Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - scragged ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
scragged
F Talspråk. 1226 P Ugfc språk.
scratch
o. knotig; skarpkantig, skroflig.
~ged-ness, -ëdnes, ^ginßSS, -mes, s.
(ytterlig) magerhet, skranglighet, knotighet;
ojämnhet, skroflighet. ^ging, -ing, s. P
förr hängning; <v/ post, P galge. <vgy, -i,
a. sc f^ged.
Scramble, skram’bl, vn. krafla (ci. klättra)
(på alla fyra); se vid. ned. ~/or; bild.hafsa;
va. (ofta med tip) »rafsa ihop» (tillaga, ordna
i hast, hafsigt); s. kraflande, klättrande;
nappande, huggande (./or, efter), vild
äflan, rusning, kamp, strid, kif (for, för
att få, om); hafs; »nappa» (en lek
bestående i att nian kastar ngt på marken o. låter barn
nappas därom); ~ for, (eg. kraflande på alla
fyra) rafsa åt sig; nappas om, kifvas
om; ~ through one’s work F, hafsa
igenom sitt arbete; ^d eggs, se scrabbed
eggs; in a rafsigt, på hafs. -ur,
s. en som kraflar etc.; en som vildt aflas,
som hugger för sig, som ifrigt och
hänsynslöst sträfvar (after, efter).
Scrambling, skramb’lmg, prt. af föreg.; a.
kraflande; nappande, kämpande; om hus
etc. se rambling; i hast anordnad,
hoprafsad (t. ex. letter)-, hafsig, oordentlig; s.
kraflande; äflan, rusning etc., jfr sci*amble.
^-rocket, s. bot. allmän vägsenap
(Sisymbrium officinale). ~ly, -li, ad. rafsigt;
utan »vidare omständigheter».
scran, skrån, s. si. matlemningar; mat; out
on the ~ P, på jagt efter föda. ~-bag, s.
mil. F brödpåse, mattornister.
scranch, skrånsj, va. pl. Am. F krossa ngt
med tänderna (så att det krasar); vn. krasa
(om ljudet).
scranky, skrang’lu. a. skoti. tunn, mager.
SCrannel, skrån’el, a. skranglig; tunn,
mager, smal; klen, usel, ynklig. SCranny,
-ni, a. prov. se föreg.
SCrap, skrap, s. bit, stycke, fragment, stump;
se vid. f^-iron, ^-metal; papperslapp;
ut-klipp, utklippt stycke ur en bok: lösryckt
citat ei. sentens; liten tafla lämpad för
uppklistring i en r^-book; pl. skofvor äfv.
bild.; matlemningar; gräfvor; vn. P slåss,
boxas; not a ~ F, »inte det bittersta»;
’v of food, matbit; ~ of song, visstump.
~*b00k, s. excerptbolc, utklippsalbum
hvari utklipta bitar ur böcker, tidningar o. d. el. små
taflor (»gubbar») uppklistras. ^-forging, ~-iron,
S. järnspink, -skrot som hoppuddlas o. val
sas till drf tillverkadt (tekn. bärg.) stångjärn.
~-metal, S. metallskrot (gammal,
sönderbruten metall af hvarjehanda art, jfr äfv. föreg.).
SCrape, skràp, va. skrapa, skafva; skrapa
pa ngt (så att ett skrapande ljud uppkommer);
rifva på rifjärn; snick. sickla; gnida (ren),
skura; afskrapa (äfv. ~ off)) utskrapa
(äfv. ~ OUt); skrapa ihop (t. ex. pengar, äfv.
~ together, ~ up); vn. skrapa; gnida (ön
a violin, på fiol); skrapa med foten (och
buga sig) (jfr leg,ex.); s. skrapning;
skrapning med foten (toipig bugning); P gnidande
på fiol, birfilande; bild. kinkig belägenhet,
knipa, klämma; si. skrapsmör; si. smör
tunt påbredt (bread and ~
acquaintance with, göra sig bekant med ..ställa
sig in hos ...; ~ down, genom
skrapning med fötterna nedtysta; sjö. tafsa en
sladd; ~ one’s feet, torka (skrapa) af (sig
om) fötterna; a pretty en snygg
historia, ett »skönt spektakel»; to get into
a råka i obehag (ut för förargelse),
»i klämma», ställa dumt till åt sig. ~
-penny †, s. F gnidare, girigbuk. ~r, -ur,
s. ngn, ngt som skrapar, skafver etc.; F
birfilare (en som »gnider» på fiol); bild.
gnidare, girigbuk; skrapare, skaf vare (arv.:
i allmht verktyg för skrapning el. skafning : sotar-,
murar- etc.) skrapa; fotskrapa; skrapjärn;
gravors skafjärn. radérjärn; skaf knif; borr-’
(bärg-, jord)krats; snick. sickling(sstål);
äfv. kara, raka, strykträ, -skifva. ~r
-brush, s. fotborste.
SCraping, skra’ping, prt. af föreg, v.; s.
skrapande; skrapning (äfv. ljudet); »skrap-ut»
(skrapning med foton); skafning; snick.
sickling (handlingen); ngt som blifvit afskrapadt
ci. hopskrapadt, is. i pl. af skrap i cg. bet.,
skofvor; (skrap)affali; skafspån; dåligt
smör (o. d. skrapadt ur kärlet); (of the
street) gatuorenlighet, -sopor; isms. skrap-,
skaf-; to be bowing and »bocka och
skrapa». ~-block, s. garfvares skafbock.
~-irOn, ~-knife, s. skafjärn, -knif, jfr
scraper. ~-tOOl, s. gruf. krats.
SCrappy, skrap’i, a. bestående af bitar (ei.
öfverblifna) stycken (jfr scrap);
fragmentarisk; kommande bitvis (tidings).
scratch, skråtj, va. klösa; rifva med
naglarna, uf v. klå, klia; rispa, repa, rista
flere rispor i; tekn. kratsa (polera med
kratsborste); rugga kläde; krafsa (t. ex. ett
hål i marken, om djur); krafsa i (ci. upp);
utskrapa (oft n st med OUt, jfr ned.; sport. si. äfv.
utan, t. ex. a horse), »stryka»; Am. kassera;
s. rispa, skråma; ritsa, repa; pannsten
vid saUsjudning; dust, nappatag; boxn. si.
linie tvärs öfver the ring som utmärker
platsen där de stridande börja; allm. sport,
utgångspunkt (el. -tid) för den som anses bäst
o. ej far ngt på förhand; kortklipt t HU (liten
peruk, äfv. ~-Wig) )j<; pl. veter. sc cratches;
a. illa, vårdslöst ei. slumpvis
hopkommen, »blandad», särsk. illa hopparad (t. ex.
crew : täflande båtbesättning, team,spann);
~ a person’s back P, »klå», »smörja upp»
i: fate, å: far, å; fal], K: fat, å: fast, è: mete, è: met, à: her, 1: fine 1: fin, { fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
