nålar o. s. v. ^-baSill,
s. vattenbyg. reservoar för vatten att vid
behof renspola en kanal, sv-clout, s.
skurtrasa. ~-dropS, s. pl. fläckvatten is. af
terpentin m. m. för att uttaga fettfläckar ur siden. ^
-grass, se rush. ^-machine, s.
tvättmaskin, särsk. tekn. ulltvättningsmaskin;
äfv. cylindervalkmaskin rør kläde. ~-mill,
S. tekn. skurkvarn för nålar. ~-pOWer, S.
en ströms kraft att 1’ensa (t. ex. en
flodmynning). rush, s. bot. tekn. skäftgräs
(Equi-setum hyemale). "w-sand, s. skursand.
~-Stick, s. skursticka för gevär. <v-st0ck,
S. tekn. kam- el. Stampvalk för kläde.
scourse, se scorse.
SCOUt, skaut, 1. S. spejare (förr ärv. i
förklenande bet., jfr sneak), kun skapare, is. mil.
»blankare», vedett; utkik (to be on the
~) )jC; univ. Oxf. uppassare, »borstis»; (i
kricket) F Se fielder; vn. is. mil. kunskapa,
speja; va. bespeja; utspionera;
rekognoscera; genomsöka, jfr scour.
SCOUt, skaut, 2. va. (äfv. vn. med at) afvisa
med förakt ei. hån ; förlöjliga.
SCOllt, skaut, 3. s. † el. prov. (jfr »skuta») hög
klippa.
SCOUt†, skaut, 4. s. snabbseglande båt; se
vid. schuyt.
SCOvel, skåv’1, s. ngnssopa (-viska).
SCOW, skau, s. is. Am. stor flatbottnad båt
(liktare); va. frakta i en <x».
SCOWl, skaul, vn. rynka ögonbrynen; se
bister, hotande ei. dyster ut (at, on, på)
äfv. bild. (t. ex. om himmelen); Va. † Stöta ifrån
sig med en hotande uppsyn; s. rynkad
panna, dyster blick, bister uppsyn,
hotande utseende äfv. bild. ~ing, -ing, prt.;
a. bister, vred, vresig, hotande, singly,
-ingli, ad. med en bister uppsyn.
scrabbed, skråbd, (eg. pp. af obrukl.: scrab, jfr
följ. v.) a.; rv eggs, hackade hårdkokta
ägg blandade med smör, salt och peppar.
SCrabble, skrab’l, vn. krafsa, klösa, skrapa
med fingrar o. d.; klottra; Engl. lok., Am. F (jfr
scramble) klättra; va. nedklottra; s.
klös-ning; klotter; ~ up, klättra upp (i ei. på).
scraffle, skråf’1, vn. prov., F se scramble’, jfr
äfv. shuffle, struggle.
SCrag, skrag, a. tunn, mager, skranglig; s.
ngt tunt och magert (och »hvasst»,
knotigt); ngt (ngn) som är bara »ben och
skinn»; bakhalsstycke (of mutton, si. äfv. :
nackskarfvet; lång och mager hals); P
skrangel, benrangel, mager människa;
F strykbräde; si.förr stramt bakifrån
uppstruket hår å, la chinoise (^-fashion);
va. o. vn. P förr hänga (vara hängd). ^
-end, s. se fag-end. ~-necked, a. med
lång, mager, skranglig hals. ~ged, -èd,
pp. P h.ängd j a. skranglig, tunn, mager
6: note, è: do, 6: nor, Å: not, à: tube, &: tub, à: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
